Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kumla.
Kungsbacka.
"De färdas så fram i fullo god mak,
Till Kuinlabo kloster de rida.
De budo Herr [logo i klostret var
Ifat) ville dem tillsammans via."
samt: "Kung Albrecht frän Kumlabo kom, etc."
Ändra författare förbyta Kumlaboda med
ftumla-boda eller Ramundaboda. Socknen bör till 1 kl.
reg. Den innefattar 114» mtl. och har 3,320
invånare. Af dess areal 23,583 tunnl. äro 1,(250
sjöar och kärr. Adr. Örebro.
Kumla, en socken börande till 2 kl. konsist.,
belägen i Öfver-Tjurbo härad af Westmanlands län, Sala
kontrakt af Westerås stift, J mil S. från Sala.
Kyrkan blef ansenligen förbättrad och utvidgad år
1766. Här märkes Ransla, 1 mtl. säteri. Daniel
Busckovius (se detta ord), som åt Sverige eröfrade
Särna socken i Dalarne, blef kyrkoherde härstädes
är 1653 och begrofs i Kumla kyrka. Socknen
innefattar 35} mtl. och har 1,064 invånare. Dess
areal utgör 14,881 tunnl., af hvilka 150 äro sjö
och kärr. Adr. Sala.
Kumla, annex till Svanshsls, beläget i Lysings
härad af Östergöthlands län, I } mil V.S.V. från
Skenninge. Kyrkan, nära sjön Tåkern, är mycket
gammal och förfallen och skall framdeles
ödeläggas. I socknen märkes: SjOluna, fordom
Baggetu-na, 3 mtl. frälse-säteri. Ilar tillhört slägterne
Fleming, Silfversparre, Ràmsvärd, Blommensköld,
v. Björnbourg, Berohn, RoxendorfT, frih Boye, v.
Köthen och Frcytag. Socknen innefattar 15 J mtl.
och har 340 invånare. Af dess areal 2,384 tunnl.
äro 1,190 sjöar och kärr. Adr. Ödeshög.
Kumla kapellförsamling, i Södra Möre bärad af
Kallnar län, hör under Ljungby pastorat (se
detta ord).
Kummel (forn. Hum[), betyder en samling af
något, och egentligen ett stenrös. Ofta är det
liktydigt mcdj Kummelgrntta, ett ganska obestämdt
ord, och nu mera helt och hållet utmönstradt ur
den nordiska arkæologieos terminologi. Med
kum-melgrotta förstod man eljest hvarje för-Odinskt
grafmonument, som var bildadt af uppresta stenar,
täckta med en öfverliggare. Vidare skiljde man
dessa i grafkummel, altarkummel och
tempelkum-niel, o. s. v. Samnia benämning gafs sålunda åt
griftlemningar från olika perioder och olika
folkstammar.
Kummel (Gadus Merluccius), en mjukfcnig
benfisk, något nära lik kabeljo, men smalare och
tunnare, med stora silverglänsande taklagda fjäll.
Förekommer i Kattegat, och uppehåller sig på
djupet, sällan besökande stränderne, hvarföre ban
fångas på 16—20 famnars djup.
Kumineliiäs, en egendom på Werindön i
Stockholms län, vid segelleden, har tillhört grefliga
slägterna PosSe och Wrangel. Grosshandlaren
Palmstedt, som sedermera ägde den, bil flyttade de
förut på Gripsholm varande fabriker för ättika,
vi-triololja, m. m. Tillverkningsvärdet vid
ättiksfa-fabrikcn uppgår årligen till 2 à 3,000 R:dr B:ko.
Kummel&ldern, en nu mera alldeles förkastad
term, betecknar tiden före Åsarnes eller
Norræna-stammens invandring, då man troddes hafva be-
grafvit sina döda uti ofvannämnde
"knmmelgrot-tor." Benämningen är icke olämplig, i likhet med
brännålder och hogålder, och af samma skäl. (Se:
Hög ålder.)
Kummin, brödkummin, kommin, komjan, kurv
(Carum Carri), en tvåårig växt, som förekommer
på högre ängar, isynnerhet uti de nordligare
skogsbygderna från Wermland och Upland till Lappland
ganska ymnigt, mindre allmänt i de södra
land-skaperna och högst sällan på
öfvergångs-formatio-ner. Sjelfva örten, som begärligt ätes af
husdjuren, kan användas till grönkål, och rötterna af den
odlade växten begagnas äfven sbm mat-anrättning.
Fröet är dock det hvarföre kummin egentligen
värderas och på flera ställen odlas, det innehåller
neml. en stor mängd af en egen aromatisk
flygtig olja, kummin-olja, hvaraf det får en stark,
behaglig och värmande kryddsmak , saml begagnas
derföre såsom brydda, isynnerhet på bröd och
brännvin, och äfven i medicinen.
Kuneinoder kallas på Gottland den qvinna, som
vid bröllop och gästahud lagar maten och fägnar
gästerna.
Kungens heder lir rika undersåter, ett
gammalt Svenskt ordspråk. Rimkrönikan säger ock
i detta fall: "Rika Städer och ymnigt Landb,
Fäster Kongen Svärd i handh."
Kung .tliirtu, så kallades Svante Stures gemål,
Märta Lejonhufvud ("se detta ord).
Kungsbacka, en gatninal stapelstad i landskapet
Halland, 51 § mil V.S.V. från Stockholm. Denna
stad, hvaraf, efter den olyckliga vådeld, »om den
24 April 1846 öfvergick densamma, föga annat
återstår än grushögar, hvilka utmärka stället der
det lilla men trefliga samhället haft sina boningar,
är med sitt nuvarande namn föga känd uti den
äldre historien. Det intager likväl der sitt rum,
under namnet Aranäs; ty redan år 1256 omtalas i
häfderna köpstaden Aranäs, såsom förstörd af
Norske konungen Ifåkaii den Gamle. För omkring 100
år sedan utvisade man ännu på en böjd nordost
ifrån staden, några skonade lemningar af en
befästad borg, som fordom stått der, och Chyträus
Wejanus omlalar dessa fornlemningar, med
upprepande af den uti hans tid ännu bibehållna
sägnen, att de utmärka rummet, der Ragnar Lodbrok
bott, och att staden erhållit sitt nuvarande namn,
efter konungens borg, som varit belägen på
denna höjd eller backe. Under den dubbla
benämningen Kongsback sive Aranäs, finnes staden
utmärkt på kartan af 1277, och synes bär,
omsluten af begge strömdragen, äga samma läge,
som för det närvarande. Stadens äldsta kända
privilegier äro utgifne af Danske konungen
Fredrik II, och daterade Fredriksborg d. 17 Februari
1582. Efter den ofvannämnda branden 1846 fanns
blott ett enda bättre hus bergadt undan den
allmänna förstörelsen, jemte några små spridda
kojor, i de;n glest bebyggda södra delen af staden.
Allt öfrigt, jemte kyrkan, hvilken, i likhet med
stadens öfriga byggnader var af fräd, blef, inom
några timmar lågornas rof. Före ödeläggelsen hade
staden 88 till större delen bebyggda tomter, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
