Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
506
H&llered.
UulnnBChan,
gärde fienden lif och fred, hvilket de fingo; men
med vilkor, att de skolie aftåga utan vapen i
underkläderna. När de gingo ut, fick hvar och en
af dem ett slag af ett ris öfver länderna, hvilket
hölls för en stor vanheder, och bela landet gaf
sig sedan med glädje åt sin laglige konung. Mest
ryktbar blef derefter, i påfvedömets tid, på
1200-talet, den yttersta udden af Kållands ö, sedan
biskop Brynolf i Skara der byggde det stora, fasta
slottet Leckö (se detta ord). Detta namn säges
udden förut baft af den myckenhet lake, som der
fångades, och deraf blifvit kallad Lakn. Huru de
stora stenrören, ättebögarne och andra nu på ön
beGntliga minnesmärken tillkommit, berättar ingen
sägen. — Här fanns fordom ett hospital, hvars
inkomster 16S9 transporterades på Skara hospital.
KÄIIered, annex till Fässberg, beläget i Askims
härad af Götbeborgs och Bobus län, 1 mil S.S.O.
från Götheborg. Kyrkan af gråsten, är af okänd
ålder. I socknen märkes: Säger ed, 1 mtl., med ett
utmärkt vackert läge vid landsvägen mellan
Götheborg och Kungsbacka, bar prydliga åbyggnader,
samt vacker löfskog. Socknen innefattar 17 J mtl.
och har 555 invånare. Dess areal utgör 4,953
tunnl., af hvilka 350 äro sjöar och kärr. Adr.
Götheborg..
HitllerHtnd, annex till Åhs, beläget i Westbo
härad af Jönköpings län, mil S S.V. från
Jönköping. Kyrkan af träd, är en af våra s. k.
offerkyrkor, hvilken öfvertygelse ännu inbringar
kyrkokassan årligen något från andra orter. Den är
byggd 1759 och utdömd 1835. Den äldsta var
korskyrka, byggd af upprättstående tjocka
eke-plankor om en alns bredd och en tvärhands
tjocklek, hvilka voro plogade och höllos samman af en
ekskifva, som var stucken i plogningen mellan
hvarannan planka. Årtalet 999 såg man djupt
inskuret öfver främsta kyrkodörren. Kyrkan står på
den höga kullen, "der S:t Sigfrid hvilade."
Härledningen till namnet Källerstad säges vara den, att,
enligt legenden, S:t Sigfrid under sin vandring
kommit till dessa trakter, hvarest man mera
envist bibehöll sin gamla gudalära, och i brist af
herberge, som blifvit nekadt honom, nödgats
tillbringa en natt under bar himmel och på samma
kulle, på hvilken kyrkan nu står. Natten var kall
på den, visserligen ej höga, men för nordanvinden
blottställda kullen, hvarföre ock då ban föranläts
att här bygga en kyrka, ban ville gifva
densamma ett namn liktydigt med den egenskap ban oin
natten fann bos luftstrecket på kullen, och
kallade den derföre Kaller- (kall) stad. — Det bär i
församlingen belägna säteriet Sta f[ant bo, 1 mtl.,
har små, men temligen goda ägor. Socknen
består af 10 mtl. och har 428 invånare. Dess areal
utgör 7,521 tunnl., af hvilka 710 äro sjöar och
kärr. Adr. Wernamo.
Halui&rden, en betydlig bergs- och skogstrakt,
öfver hvilken gränsen går emellan Södermanland
och Östergöthland. Med breda ryggar sträcker
den sig åt höger till hafvet och åt venster genom
norra delen af Östergöthland, genom Södermanland,
öfver gränsorna af Nerike till Westergötland,
der denna landtrygg sammanstöter med skogs- och
bergsryggen Tiveden. Pä ryggen af Kälmården
omvexla höjder, dalar och bergssjöar; men
skogen fortgår nästan oafbrutet. Midt i skogen
ligger Krokeks kyrka (se detta ord). På Kälmården i
Svintuna-hygden, vid norra stranden af Bråviken,
inom Krokeks socken, är ett marmorbruk. Här
användes den stora sträcka af bergkalk, som
framgår efter bela Kålmårdsryggen allt ifrån udden vid
Bråviken; samma kalk är till större delen insprängd
och blandad med gröna serpentins-partiklar, grå
kalkartiga och borniska fläckar, hvilka
förvärfvat den namn af marmor och är den sä kaltade
Svenska marmorn. Man vet ej med visshet när
den begynte först att arbetas; det är troligt, att
det skett af den oin Svenska bergsrörelsen och
manufakturerna högst förtjente Louis De Geer;
men då ban funnit de af bonom anlagde jern- och
messingsbruk, jemte andra verk och manufakturer
nyttigare, har marmorarbetet upphört omkring år
1680. 1 kongl, bergs-kollegium är antecknadt om
marmorbruket på Kälmården förär 1668; men
vidare upplysning saknas. Ar 1722 blef det ånyo
bearbetadt af då varande kanslirådet baron E.
Wrangel och kommerserådet Gabr. Gy||enqvist, hvilka
då erhöllo Kongl. Maj:ts privilegium d. 17 Mars
samma är, och införskrefvo kunniga
marmorarhe-tare från Italien. Dessa herrar antogo flere
intressenter, och deribland kanslirådet Jak Bunge,
assessor Stjerncrona och handlanden Lennman;
under deras tid blefvo flere betydliga arbeten
förfärdigade, så väl för Stockholms slott som höga
personer i riket, och äfven för utrikes orter.
Marmorbruket har sedan tillhört presidenten grefve
Gyllenborg, löjtnant Klingstedt, grosshandlaren
Nord-stedt, bildhuggaren Beurling och brukspatron J. N.
Ekerman. Ibland flere der förfärdigade epitafier
och sarkofager, må nämnas minnesvården öfver
kronprinsen Carl August på Qvidinge bed i Skåne,
prydnaderna på kongl, lustslottet Rosendal och
kongl, posthuset i Stockholm; utom mångfaldiga
andra arbeten, som vittna oin smak och
skicklig-hel. Marmorbruket bar inom en sträcka af en
knapp | mil i längd och J dito i bredd, omkring
48 serskild|a marmorbrott af bättre och sämre
beskaffenhet och olika färger, hvaraf blott 8 à 9
bearbetas. Under brukef lyda äfven uti samma
socken belägne hemmanen Fagervik, llotmtorp och
Oxàker, hvardera ‡ mtl., samt i Krokeks socken
Gusater, | mtl., och frälse utjorden Ertanilstorp.
HulxiiHCliun (Tipula oleracea), en insekt af
två-vingarnes ordning, 1 tum lång, gråaktig med
svarta ögon; hjessan och thorax askgrå, den senares
balancerstänger och ryggskölden gråröda;
anlenn-stjelkarne bruna; antennskaften, trynet och
fötterna gråbruna; vingarne oklara, med brunaktiga ådror.
Förekommer allmänt på ängar, betesmarker och i
trädgårdar. Larven är askgrå, cylindrisk och
tvär-fållad, besatt med några få borst; hufvudet svart
och kan indragas inom bröstskölden. Man trodde
fordom att denna larv förstörde rötterna på
kålväxter; men bar sedan funnit alt så ej är
förhållandet, utan att den endast lefver uti sådana som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
