Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
452
Hrabbat.
Krabbefejden.
bred, galaktig med svarta klor och 9 tandlika
vinklar på hvarje sida om kroppens framkant.
Förekommer allmänt vid våra vestra kuster och är
läckrast blaod de kräftsorter som finnas hos oss.
Sjökrabba (C. Moenas), 2 tum lång, med 5
tandlika vinklar på hvardera sidan om kroppens
framkant. Förekommer vid de vestra kusterna.
Hrabbat, en benämning pä snapphanarne.
(Sedetta ord).
Krabbe är ett slags af Bohus läns fiskare
begagnadt ankare, af ganska enkel beskaffenhet. Oet
består af ett något böjdt trädkors, hvars ändar
bilda klorna, och vid hvilket är fästadt fyra
upptill hopbundna svegar eller käppar, hvilka omsluta
en större sten, som ger ät pjesen sin behöriga
tyngd. Krabben erinrar sannolikt om de äldsta i
Norden brukliga ankare.
Krabbe är namnet på en ganska gammal ätt,
hvaraf serskildta grenar blomstrat både i Sverige
och Danmark, och bland sig räknar ganska
utmärkte män, hvilka flere gånger förekomma i vår
historia, så att redan 1467 och 1470 nämnas en
Jeppe och en Anders Krabbe. Såsom tillhörande
Sverige må deribland anföras:
Krabbe, Krik, till Svaneby, var år 1607
konung Carl IX:s kammarjunkare, blef sedan
ståthållare på Svartsjö hus och Wäntholmen,
jägmästare i Wermland och Nerike, år 1625 introducerad
på riddarhuset och 1628 skickad såsom agent till
Danmark. Ilan afled d. 13 Aug. 1634 vid 52 års
ålder. Ätten utgick med hans sonson.
Krabbe, JUrgen, till Krageholm, son af
Danske riksrådet och ståthållaren i Norrige, Ivar K.,
hade varit konung Fredrik Ill:s sekreterare, och
ägde stora gods i Skåne. Då detta landskap
afträddes till Sverige, öfverflyttade ban dit, och
introducerades 1664 på Svenska riddarhuset. Som
ban genom sina slägtförbindelser, sina böjelser och
vanor till en stor del ännu hängde fast vid
Danmark; men tillika var en rik och ansedd man,
sökte Carl XI, efter sitt anträde till regeringen, och
särdeles vid det utbrustna kriget med Danmark,
att draga honom, liksom andra af den förnäma
Skånska adeln, in i Sveriges fördelar, npphöjde
honom år 1676 till friherre, med löfte på att
antingen bli landsdomare i Skåne eller vice president
i Götha hofrätt. Icke desto mindre beskylldes ban,
jemte flere andra, särdeles hans svågrar Knut,
Holger och Tage Tott, att vara Danskt sinnade,
att hafva underhållit stämplingar med Danskarne,
vistats i deras läger, o. s. v. De öfrige
anklagade räddade sig i tid med flykten; men Krabbe,
som litade antingen på sin oskuld eller derpå att
intet ondt skulle vederfaras honom, stannade qvar,
fängslades och ställdes inför en tillförordnad
domstol, samt dömdes till döden. Konungen skall
hafva tillbjudit honom nåd, om ban velat erkänna sig
brottslig; men hvartill han nekade. Icke desto
mindre skall Carl likväl, på fru Krabbes bön,
hafva beviljat denna nåd; men hvilken Krabbes
fiende, den i Malmö befälhafvande generalen Sperling,
hindrat genom förbudet för hvar och en alt
inkomina till staden, innan exekutionen försiggått,
och hvilket förbud äfven utsträcktes till kariren,
som öfverförde pardonen. Krabbe arkebuserades
på Stortorget i Malmö d. 13 Jan. 1678, endast
44 år gammal. Det berättas, att domen
verkställdes af officerare, hvilka han skänkt 30
dukater hvardera. Hans guldklocka, den ban skickade
till sin fra, skall hafva stannat i samma ögonblick
agaren upphörde att lefva. Liket begrofs med de
utmärkelser, som tillhörde hans rang och rikedom;
men hans död verkade ofördelaktigt på
sinnesstämningen i Skåne, och äfven vid fredsslutet i
Nimwegen, emedan Danska sändebudet Höghs fra var
Krabbes syster och vän med Franska sändebudet
Colberts fra.
Krabbe, Kila, en på sin tid mycket beryktad
Finsk adelsman, hvilken, under början af konung
Gustaf I:s regering, gjorde Danska magten mycket
afbräck uti Finland. Han for omkring på sina små
skärbåtar, och hade oftast blott tolf eller sexton
karlar med sig. Dä ban utspejat något af
Danskarnes förehafvanden, öfverföll ban dem oförsedt
om natten, vältrade stora stockar för dörrarne,
och tände eld på busen, der Danskarne lagt sig,
innebrände eller nedhögg stora hopar af dem. När
de samlade sig och satte efter honom, flydde ban
till sina bålar och gömde sig bland öarne, eller
seglade i nödfall öfver till Estländska skärgården.
Likväl dröjde ban ej länge derstädes, utan kom
snart tillbaka och började samma lek, och skall
ban på sådant sätt stundom hafva nedlagt flere
hundrade man endast med sina sexton. Hans blotta
namn var en skräck för Danskarne. De flydde
slutligen alla in i fästningarne, och sökte der skydd
mot en så fruktansvärd fiende.
Krabbefejden. Innan Roeskildska freden kom
till stånd 1658, hade Bohus län haft känning af
de skakningar, som föranledde kriget. Det
fördes härstädes år 1657, och har fått namnet
Krabbefejden, efter Ivar Krabbe, hvilken 1648
erhållit Bohus slott och län i förläning, och som
under denna ofred förde befälet öfver de
Norsk-Danska trupperna. Emot hans anfall
försvarades Svenska gränsorna af riksrådet Erik
Stenbock, fältmarskalken Gustaf Otto Stenbock och
framför alla af general-major Harald Stake. I
likhet med hvad förr skett, oroades Westergöthland
från Bohus län, och Krabbe bade, för att
beqvämare anfalla detsamma, uppkastat en skans vid
Hjertum (se detta ord), samt ernade uppföra en
dylik på en holme i elfven, ett stycke ofvanför
Bohus. Denna senare kom likväl ej till
fullbordan, emedan Svenskarne förstörde den, innan den
blef färdig, vid hvilket tillfälle de Danske
förlorade mycket folk, som till det mesta under
flykten drunknade i elfven. Lika olyckligt gick det
med Hjertums skans, hvilken anfölls och förstördes
af Harald Stake. Vid en drabbning uti Hjertum d.
25 Sept., bade deremot Danskarne öfverhand.
Krabbe och Stake kämpade bär emot hvarandra.
Slaget blef blodigt, segren förklarade sig för de
Danske och Harald Stake måste draga sig tillbaka till
Wenersborg. Krabbes företag ifrån sitt befastade
läger vid Uddevalla blefvo derefter allt mer vàd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
