Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
466
Krokek.
Krokstad,
Orrekulla* ägor finnes utvald fin marmor, jemte
flera goda kalk- och limstensbrott. Sandviken,
lastage-plats för Stafsjö styckebruk i Kila socken
af Södermanland. Socknen består af 12‡ mtl. och
bar 730 invånare. Af dess areal 12,130 tnnnl.
äro 1,180 sjöar och kärr. Adr. Norrköping.
Krokek, kloster, var beläget på skogen
Kolmården, på gränsen emellan Södermanland och
Oster-götbland. Det var mycket stort och uppbygdt af
grof sten, hvaraf några få lemningar, öfvervuxne
med skog, ännu finnas. Det kallades Vårfru kloster
pà Kolmården. Här emottogo Östgöt||arne och
Södermanländingarne deras konung, då ban red sin
eriksgata omkring riket. Innan klostret byggdes, kallades
orten äfven Sointuna eller Svinlunabygden. Man
förmodar att det blifvit bygdt i trettonde århundradet,
eller under konung Magnus Ladulås tid, emedan S:t
Johannis-munkar fingo år 1349 tillstånd att bo i
Eskilstuna, hvarest de så lära hafva förökat sig,
att Krokeks kloster måste uppbyggas för en del
af dem. Delta kloster lärer, liksom alla öfriga i
riket, blifvit riktadt med gåfvor och inkomster;
men vid reformationen ödelagt. 1 kraft af
Westerås recess blef det af konung Gustaf I gifvet åt
den afsatte biskopen |Strengnäs, Magnus Sommar,
som vistades härstädes och derföre kallades "biskop
Måns i Krokek." Han skulle få bibehålla hos sig de
gamla klosterbröder, som funnos der och ville
qvar-stanna. Är 1545 blef det taget ifrån en Jöran
österman, och öfverlemnadt åt Filip Mårtensson. Denne
fick då äfven fullmagt att vara konungens fogde
öfver det kopparberg, som der vid Krokek i
Svintuna-bygden då brukades och var upptaget. Med
detsamma lades Dagsbergs socken under Krokeks gård.
Riksrådet Erik Carlsson Wase, som med våld ville
gästa bos kyrkoherden Sigfrid i Öfver -Sela
prestgård i Södermanland, men derföre blef ihjelslagen
år 1491 af biskopen i Strengnäs Corts tjenare från
Tynnelsö och bönderne på Sela, är begrafven i
Krokeks kloster. Kyrkoherden, hos hvilken
dråpet skett, blef dömd att inrätta en evig-inessa
öfver Eriks graf, i Johanniterklostret .i Krokek.
Af detta grafställe tror man sig kunna dömma att
Erik varit Johanniter-riddare.
Krokigt träd bür ock god frukt, ett
gammalt talesätt, betecknande att man icke bör
dömma menniskans inre efter hennes yttre.
Hroknos kallas i vestra skärgården den der
ymnigt förekommande gråskälen (Halichærus griseus).
Hrokoin-elf. Se: Indals vallendrag.
Hrokskogen omnämnes af Slurleson såsom ett
inom ßobuslän beläget ställe, der pretendenten till
Norska thronen, Folkungen och Westgötba-jarlen
Gari Sunesson blef slagen af Norske länsherrarne
Amund Giurdsson och Tbiastalf Alasson år 1137.
Man återfinner otvifvelaktigt detta ställe uti
Krok-hult i Sörbygdens härad, i hvars närhet ock
ligger en dal, Göthadalen benämnd, hvilken sägnen
utvisar, såsom en gammal valplats, på hvilken
Svenskarne blifvit slagne af Norrmännen.
Krokstad, ett pastorat i norra ßobuslän,
innefattar bela Sörbygdens härad, eller socknarne
Krokstad, Hede och Sanne. Trakten bildar en dal, hvil-
ken på ömse sidor stänges af två parallelt med
hvarandra löpande väldiga fjällryggar, hvilkas
rigtning är i norr och söder. På ryggen af samma
fjäll ligga en mängd insjöar, de der utgjuta sig
i den längs nämnda dal flytande Örekils-elfven,
eller, såsom den närmare sitt utlopp kallas,
Qvist-rums-elfven. örten är naturskön; men mager och
fattig. Sand, mojord och en svag lera utgöra
jordarterne, hvadan åkerbruket är litet gifvande.
De föga hyfsade, men redbara inbyggarnes enda
binäringar äro boskapsskötsel och skogshygge,
ebo-ru de svåra kommunikationerna hindra dem, att
med fördel idka det senare, örten äger, såsom
en ofta begagnad skådeplats för fordna strider,
många minnesmärken, och intressanta traditioner
qvarblifva på folkets läppar, äfvensom många
föråldrade bruk i dess hemlif. — Krokstad socken
intager pastoratets norra del, och äger, på en
jordrymd af halfannan qvadratmil, 52 J hemman samt
en befolkning af omkring 2,600 själar. Inom
densamma ligger del historiskt märkvärdiga Sörbo, en
gammal f. d. kungsgård, på hvilken Hakon
Härda-bred var nära att innebrännas af sina fiender 1160,
och der Norriges magt och ära grundlades d. 13
Mars 1177, då Sverre, af sina Birkebener, på detta
ställe utropades till konung. Kyrkan saknar,
ehuru gammal, all märkvärdighet. Fornlemningarna
äro icke fä. Nära kyrkan ligga ett par sköna
ättehögar af ovanlig storlek, hvarjemte dylika,
ehuru mindre, förekomma flerestädes, åtföljda af
traditioner, ßresshögen och Hunabögen äro af dessa
de märkligaste. Vid Söbbön stå bautastenar, och
på Sandåkers moar ligger ett betydligt
grafmonument, som kallas Galliusugnen (se detta ord). Å
byn Restads gärde göras ständiga fynd efter ett
der i senare tider hållet Fältslag, och hvilket enligt
traditionen och skriftlig anteckning lärer infallit
omkring 1645, då orten afbrändes af Svenskarne.
Allmogen skall likväl hafva hunnit berga största
delen af sin egendom undan fiendens band. Ifrån
gården Åsenöd fördes, enligt sägen, en med
silfver fylld kista in uti djupa skogen, och hvilken
ännu står qvar, emedan de som ditfört den
omkommit, innan de hunnit angifva förvaringsstället.
Nyckeln till densamma är ännu i behåll, och
begagnas till signeri, och skall denna jemte kistan
blifvit funnen af vallhjon; men hvilka lemnade
skatten, då, i samma ögonblick den upptäcktes,
vargar angrepo deras kreatur. Sedermera kunde den
dyrbara kistan ej återfinnas. I Krokstads socken
finnes ock en märkvärdig, till en del af
menniskohand tilldanad grotta, kallad Sysslehälel, der en
röfvare haft sin bostad, till dess ban, en
julmorgon, greps af kyrkfolk, hvilket ditlockades af
tonerna af en psalm, som röfvaren sjöng. Flera
heliga träd, samt ett par offerkällor, den ena kallad
S:t Jörans källa, bibehålla sig, såsom minnen af
gammal fromhet och ännu rådande vidskepelse —
Om trenne af pastorerne i Krokstad finner man
ganska egna anteckningar. Nils ßagge mördades
omkring 1630 på ett barnsöl i socknen, af en
bonde, hvilken, uti ett obetänksamt yttrande nf presten,
om ett par närvarande gossars stora likhet, såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
