Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mulor.
Kumla.
485
barn. Aggarp äges nn af häradshöfding N. P.
La-gerbjelkes enka och barn, Ekholmen af bönder.
Uti Albo gärde, nära skattegården, förekomma 10
större och mindre ättekullar, deraf tvenne äro
temligen stora, eller af 25 alnars tvärlinje, saml
tvenne fotanglar af jord. Vester ifrån dessa, nära
Kyrkosjön, på en temligen bög sandkulle, kallad
StjernkuUen, ligga 14 icke särdeles stora
ättehögar. Vid Lanna by finnes en samling af 75
ättehögar inom en omkrets af 200 alnars längd och 60
alnars bredd. Något här timadt fältslag har
troligen föranledt denna mängd af griflhögar, alla af
smärre slaget. På en bög bergås, vid bemmanet
Kalset, kallad Kallåsen, är en jättegryta, aln
djup och 1 aln i diameter samt fullkomligt rund.
Grytan har vunnit helgd af offerkälla, der man,
som vanligt, midsommarsnätterne, fordom mer än
nu, offrade, drack och förlustade sig. Storån
genomflyter socknen. Genom beminansklyfning och
uppodling bar jordens afkastning i denna socken
mycket tilltagit, så att de flesta hemman icke
såsom förut köpa spannmål, oaktadt i de bästa
sädesår åkerbruket gifver bögst fjerde kornet och
jordarten hestår af rödmo och ringa svartmylla,
mycket bevuxen med ljung och hvit mossa.
Genom annan idoghet underbjelpes hvad åkerbruket
ej förmår anskaffa. Socknen bör till 3 kl.
konsist. Den består af 24 \ mtl. och bar 975
invånare. Dess areal utgör 21,685, tunnl., af hvilka
1,230 äro sjöar och kärr. Adr. Qvarsebo.
Kulor af ovanlig storlek förvarades under Gari
IX pä Stockholms slott och omtalas i
räkenskaperna. än nniler namn af "ihåliga lod", än af
"runda lod." En sådan kula skall hafva vägt 3 skepptd
14 lisp:d, en annan 3 skepp:d 5 lisp d och 3
marker, samt tre sädana 13 lisp:d och 10 marker
hvardera.
Kul«liul(I eller KÅIsliult, i Tvings socken af
Blekinge, anmärkningsvärdt för de förbund, som
här i början af 1500-talet blifvit bekräftade
emellan Blekings- och Wärends-boarne. Enligt dessa
förbund skulle de komma hvarandra till hjelp, såsom
gode besvurne dannemän, försvara hvarandras
frihet och nra, och om någon missgerningsman gick
öfver från det ena landskapet till det andra, skulle
ban gripas och utlemnas, på det han mätte
tillbörligen straffas. Dessa och flera
öfverenskommelser ingingos egentligen vid lljordsberga landsting
år 1520; men bekräftades i Kålshult. Detta
förbund förorsakade till en stor del, att
Blekingsbo-arne villigt underkastade sig Gustaf I, fastän
Christian Il:s ||lödiga spira och Guslafs segrande
vapen skulle tillfyllest kunnat föranlåta det. Denna
grannsämja förförde sedermera äfven Blekings
invånare att biträda den upproriske Nils Dacke.
Kuiiihläu* , J., utgaf år 1749 ett Betänkande
om Hrrnhutska sekten, hvilket på sin tid väckte
något uppseende, och föranledde en anmärkning
af kansli-kollegium, hvarpå Stockholms
konsistorium svarade.
Kumla, ett härad af Nerikes län, innefattar
sock-nnrne Kumla, flalsberg och Lerbäck, hvilka på
200 yt mtl. hafva 9,183 invånare. Kumla härad
utgör jemte Sundbo, Hardemo, Grimstens och
Edsbergs härader ett fögderi under namn af Vestra
Nerike, samt jemte dessa härader, Leke bergslag
och Carlskoga en domsaga. Märkligaste ställen
inom haradet äro: jernbruket Skyllberg och Isåsa
bly- och silfvergrufva. Häradets areal utgör 110,369
tunnl., af hvilka 11,290 äro sjöar och kärr.
Kumla, ett kontrakt af Strengnäs stift, inom
Nerikes län, består af 7 pastorat, neml.:
Asker-sunds stad, Askersunds landsförsamling, Hammar,
Hardemo, Kumla och Halsberg, Lerbäck samt
Suaf-lunda. Af dessa pastorat äro ett reg. af 1 kl., två
konsist, af 2 kl. och två af 3 kl., samt ett patr.
af 2 kl. och ett af 3 kl. Kontraktets folkmängd
utgör 19,367 personer.
Kumla, en socken med Halsberg, belägen i Kumla
härad och kontrakt af Nerikes län och Strengnäs
stift, 1 J- mil S. från Örebro. Kyrkan år belägen
på en vacker statt, nära stora landsvägen frän
Örebro till Westergöthland. En inskrift i kvrkan
tillkännagifver, att här d. 9 Okt. 1676 predikades
på Finska språket för öfverste C), v. Barons
kavalleri-regemente, till hvilket äfven då den heliga
nattvarden utdelades. Dopfunten är prydd med
figurer och årtalet 1592. Prosten i Kumla, mag.
Laurentius Nicolai, var fader till hofkansleren Nils
Chesnecopberus (se detta namn), född härstädes.
Johannes Laurentius, en annan prost i Kumla,
både en dotter Margaretha, som vid 15 år
predikade och profeterade ifrån Oktober 1627 till Mars
1628, med fasliga symtomer och under ett stort
tillopp af folk. Ilon uppvisade s. k. himmelsbref
(se detta ord), sade sig vara besatt af en ond
ande. Ilon hvarken börde, såg eller kunde tala på
flera timmar; men när hon talade smädade hon
Gud. Ibland bestraffade bon tidens laster med de
oanständigaste utlåtelser; bon ville äfven alt
Judarnes sabbat skulle firas. I socknen märkas:
Sä-bylund, 2 mtl. säteri, ägdes fordom af
Lewenhaupt-ska och Cederbjelrnska slägterne, tillhörde sedan
öfverste Gyllenspets, fröken Essen och grefvinnan
Lewenhaupt. Hmdsberga eller Hjortsberga, har i
fordna tider burit namn af Hjorvardsberg och varit
ett höfdingesäte, namnkunnigt af sin borg.
Tyn-ninge, 2 mil. krono, löjtnants-boställe, på dess
ägor ligger en god helsobrunn, Oxöga. Alan bar
anmärkt dess vatten såsom klart, lindrigt och
välsmakande, samt innehållande någon svafvelånga och
liknande Loka-vaftnet. Denna brunn bar ifrån
äldre tider varit ansedd som en lakekälla, hvilken
äfven i senare tider bolat flere sjukdomar. Halta
liårten , på norra Måssby ägor, hvarest brytes
telg-sten, som liknar Ölands sandsten; men är något
skörare och ligger äfven hvarftals i jorden.
Södra Wia, ryttinästare-boställe. Sanna hed,
exercisplats för Nerikes regemente. Kumla socken bar
fattighus, sockenmagasin och en
vexelundervisnings-skola, stiftad 1823. Man förmodar, att i denna
socken fordom varit ett kloster, emedan
liumbla-boda på Tiveden nämnes af äldre författare och
denna skog fordom sträckte sig från Mariestad till
Örebro. Den gamla folkvisan om F.ilisif, nunna i
Riseberga kloster, bortröfvad af herr Bernbard, ljuder:
Det. II. 62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
