Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
456
Kravel.
Hredlllv.
gång under det krig och politik upptogo mycket af
dess konungslige stiftares tid, dels tillslöts den
helt och hållet genom dennes död, och när den
åter skulle komma i gång, afled Kraus sjelf d. 15 Dec.
1792, endast 36 år gammal. Ilan rarafen
ovanligt eldig natur, med sällsynta gåfvor, på en gång
liflig och djup, graciös och grundlig, och skulle
kanske i musiken alstrat ändå mer och
ypperligare saker, om icke hans själ dragits något
åt andra håll, äfven af litteraturen. Hans
förnämsta arbeten äro, utom de ofvannämnda operorna:
Alzire, Soliman och bisättnings- samt
begrafnings-musiken öfver Gustaf III. Dessutom en mängd
arier, uvertyrer, kantater och orkester-saker. Han
begrofs, enligt egen begäran, vid Tivoli, nära
Stockholm, der ett monument af träd upprestes
öfver honom. Några och femtio år senare har
det likväl blifvit förvandladt till ett af sten.
Hravel säges ett fartyg vara bygdt på, då
kanterna af dess bordläggningsplankor ligga invid
hvar-dra, och formera nåt, som äro fyllda med dref
och betäckta med bäck.
Hreander, JM utgaf år 1776: De institutione
juventutis, samt Åktenskapsstiindet frän den
moraliska ock fysiska sidan betraktadt.
Kreaturens antal i riket var år 1842: hästar
391,420, oxar 264,033, kor 989,419, ungboskap
447,350, får 1,452,941, svin 534,144, getter
17 7,170. De hade väl från 1822, således på 20
ar, ökats med ungefär 20 procent; men stå dock
i intet behörigt förhållande till landets behof. (Se:
Boskapsskötseln.)
Kreditiv kallas i diplomatisk stil det slags
full-inagt, hvarmed sändebud vid fremmande bof äro
försedda. I affärsväg menas med kreditiv sådana
skrifna handlingar, som utfärdas för att öppna
kredit för innehafvaren. Såvida dessa bref ej lyda
på någon viss suinina, utan på elt obestämdt
belopp, kallas de öppna kreditiver. I vår Svenska
statsförfattning har ordet kreditiv en egen
finan-cielt-politisk betydelse; sä kallas nemligen de
tvenne penningesummor, som rikets ständer vid hvarje
riksdag afsätta att af regeringen vid förefallande
behof lyftas i riksgälds-kontoret. Dessa medel
utgå ej till de vanliga statsbebofven, utan äro en
tillgång för oförutsedda händelser. Den ena
summan, vanligen kallad det slora kreditivet, lyftes
endast i ett enda fall, nemligen vid inträffande
krig, och äfven då blott under förbehåll alt
ständerne sammankallas. Riksdagskallelsen måste
föregå kreditivets utbetalning af fullmägtige i
riks-gälds-kontoret; men sedan detta vilkor blifvit
uppfyldt och krigels utbrott är för banden, äger
regeringen atl lyfta den anslagna summan. Den är
således en handpenning för de första utgifterna vid
ett utbrytande krig. Så vida konungens rätt att
utbekomma kreditivet förutsätter ständernes
sammankallande, innebär delta en inskränkning i
konungens rätt, att, ulan ständernes hörande, besluta
om krig och fred. Denna inskränkning rörer dock
endast rättigheten att i och för krigets behof
begagna statens medel, i hvilket fall konungen i alla
händelser är beroende af ständerne. Frågan huru-
vida krig skall börjas eller ej beror i alla fall på
konungen allena, och skulle konungen anse sig äga
medel att bestrida krigets kostnader utan
ständernes bidrag, så är detta honom visserligen
obetaget; men då förfaller all rätt att lyfta kreditivet.
Det andra, eller s. k. lilla kreditivet, är bestämdt
för åtskilliga oväntade utgifter; likväl nämner
regeringsformen försvarsverket likasom exempelvis.
Dess utbetalning förutsätter ej ständerues
sammankallande. Då detsamma äfven under djupaste fred
kan utbekommas, följer ock att denna summa vid
ett annalkande krig kan användas titi förberedande
rustningar, eller äfven vid krigets utbrott lyftas
samtidigt med det stora kreditivet. En sådan
åtgärd är icke af regeringsformen förbjuden. Den
säger blott att hela statsrådet skall höras, samt att
konungen skall finna utgiften vara oundvikligen
nödvändig. Konungen är således alldeles icke inskränkt i
förfogandet öfver denna tillgång; hans
öfvertygelse om fäderneslandets behof bestämmer
användandet. Samma konstitutionella ansvarighet hvilar
öfver konungens rådgifvare vid detta tillfälle, som
vid alla andra. Men för fullmägtige i
riksgälds-kontoret är ansvar serskildt stadgadt, i händelse
af kredilivernas olagliga utbetalning. Ett sådant
fel medför, när fråga år om det mindre
kreditivet, förlusten af aili medborgerligt förtroende, och
vid fråga om stora kreditivet äfven fästningsstraff,
samt skyldighet att med sin egendom gälda de
medel, som blifvit olagligt utlemnade. Intill är 1834
blefvo dessa summor formligen afsatta, och det
större kreditivet anvisades på banken; men vid detta
årets riksdag antogs en grundlagsförändring,
hvarigenom penningarne nu mera ej behöfva afsättas,
utan blott anvisas att utgå af befintliga tillgångar,
hvilka äfven genom upplåning kunna beredas, och
båda kreditiverna anvisas nu på riksgälds-kontoret.
Denna grundlagsförändring stod i sammanhang med
den år 1834 beslutade realisationen, för hvars
säkerhet man ville skilja banken ifrån dessa
pen-ninge-regleringar. Det mindre kreditivet brukade
äfven förut anvisas på riksgälds-konloret.
Rörande beloppet är blott stadgadt, att det skall
föreslås af slats-utskotlet; ständerne kunna således vid
hvarje riksdag bestämma detsamma efler
omständigheterna. Det större kredilivel har brukat
utgöra 2,000,000 R:dr B:ko; det mindre har
om-vexlat emellan miljon, 1 miljon och 500,000
R:dr B:ko, och dervid hafva rikels ständer någon
gång brukat bestämma en viss del för
försvarsanstalter och en annan för andra utgifter. Ar 1823
företogo sig ständerne, att med anvisandet af det
mindre kreditivet förena vissa förbehåll om
uppgif-vandet af ändamålen, hvartill regeringen ämnade
begagna penningarne, och redovisning derför; men då
regeringen förklarade sig ej erkänna något annat
vilkor i detta fall än grundlagarnes ordagranna
föreskrift, läto ständerne detta sitt beslut förfalla.
Vid 1844—45 årens riksdag bestämdes stora
kreditivet till den vanliga samman 2,000,000 R:dr och
det mindre till 500,000 R:dr B:ko.
Kreditivet till manufakturers och ullkulturens
förmån. Till manufakturernes underlättande samt nil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
