Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
474 Kvonprel«odeB(cr<
Kropp.
persedel nli penningar. I penningar:
penninge-utskylder, hvilka bestå dels af räntor och
persedlar, de der blifvit förvandlade ifrån andra slag
uti penningar, dels af penningar, bestämda utan
föregående förvandling, såsom årliga penningar,
skjutsfärds- och boskaps-penningar,
mantalspenningar, o. s. v. Beträffande ansvarighet för andras
krono-utskylder, itår i sådan ansvarighet
husbonde för tjenstebjon, landtbönder, torpare och andra
arbetare, vid bristande tillgång hos dem; mästare
för gesäll, hans hustru och barn; skeppare for
antagne lärodrängar; sjömanshusen för det i deras
rullor inskrifne sjöfolks bevillning;
besittningsrättsägare å hemman, för hemmanets utskylder;
bruksägare för räntan å till bruket skattesålda hemman,
hvarå åboen odrifven måste bibehållas; ägare till
stammen af ett hemman, hvarå, för enskifies skull,
klyfning skett, för de räntor och onera, som den
frånklyfda delen proportionell emot det bela bör
draga. Hit skulle ock kunna föras, att om
uppbördsman icke i laga tid och ordning ntkräfver
skattskyldiges utskylder, skall han ansvara för
dem, i fall preskription åkominer till den
skalt-skyldiges befrielse, eller den skattskyldige
kommer af sig och ej kan betala. Preskription
angående kronans medel gäller i frågor bos de
skattsky Idige i så måtto, att blifva kronans utskylder
ej utfordrade inom tre år efter det årets slut, för
hvilket de beräknas och bordt betalas, blir den
skattskyldige fri från allt kraf derföre; hos
uppbördsmän och redogörare, i anseende till uppbörd
och felande redovisning derföre, i så måtto, att
göres derå icke åtal inom 10 år efter det
räkenskapen till kammar-kollegium inkommit, blir
uppbördsman och redogörare fri från allt ansvar; hos
andra, vare sig hvilka som helst, som emottagit
kronans medel till något visst extra behof, är
preskriptionstiden 3 år, efter redogörelsens aflemnande.
Kroupretendenter och Kronkandidater. I
fall man såsom sådane vill anse alla dem, hvilka
dels haft något slags anspråk på Svenska kronan,
dels varit föreslagne att erhålla henne, dels
eftersträfvat henne, sä hafva de varit, så långt
historien vet något derom, följande: Olof Trdtelja,
Ingiald Illrådas son, Styrbjörn, en Thrvgolt,
Göthernes konung, Olof Näskonung, fllotsven, Magnus
Nilsson , Ragvald Knaphöfde, Magnus Henriksson, Kol
Sverkersson, Buristef, Knut Johansson Långe och
hans söner, Magnus Birger son, Henrik, grefve af
Holstein, Albrekts bröder Magnus och Hennk,
hvilka voro af grefve Henrik föreslagne likasom
Albrekt, men hvarvid valet stannade på den
sistnämnde, Israel Birger son Brahe, Måns Brynteson
Lilliehöök, Prins Gustaf, Erik XIV:g son, Johan, hertig
af Östergöthland, sou af Johan III, Uladislaiis och
Johan Kasimir, Carl Fredrik, hertig af Holstein,
Carl Peter Ulrik, sedan kejsare af Ryssland, och
Fredrik, kronprins af Danmark. Hit kunna
måhända äfven räknas biskop Kettil Carlsson Wase,
erkebiskop Jöns Bengtsson Oxenstjerna, riddaren Etik
Axelsson Toll, konung Fredrik VI af Danmark, som
1810 gjorde några försök att ihågkommas vid
tbron-följarevalet i Örebro, och prins Gustaf, Gustaf IV
Adolfs son, som vid konung Oscars uppstigande på
thronen, protesterade deremot. (Se vidare: Faltke
Konungar i Sverige). Sh. Rosenhane räknar bit
ännu flere, hvilka verkligen blifvit konungar,
såsom Stenkil, Inge och Halstan, Sverker, Erik den
Helige, Albrekt, o. s. v. Detta synes något
oegentligt, likasom då ban bäribland upptager
Engelbrekt, Puke och Stararna.
Kronprinsens liuaar-regemente , med en
nnm-merslyrka af 600 man, är förlagdt i Skåne,
hvaraf 300 man i Malmö, samt 100 i hvardera af
städerna Ystad, Helsingborg och Engelholm.
Regementet tillhör första militär-distriktet och har
Bo-narpshed till mötesplats. Aflöning och
underhållskostnader uppgå till 157,565 R:dr B:ko.
Kronstrand, ett i senare krigshistorien bekant
ställe vid Idefjorden, i Skee socken af ßubusläo.
Ett utskjutande berg bildar här ett märkvärdigt
rom af 110 alnars längd, 26 alnars djup och 13
alnars böjd. Framför detsamma ligger en vall af
jord och sten. Denna bergshåla, hvilken jemte sin
befästning, fick namnet Clausenborg, begagnade Carl
XII såsom förrådshus för sitt grenadier-regemente,
hvilket åren 1717 —1718 var posteradt i Wätte
härad, till skydd för magasinerna i Strömstad.
På klippväggen ser man inhugget Carl XII.s
namn-schifler, samt bokstäfverna J. C., A. H v. II. B.;
A. F. v. II.; A. L. och A. P., förmodligen initia—
lerne till namnen på officerarne vid nämnde
regemente.
Kronstikng kallas i några landsorter en tjock
skalad stång, som går tvert öfver rummet, så bögt
från golfvet, att man med möda kan nå den, och
på hvilken allmogen brukar hänga sina kläder, då
de äro våta.
Krontorp, eller Krontorps-verken, jernbruk,
i Wisnums socken af Wermlands län, består af
Bäckhammar och Eintekjärn, med 2 härdar å
hvardera stället, eller tillsammans 4 härdar med 1,575
skepp:d privilegieradt årligt smide af köpt tackjern.
Skeppar pä Götheborg. Räckbammar anlades 1690
och Eintekjärn 1693. Spiksmide drifves äfven vid
bruket, hvarest stålugn tillika är privilegierad.
Ilam-marskalten är 15 skepp:d 15 lisp:d.
Sinidessläm-peln: ^ &f Ägare: A. ||enström.
Kronvall. Så bette det stället pä Gottland, der
Danske konungen Waldemar landsteg är 1361 och
hvarest invånarne samlades för att motstå honom;
men blefvo tillbakadrifne, (Se: Fjellemyr.)
Kronvall blef sedan det Gottländska namnet på ett slott,
som Albrekts son, prins F.rik, år 1395 byggde åt
sig vid Klinte hamn, men hvilket ban kallade
Landskrona och der ban dog barnlös två år senare.
Kropp, en socken med Mörarp, belägen i Luggude
bärad och kontrakt af Malmöbos läo och Lunds
stift, J mil N.O. från Helsingborg. Här märkes
säteriet Rosendal, mtl., äges af framl. friherre
W. Bennets arfvingar. Blef år 1615 bebjgdt af
Anders Bille, länsman öfver Helsingborgs slott och
län, med korps-de-logis. Har 2 envånings höga
flyglar och 2:ne lorn. Borggården, omgifven af
en djup graf, inneslutes af tvenne stora trädgår-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
