Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kränk»
Kraus»
455
pä åtskilliga sätt med slagnät och donor, dels
skjutas med s. k. dunst.
Kränk, Abraham, skickades af hertig Carl
såsom bud till de upproriske bönderne i Österbotten,
för att förmana dem att framhärda i sitt
förehafvande och hålla stånd emot konung Sigismund. Då
fogden i Österbotten, Abraham Melckersson,
begått flera trolösa handlingar emot bönderne och
desse, för att bämnas, lagt sig i bakhåll för
bonom, der ban kom framridande med 50 ryttare,
samt desse så häftigt öfverföllos, att 22 af dem
nedhöggos innan de ens hunno draga svärdet,
kastade Melckersson af sig en dyrbar pels, fodrad
med vargskinn och lyckades sålunda undkomma.
Kränk, som var bland de främste förföljande, fann
pelsen och påtog sig densamma; men hade i
stället nära förlorat lifvet, emedan bönderne togo
bonom för Abraham Melckersson och öfverföllo bonom
med bugg och slag, innan de bemärkte sitt misstag.
KrankelOsa, en egendom i Ljungby socken af
Kalmar län, består af 2 oförmedlade mtl. skatte
och 1 förmedladt frälse. Sjelfva stamgården har
ett behagligt läge bredvid ån, som löper der
förbi, och hvari en mjölqvarn är anlagd. Har
tillhört slägten Roxendorff.
Hransliirs (Panicum vurticillatum), en ettårig
gräsväxt, hvilken stundom förekommer förvildad i de
södra landskaperna, men förtjenar att odlas såsom
betesgräs, likasom sin samslägting Gràshirsen (P.
virida), hvilken träffas på sandiga åkrar i södra
delarne af landet.
Kräpp, ett i vestra Sverige vanligt provinsord,
betyder trång, smal. Såsom substantivum
utmärker det ett trängt pass emellan tvenne berg.
Krapperuui kallades mellandelen af forntidens
drakskepp och var bestämdt för besättningen, samt
var endast betäckt med ett tält af vadmal eller
segelduk, till skydd mot väderleken. Detta tält,
hvilket gemenligen var tjäradt för att emotstå
regn, borttogs under träffning. På de i
krappe-rummet befintliga roddbänkar voro roddarne
fördelade i förhållande till årornas längd och antal.
Dessutom var krigsfolk bär uppstäldt, synnerligen
bågskyttar.
Krapperup, frälse-säteri, 3^- mtl., beläget i
Brunnby socken af Malmöbus län, har en gammal
mangårdsbyggnad, 2 våningar hög, af gråsten med
2:ne flygelbyggnader och att åttkantigt torn,
innesluten af en mur och en djup graf, med ett
prydligt utseende. Egendomen bar ett serskildt
privilegium, alt uteslutande i orten bålla krögerier, och
rättighet till strandade varor och skepp vid
gårdens ägor. Egendomen utgör ett fidei-kommiss
för äldsta manliga arfvingen af friherrliga ätten
Gyllenstjerna, som derjemte äger Bjärsgårds
säteri i Norra härad af Christianstads län, med
många under dessa egendomar lydande in- och utsockne
frälsehemman, belägna i Malmöhus, Christianstads
och Hallands län, jemte Mölle och Arils fisklägen
samt flere andra lägenheter, allt i egenskap af
fidei-kommiss.
Krasse (Lepidium), ett örtslägte, hvaraf flere
arter förekomma vilda bos oss, ander olika benäm-
ningar, såsom Biltet salso, Salomos ljusstake, Sokrasse
(se dessa ord), samt en art odlad i trädgårdar
under namn af Sommarkrasse (Lepidium sativum).
Under benämning af Vinterkasse (ßarbaræa vulgaris),
odlas en annan växt, och med namn af Kall- eller
Vallenkrasse ännu ytterligare en, neml.: Nasturtium
agratium, m. fl. Ännu allmännare odlas i
trädgårdar Indiansk Krasse (Tropeolum majus), så väl
för sina vackra blad och lysande blommor, som
för frukten eller den s. k. krasseknoppen, hvilken
begagnas tillredd såsom kapris m. fl., af krassens
knopp.
Krassow, Krnst Ditlof, född i Pomern och
upphöjd i friherrligt stånd 1707, var en af Carl
XII:s ofla använde generaler och förde befälet i
Polen, då tidningen anlände om slaget vid Pultava.
Då konung August begagnade den motgång, som
bär träffat Svenska vapnen, för att bryta freden i
Alt-Ranstadt, ansåg K. icke rådligt, att sätta
Sveriges sista bär i Tyskland på spel, utan drog sig
undan till Pomern. Detta tyckes hafva misshagat
Carl; men ban gaf bonom likväl är 1712 den 3
Januari general-löjtnants afsked. K. dog 1714.
Hans friherrliga ätt utgick med sonen, hvilken var
öfverste och envoyé ext. ord., samt dog utan barn.
Kratte , masugn i Tborsåkers socken af Gefleborgs
län, uppbyggdes 1672, tillhör Hammarby bruk,
och gifver 13 lisp:d i tionde af blåsningen;
hemtar malm dels ifrån flere grufvor inom socknen,
dels ock ifrån Bensås i Garpenberg, Bäsängs i
Folkerna, samt Bispbergs- och Gräsgrufvan i Sätber.
Kraus, Josef Harlin. Denne utmärkte
tonsättare var född i staden Miltenberg vid Main, den
20 Juni 1756. Fadern var öfveramts-assessor.
Redan tidigt röjdes bos bonom ovanliga anlag
både för vitterhet och musik; men isynnerhet för den
senare, hvari han erhöll lärare, med förmåga att
utveckla dem, nemligen Vogler och Bacb. Ban
började med att skrifva kyrkomusik och deribland
tvenne oratorier: Jesu födelse och Jesu död, till
hvilka ban sjelf äfven författat orden. Först
sedermera, och vid 20 års ålder, utgaf ban ett
sorgespel i 3 akter, vid namn: Tolon. Härunder
studerade han juridik och skref öfver musiken. Hans
bekantskap med Svensken Stridsberg, som vistades
i Göttingen, förmådde honom att resa till
Stockholm, för att der söka kapellmästaretjenstcn,
hvilken ban äfven erböll tre år senare, 1781, ehuru
han icke tillträdde befattningen förr än 1788,
emedan den gamle Uttini först då tog afsked.
Han tillbragte likväl icke tiden onyttigt; ty han
komponerade först musiken till en opera:
Proser-pina, hvartill Kellgren författat orden, och sedan
till: Æneas i Carlhago. Besynnerligt nog blef den
förra aldrig gifven, och den senare först flera år
efter Kraus död, såsom galaspektakel vid
kronprinsen Gustafs födelse år 1799. Kraus tilläts, under
den tid han, på silt sätt, åtnjöt tjenstledighet,
att resa till Tyskland, besökte derunder Italien,
mötte Gustaf III i Florens, följde bonom till
Neapel, gjorde en tnr till London och Paris, samt
återkom till Sverige 1787; men blef ej länge
verksam för theatern, ty dels var denna icke i rigtig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
