Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
484
Kullberg.
Kulltorp.
Kullberg, Karl August, kammarjunkare, född
d. 23 Aug. 1813, vann år 1831 Svenska
akademiens pris för skaldestycket Leopold. Ilar
utgifvit: En ung mann memoirer; tragedien Svenskarne
t Neapel, uppförd på kongl, theatern 1835; Del
Otroliga, komedi, uppförd på nya theatern 1845;
Bref, anteckningar och skizzer från vilandet;
Domaren ; Konung Gustaf III och hans hof; Folkgunst och
llofgunst; En sommar i Småtand, m. m.
Kullberg, Henrik Adolf, af en annan slägt
än de ofvanstående, född d. 2 Okt. 1772, död d.
13 Sept. 1834, blef 1819 syssloman vid Wadstena
hospital; men hvilken syssla han förlorade i
anseende till en yppad balans, var i Oera år en
flitig och skicklig öfversättare af en mängd
romaner och theaterstycken, hvaraf åtskilliga på vers,
såsom: Mdgarne; Universat-arfvingen; Giftermål på
gamla dagar och Den häftige Friaren. Har utgifvit
Mindre ViUerhetsstycken, författat orden till
musiken vid Carl Johans kröning och den Folksång,
som då kom i bruk. Lärer äfven hafva skrifvit
en dram i 3 akter: Celestine, som uppförts på kongl,
theatern; men ej blifvit tryckt.
Hullen, bomullsfabrik, belägen pä Gamlebo
Kullen i Lerums socken af Elfsborgs län, nära
Götheborg, anlades af framl. fabrikören och ridd. Fr.
Hummel och intressenter, 1796, för 500 så
kallade spel eller trådar till bomullsgams-spånad. I
detta skick öfvertogs fabriken vid Hummels död,
år 1808, af dess brorson H. W. Hummel, under
hvars styrelse densamma under tiden till 1817
blifvit utvidgad till 2,000 trådar, hvaraf den år 1832
bestod, och drefs under firma Kullens Intressenter.
Pä stället är äfven anlagdt ett färgeri, der alla
sorters färggarn tillverkas, samt ett kemiskt
blekeri efter Engelskt sätt. Verket drifves med
tvenne stora vattenhjul vid en ganska förmånlig
lokal, uti den vid hemmanet Kullens ägor
förbiflytande Säfveån. Vid arbetet begagnas, utom
meka-nikus och öfrig styrelse och tillsyn, endast barn,
mest af qvinkönet, från Lerums och närliggande
socknar i häradet. Allt mascbineri förfärdigas på
stället uti dertill inrättade verkstäder för snickeri,
smide, svarfning, filning, m. m.
Garn-tillverkningen uppgår till omkring 70,000 skålp. årligen.
Hullen, ett berg, på en udde af vestra Skåne
mot hafvet, är synligt för sjöfarande långt ut på
hafvet, har fordom blifvit kalladt Bläjungfrun
eller Blåkullan, och deraf, att i hafssvallet
nedanför klipphöjden äro farliga skär, der mången lidit
skeppsbrott och sjunkit i djupet, sades om en
sådan olycksfärd, att "fara till Blåkulla." Ofvanpå
kullen bland klipporna ligger en gård, omgifven
af boklundar, med utsigt åt hafvet. Det
förtäljes, att en man, i fordom tid, haft der sin boning,
och ifrån ett stentorn på högsta klippan, med djup
visdom pä hafvets, molnens och stjernornas lopp
skådat tillkommande ting.
Kiillerstad, en socken, belägen i Memmings
härad af Östergötblands län, Lösings, Bråbo och
Memmings förenade kontrakt af Linköpings stift, 3 mil
N.N.O. från Linköping, från Norrköping 1 ^ mil,
vid Glan. I socknen märkes: Ribbingsholm, fordom
kalladt Hällestad, 3 mtl. berustadt säteri, består
med underlydande af 9J mtl., är väl beläget på
ett näs vid Motala ströms utlopp i sjön Glan; bar
såsom frälse tillhört Chr. Strömfeldt, blef derefter
rednceradt til) kronan, och finneg under namn af
Ribbingsholm intaget uti det af konung Carl XI
den 25 Maj 1695 egenhändigt nnderskrifne
indelningsverk för Östgötha kavalleri, såsom 3
krono-bemman, säteri och rustningsstam samt tillhörigt
bröderne Sv. och Th. Ribbing. Den har
sedermera tillhört slägterne Charliere, Schröder,
Ah-mansson, Spens och Godenius. Skattna, 2 mtl.,
gammalt frälse-säteri, bar tillhört slägten
Rosenstråle. Lundby, | mtl. berustadt säteri.
Skar-blacka, manufakturverk (se detta ord). Ljusfors,
ett hemman vid Motala ström, tillhörigt fabrikör
Pamp i Norrköping, som år 1828 erhöll tillstånd
att här anlägga en manufaktur-smedja, med en
knip- eller räck-hammare, samt två spikhammare
å en stock, jemte dertill hörande eldstäder, och
att ntaf köpt ämnesjern årligen tillverka och
våg-föra 100 skepp:d diverse manufakturer och spik.
På samma hemmans äng, nära sjön Glan, märkes
trenne jättegrytor, samt grifthögar pä detta och
flera andra hemmans ägor. Tre små insjöar
finnas här, nemligen: Lax fjällen, Denseln och
Bunken. Motala ström flyter genom socknen. Denna
innefattar 26 £ mtl. och bar 649 invånare.
Pastoratet hör till 3 kl. konsist. Aiealn utgör 7,822
tunnl., af hvilka 3,280 äro sjöar och kärr. Adr.
Norrköping.
Hulling, ett härad af Elfsborgs län, innefattar 1
stad, Alingsås, samt 22 socknar, nemligen:
Alingsås landsförsamling, Rödene, Bälinge, Ödenäs,
Ham-sjö, llerrljunga, Tarsled, Remmene, Fölene,
Egg-vena, llol, Siene, Ilorla, Algutstorp, Härene,
Sköfde, Bråtensby, Landa, Lena, Bergstena, Fullestad
samt Långared, hvilka tillsammans utgöra 301 £
mtl. och hafva 13,938 invånare. Häradets areal
är 164,940 tunnl., af hvilka 22,451 äro sjöar
och kärr. Natten till den 29 och 30 Sept. 1829
inträffade en jordbäfning uti detta härad. I
förening med häraderna As och Gesened utgör detta
härad en domsaga och ett fögderi.
Hulling» kontrakt. Se: Gesened.
Hulltorp, en socken med Gnosjö, belägen i
West-bo bärad och kontrakt af Jönköpings län och Wexjö
stift, 7 J mil S.V. frän Jönköping. Kulltorp bar
fått namn af sina många kullar. Högst af dem
äro Lanna och Almäs kullar samt Lysåsaberg vid
Tynge|. På Lanna var signalpunkt under den
topografiska mätningen i orten. Kyrkan är tillökt
1802 eller 1803. Nära derinvid ligga
Jutekullarna, der Danskarne, som stupade här 1564, anses
vara begrafne. Säterier äro: Aggarp, 2 mtl. och
Stora Åshufvud eller Ekholmen, 1 mtl., äro
belägne, det förra på en böjd norr om kyrkan, det
senare vid Albosjön. Den förste kände ägaren var
riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhjelm, hvilken
lemnade det i arf till Estrid Store, gift med
Anders Ilård, page hos konung Gustaf II Adolf.
Begge säterierne voro uti slägten Hårds ägo tills pä
1760-talet, då de skingrades emellan major Hårds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
