Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knippelskär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Korpar»
Konberga.
445
uppförde sig sà manneligen, alt rådet, till
belöning för baos bragd, upphöjde honom till biskop
i Skara. Man vet för öfrigt ingenting oin honom
mer, än att ban kallat sig sjelf "Riksens
Rådgifvare och Man i Sverige", och att han lärer hafva
dött år 1395 eller 1396.
Korpar. 1 Ynglinga-sagan berättas, att Odén
haft tvenne korpar, hvilka ban lärt tala, och de
der flögo bort till andra länder, och sedan
förkunnade honom nyheter derifrån, hvarigenom ban
blef mycket vis och klok. — Ilar sagan någon
historisk grund, så häntyder den sannolikt uppå
utsände personer, hvilka bibragte underrättelser om
fretnmande länder, jemte inrättningar derstädes.
Korrektioiin.inriiMniiigar, ställen dit
misstänkta personer, ansedda såsom vådliga för
allmänna säkerbeten, blifvit försända i afsigt att der
bållas till tvångsarbete eller åtminstone göras
oskadliga, hafva länge funnits, och spinn- och rasp-husen
hafva dertill isynnerhet blifvit använda. Redan år
1624 stadgades, att s. k. "skalkar och hofvar" skulle
å barn- och tukt-bnset bållas till arbete, och 1668
inrättades ett eget tukthus. År 1692 beslöts
anläggandet af ett rasp- och spinnbus; men hvilket,
i anseende till de långvariga krigen, ej kom till
stånd förr än år 1724, då det ställdes under
kom-merse-kollegii inseende. Det var förnämligast
qvinnor som här intogos, särdeles vanartiga och
lösaktiga personer; men äfven karlar och gossar
insattes derstädes. I Norrköping blef sedermera ett
dylikt inrättadt och finnas nu 5 korrektionsbas,
nemligen 2 i Stockholm, samt 1 i hvardera af
städerna Norrköping, Götheborg och Malmö, för
hvilka utgifterna år 1843 uppgingo till 280,290
R:dr B:ko, hvaraf för Stockholms södra
korrek-tions-inrättning 116,126, Tör den norra 39,235,
för Norrköpings 16,164, för Götbeborgs 8,287
och för Malmö 100,478 R:dr. Det egentliga
kor-rektions-systemet i sin nu mera allmänt gällande
bemärkelse, kom likväl först i gång sedan
styrelsen för fäogelser och arbets-inrättningar stiftades
år 1825. Man införde då den methoden, att s. k.
försvarslöse och lösdrifvare skalle qvarbållas i
fängelserna, intill dess de kunde erhålla årstjenster
eller laga försvar, hvarigenom deras fängelsetid blef
obestämd, stundom förlängdes till många år, och
de, i förtviflan häröfver, begingo verkliga brott,
öfvervåld, till och med mord för att komma ur detta
laglösbetstillstånd under lagen, samt åtminstone få
en gräns för sin fångtid. Genom deras
sysselsättning i fängelset, deras sammanvaro derstädes med
atlärda bofvar och omöjligheten att hålla dem
under behörig tillsyn, blefvo de, ifrån lättsinniga
eller rent af oskyldiga, ofta förvandlade till
verkliga brottslingar, fingo tillfälle att i sjelfva
fängelset begå åUkilliga förbrytelser, t. ex.
sedelförfalskning, och ordet korreklionisl, hvilket skulle
betyda en förbättrad brottsling, bar tvertom, under
de senare tiderna, blifvit synonymt med det af en
oförbätterlig bof. Också hafva korrektionisterne
lemnat 20 till 25 procent af de för gröfre brott
sakfällde förbrytarnes antal. — För att något
afhjelpa detta missförhållande, hafva krono-arbets-
korpser blifvit inrättade. Dessa bestodo, vid 1844
års siat, enligt justitie-ministerns berättelse, af
1,595 man, hvaraf 198 i soldatklassen och 1,397
i fästningsklassen; men enligt den i Forsells
Statistik införda uppgiften, meddelad af chefen for
fångvårdsstyrelsen, voro de endast 1,580, hvaraf
197 i soldat- och de öfrige i fästningsklassen. (Se
äfven Fångar, Fångvård.)
Kora bars under katholska tiden vid högtidliga
processioner framför erkebiskopen. Denna
utmärkelse tillkom endast honom, och ej de andra
biskoparne; men han fick åtnjuta den blott inom
gränserna af sitt eget erkebiskopsdöme. När
derföre erkebiskop Tufve i Lund lät bära korset
framför sig i Kalmar år 1444, föranledde detta en
vidlyftig skriftvexling emellan Svenska biskoparne och
nämnde Tufve, emedan de förre ville deruti se ett
försök af den senare, att utsträcka sin
erkebiskop-liga myndighet äfven till Sverige. — Korset på
kyrktornen skall vara ett tecken, att församlingen
bekänner den korsfäste Jesum Christum och följer
dess lära. — När under Carl XH:s regering, pesten
härjade allt landet, många menniskor bortrycktes,
ja, hela byar utöddes, brukade folket stryka ett
kors på dörren af det hus, der smittan var
inkommen, att de som ämnade sig gå in i hnset, måtte
varnas att dermed hafva något umgänge.
Horabergn, en socken, med Lemnhult och
Solberga, belägen i Östra bärad af Jönköpings län,
Östra härads kontrakt af Wexjö stift, 4} mil S.
från Ekesjö. Hår finnas 12 sjöar, af hvilka de
stör-sia äro: Bosgvarn, Wånge, Lösa och Hinta eller
Hjerta. Kyrkan, belägen vid sluttningen af ett
berg, ar nyligen ombyggd. Man tror den hafva
fått namn af ett kors, som anträffas inhugget i
det norr om benne liggande berget. Sjelfva detta
berg bildar äfven med sina upphöjningar liksom
ett kors. Den gamla kyrkan var 30 alnar hög
och 22 bred. En äng vid (ijertasjön tillbör
prest-gården, och säges vara skänkt af en fröken pä IIuls»
vik, för det att bon fick hugga serskild dörr på
kyrkan, emedan bon ej kunde gå in genom samma
dörr som en hatad syster. I socknen märkes:
Åkers-hult, 3 mtl. säteri, med 4 torp; bar ett skönt
läge på en böjd vid Hjertasjön. Ägare hafva
varit slägten Rosenqvist, Mannerhjelm, Macklier,
Stro-kircb, Gripenscböld, Klingström, Troili och
Ulfsparre, samt tillhör nu öfverste-löjtnanten F. A.
Reutersvärd. Hutsvik, 1 mtl. säteri, med 4 torp.
Ilar bodde öfverste-löjtnanten P. Stålhammar, då
Carl XI köpte och sände honom humle, sedan
konungen vid sitt besök fått dricka öl, som var för
svagt. Äges af löjtnant A. F. Grönbagen.
Ankarsnäs, 1 mtl. säteri, med ladugården Bondanäs,
till denna egendom lyda 1 mtl. frälse samt tvenne
bebodda utjordar. Tillbör C. M. Santesson.
Bye-slad, 1 mtl. säteri, med underliggande 1 j. mtl. och
11 torp, jemte tullmjölqvarn och såg. På
ägorna är en däld, Dackeholmen, der konung Gustafs
folk och Nils Dackes anhang skola hafva drabbat
samman. Vid Stockatorp ses kullar af småkornig
Diabas (grönsten) med grå fältspat som gör en
öfvergång till syenit. Vid Sjöanät finnes en sjö, ar
Det. II. 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
