Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Iirona»
Kroneborg*
467
en hänsyftning pä ett emellan bonden och en
annans hustru misstänkt förhållande. Efterträdaren,
Anders Wingård, ättefader • till den adliga
Win-gårdska slägten, mötte, under sin kyrkofärd en
påskmorgon, två beryktade trollpackor som redo,
den ena på prestens bästa stalloxe och den andra
på en varg, och hvilka åtföljdes af en sådan
stormvind, alt herr Anders med möda kunde hålla sig
på hästryggen. Anländ till kyrkan, och på
predikstolen dundrande emot trolldom och andra
af-grundskonster, insveptes han i ett moln af dam,
hvilket uppdrefs af en i kyrkan inrusande stormil,
blef genast mållös, och dog på tredje dagen
derefter år 1646. Samme prest har, uti en kort
anteckning, lemnat en rörande beskrifning på sitt
lidande under Svenskarnes omenskliga framfart i
kriget föregående år. Efter honom kom Didrik
Achen, som var nära nog att dela sin
företrädares öde; ty då ban, under en färd till kyrkan, en
söndagsmorgon red förbi en bäck, varseblef han
en af de trollkäringar, hvilka förgjort herr Wingård,
tjernande smör i bäcken, och då han derföre
tilltalade henne, stupade han i vattnet, der han
omkommit, om ej klockaren räddat honom. Slutligen
blef han 1630 förgiftad i färsköl. Sägnerna bära
stämpeln af tidens vidskepelse. Acben var gift
med enkan efter sina båda företrädare, hvilkens
öde att få sin första man ihjelstucken, den andra
förtrollad och den tredje förgiftad, är sällsamt nog.
Adr. Uddevalla.
Krona. Med denna redan i de äldre lagarne
nyttjade term förstås i lagfarenheten sjelfva subjectura
inajestatis, vidsträcktast uppfattad!, och således,
efter våra grundlagars högsta begrepp, konung
och folk tillsammans; man skulle kunna säga:
Svenska väldet personligen betraktadt. Konung
ensam bar ej samma betydelse, ehuru stundom
förblandning skett, och dessa termer blifvit nyttjade
såsom liktydiga, t. ex. kongsgårdar, konungsinedel
i böter, m. fl.
Kronnckernlia målet. Detta blef ryktbart och
vigtigt, mindre genom sin egen beskaffenhet, än
genom sina följder. Ryttmästaren Kronacker
gjorde, på grund af adliga privilegierna, anspråk på
att få återbörda ett i Halland beläget säteri,
hvilket tillhört bans slägt; men kommit under kronan,
och således frångått adelsståndet. Ständerne hade
år 1762 beslutit, att som detta säteri blifvit
ganska fördelaktigt, genom ett der anlagdt trankokeri,
kunde staten ej afhända sig detsamma; men
Kronacker skulle få ersättning i annan jord. Emellan
bonom och kammar-kollegium uppstod nu tvist
rörande beräkningen af denna ersättning; men då
saken kom till rådet, vann Kr. och
kammar-kollegium erhöll en sträng skrapa. Detta beslut
fattades isynnerhet på grund af Reuterholms yttrande, med
hvilket bela rådet förenade sig, och det beslöts att
kammar-kollegium skulle aktioneras inför en serskild
kommission af Svea hofrätt, hvars ledamöter
Reuterholm sjelf föreslog, och hvilka alla voro ifriga
Mössor. Delta var så mycket mera orättvist, som
ständerne sjelfve, vid 1765 års riksdag, förbjudit
alla extra domstolar och kommissioner. Skälet
var, att kollegium skulle hafva "uppsatt sig emot
konungens majestät och myndighet i rådet."
Konungen , Adolf Fredrik, protesterade sjelf emot
detta beslut, hvilket fattades i bans namn, ehuru
ban ansåg det olagligt. Riksrådet Hjerne var den
ende, som förenade sig med honom. Hela saken
hade nemligen blifvit en parti-angelägenhet, och det
var mindre fråga oin beloppet af den
Kronacker-ska ersättningen, än om att npprätthålla Mössorna
mot Hattarne.
Kronan, ett mynttecken, såsom hvars uppfinnare
harön Görtz (se detta ord) orätt uppgifves;’ ty han
hade den tiden ingen del uti rikets hushållning.
Figurteckningen och öfverskriften år författad af
dåvarande presidenten uti kongl,
kommerse-kolle-gium Daniel Niklas v. Höpken. Kongl,
förordningen härom utkom den 14 Mars 1715, då det
äfven utgafs och antogs i handel och vandel. År
1719, kort efter Görtz afrättaDde, nedsattes detta
mynt från 1 daler silfvermynt till 1 öre
kopparmynt, hvarigenom en oräknelig mängd menniskor
blefvo lidande och ruinerade.
Kronan, ett hus uti Storkyrkobrinken i Stockholm ,
midt emot gamla banken, så kalladt af en öfver
dess port uppsatt krona, till minne af den
händelse, att konung Gari XII, vid sin kröning, utanför
detsamma skall hafva tappat kronan, hvilken
fallit af bans hufvud. Andra uppgifva mera
sannolikt, att detta hus fordom varit kongl, postkontor
och att kronan derföre blifvit ditsatt.
Kronan, Konunga-. Se: Kronjuveler.
Kronan, en skans utanför Götheborg högre
uppför Götha elf, hvilken anlades år 1650. Sitt namn
erhöll den likväl först 1687, då Carl XI här lät
bygga ett fast citadell, såsom ett utanverk till
stadens och dess fästningsverks försvar.
Kronan. Detta Svenska amiralskepp, det största
i dåvarande Svenska flottan, som förde 126
kanoner och hade 8V2 mans besättning, förstördes
genom amiral Creutz oskicklighet i sjöslaget vid
Öland den 1 Juli 1676. Amiral Uggla hade
genom ett signalskott begärt få vända, för att
afskära några af de Danska skeppen. Creutz icke
allenast tillät vändningen, ulan befallte hela
flottan vända och gjorde det med sitt eget skepp, i
trots af den erfarne kapiten Gabrielssons
afstyr-kande råd, som ville att man åtminstone först
skulle minska segel, emedan skeppet var ganska
rankt. Då seglen ombrassades, lade en stark by
skeppet på sidan, då vattnet inträngde genom det
nedre lagets otillslutna kanonportar. I detsamma
kom elden lös, spridde sig till krutdurken och
vraket sprang i löften. De förbiseglande fiendtliga
skeppen begingo den omenskligbcten, att icke
rädda de nödställde, hvilka anropade dem om hjelp,
utan hviftade hånande med hatten till farväl.
Mot aftonen blefvo af major Klercks slup 3
officerare, samt 38 båtsmän, soldater och
trumpetare räddade, de enda af hela besättningen. Bland
de omkomne voro äfven befälhafvande amiralen
Creutz och amiral Björnram.
Kroueborgs eröfring skedde den 6 Sept. år 1658.
Man förmådde Carl X Gustaf alt företaga belägrin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
