Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krackman»
Krafveler.
453
liga. Fältmarskalken Stenbock anryckte derföre
frän Skåne och general -qvartermästaren Gnstaf
Oxenstjerna från Wermland, för att med
gemensam styrka fördrifva bonom ur denna ställning. Af
fruktan för de anryckande Svenskarne bade
allmogen lupit till skogarne. Stake framträngde
obe-bindrad till Uddevalla, lät nedhugga pälverkct och
trängde in i staden, der han gjorde en hop
fångar. Krabbe hade natten förut aftågat till
Qvist-rums bro och drog sig skyndsamt till Hallen,
nuvarande Fredriksball, med Svenskarne tätt i
spåren, hvilka bortsnappade hans eftertrupper.
Krackman, .tnna Uenrlkadotter. Honskall
hafva varit försäljerska af grönsaker och ådragit
sig Carl Xl:s uppmärksamhet, då han, en dag nyss
efter anträdet till regeringen, gick öfver ett af
Stockholms torg. Uppmuntrad af konungens
nådiga blickar, tog hon sig friheten erbjuda bonom
några utvalda bär. Följden af den sålunda
började bekantskapen blef, att konungen, några
månader senare, ansåg sig böra skaffa flickan en nian,
då valet föll på notarien vid Stockholms magistrat
Aulævill (se detta ord i supplementet), hvilken
sedan blef borgmästare. Sonen Peter ansågs för
Carl XI:s naturlige son, och hade den fåfängan, att
alltid kalla sig drottning Ulrika Eleonoras broder.
Anna Krackman dog år 1709.
Kræiner, en Tysk adelig ätt, hvars stamfader,
Hildas Cremer, var borgmästare i Arensburg
på Ösel, då ban adlades år 1691. Hans son,
Fredrik, stupade som ryttmästare i slaget vid
Pul-tava och först dennes söner, Fredrik Johan,
IViklas .tflolf" och Kasper Henrik,
introducerades år 1756 på riddarhuset.
Hræmer, Robert Fredrik von, landshöfding
i Upsala län och ståthållare på Upsala slott, är
född år 1791. Efter att hafva tjenstgjort, ifrån
sjutton års ålder, såsom officer vid konungens
andra lifgarde, utnämudes friherre v. Kramer år 1830
till landshöfding i Upsala. I denna tjenstebefattning
bar ban utvecklat en utmärkt verksamhet, genom det
nit, hvarmed ban vårdat Uplands angelägenheter,
och icke minst genom den frikoslighet, hvarmed
han understödt allmänt nyttiga företag. Deribland
kunna nämnas utdelandet af priser för
boskapsskötsel, den helt nyligen inrättade bank- och
spannmåls-belånings-anstalten inom Mälare-provinserna,
m. m. Han uppböjdes i friherrligt stånd år 1837,
och erhöll år 1844 Nordstjerne
kommendörs-värdigheten, sedan han redan 1834 erhållit
Svärdsorden i juveler.
KralTt, Fehr, var född i Arboga år 1520 och
blef elev af Scheffel; men reste, för alt utbilda
sig i konsten, till Danmark, Tyskland och
Frankrike, hvartill han sattes i stånd af Danska
geheime-rådet grefve Thott, som åt bonom uppdrog alt
kopiera åtskilliga taflor. Härifrån reste ban till
Rom och blef hofmålare hos konung Stanislaus,
hos hvilken ban qvarstannade till 1768, då ban
återvände hem. Här utnämndes ban till kongl,
hofmålare, professor och ledamot af målare-akademien.
Dog i Stockholm 1793. Har efterlemnat en mängd
porträtter, hvaribland må nämnas flere af Upsala
akademies kanslerer, hvilka finnas i Upsala,
Bellmans och talmannen för bondeståndet vid 1778 års
riksdag, Anders Mattssons, på Gripsholm, o. s. v.
Hans son,
Krafft, Fehr, kongl, hof- och historie-målare,
professor i teckningen vid de fria konsternas
akademi, elev af David, är känd genom en mängd
porträtter och stora historiska kompositioner, t. ex.
slaget vid Högland, Carl Johans kröning,
nuvarande konungens, då kronprinsen Oscars förmälning,
m. fi., född i Stockholm 1777. Hans fru, Sofia
Robsahm, har i olja ganska skickligt kopierat
flere mästares arbeten.
Krafft, Ii., har år 1759 i Upsala utgifvit en
mycket begagnad: Manuale hermeneutico-analyticum
Linguæ Græcæ Nooi Test.
HrafTtman, Johan, död såsom
ekonomie-pro-fessor i Åbo 1751, bar utgifvit åtskilliga skrifter,
såsom: Om Fabriker; Om spannmåls- och
penninye-brist; Tankar om Finska lanåtmannens vanmayt;
o. s. v.
Krafs ger ock fUda, ett gammalt ordspråk,
betecknande att små smulor äro ock bröd.
Kraft, Dit titi von, en på sin tid utmärkt
målare, född i Hamburg 1655 och systerson till
Ehrenstrahl, hvilken inkallade den tjugu-årige
ynglingen till Sverige. Dit anländ kom han snart i
mycken nåd bos enke-drottningen, som år 1684
skaffade bonom tillfälle att företaga en resa till
Italien. Härunder uppehöll han sig dock en längre
tid både i Danmark och vid flere Tyska hof, för att
porträttera kongl, och furstliga personer, och
dröjde länge pä åtskilliga ställen inom Italien, der han
vann ett sådant anseende, att han, i detta
målarekonstens hemland, fick flera, både offentliga och
enskildta uppdrag. Äfven besökte han Paris och
Nederländerna; men hemkallades 1697, för att
biträda den gamle och sjuklige morbrodern. Han
erhöll af drottning Ulrika Eleonora år 1719
hof-intendents rang, jemte adelskap; men lät aldrig
introducera sig på riddarhuset, förmodligen emedan
ban icke ägde någon soo. Afled i Stockholm år
1724. Har efterlemnat en mängd arbeten,
särdeles flere af Carl XII:s generalers porträtter,
hvilka finnas i en sal på Drottningholm.
Uraftiska skolan i Stockholm, med en fond af
26,000 R:dr B:ko, är i främsta rummet bestämd
till undervisnings-anstalt för fattiga borgares
söner; men emottager äfven andra obemedlade
gossar, så långt utrymmet medgifver.
Kraftrunor eller Meigiu-Hunir ristades i
afsigt, alt antingen åstadkomma eller afvärja vissa
öfvernaturliga händelser och inverkningar. Härtill
begagnades de vanliga runbokstäfverna, än en, än
flera. Dvergarne voro egentligen mästare i dylika
konster, och Dain skall hafva varit den, som först
lärt att tillreda och begagna sådana runor.
Krafveler, kallades de största skepp, som under
slutet af medeltiden funnos i Norden. I Sten
Stures flotta funnos år 1495 tre sådana, och i
konung Gustaf I:s flotta fanns ett skepp, kalladt
Stora Krafvetn, bygdt 1533, hvilket bade 1,300 mans
besättning, och torde varit det största skepp, som
Del. II. 58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
