Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hällor.
Hällor.
511
ka således en större eller mindre mängd vallén
oupphörligen utflyter. De bildas derigenom, att
det pä höjderna, dels i form af regn och snö
nedfallna, dels i form af dagg ur atmosferen
afsatta, vattnet, nedtränger uti de sprickor och
remnor, hvarmed bergen äro i alla rigtningar
genomkorsade, och sjunker deruti så djupt, att
den sålunda bildade vattenpelarens tryckning blir
tillräckligt stark, för att undandrifva nägon del af
den omgifvande fasta marken, eller till dess alt
sprickorne öppna sig antingen direkte i dagen eller
uti porösare jord, såsom sand o. dyl., då vattnet
flyter derutur antingen belt stilla, eller med större
eller mindre häftighet uppkastas öfver jordytan; i
senare fallet få källorna allmänt namn af
springkällor, ehuru denna benämning äfven tillägges
alla källor, som uppstå genom källådror. Källor
nppkomma stundom ganska långt frän den böjd
der vattnet först nedträngt, äfven på ställen der
ingen böjd finnes i grannskapet, eller till och
med på betydligt högt belägna ställen,
hvaraf det stundom ser ut, som ofvannämnde
förklaring af deras uppkomst ej àkulle vara rigtig; men
detta beror blott deraf att sjelfva deras ursprung
ligger utom del ställes horisont der de framkomma
i dagen. Under sin silning genom bergens massa
upptager vattnet åtskilliga beståndsdelar af denna,
mer eller mindre i mån af dess större eller mindre
löslighet i vatten, men isynnerhet mycket, om den
till någon betydligare del utgöres af kalk,
hvilken lätt upplöses deruti, genom inverkan af den
kolsyra, som alltid finnes uti jordens djup och
af vattnet begärligt upptages. 1 följd häraf
innehåller källvattnet nästan alltid någon qvantitet
upplösta ämnen, ofta kalk, och det stundom i
betydlig mängd, samt alltid en qvantitet kolsyra,
hvilket är orsaken till dess uppfriskande smak.
Några källor innehålla betydliga qvantiteter af
åtskilliga, i medicinskt afseende verksamma, salter,
och dessa få namn af helan- eller minerutkallar,
andra innehålla derjemte högst betydlig mängd
kolsyra och kallas surbrunnar. I allmänhet synes
vattnet ölveiallt nedtränga till ett visst djup
under jordvtan innan det framkommer i dagen, och
härpå beror det att med få undantag vattnet uti
källorna på samma latitudsgrader har en
oföränderlig och bestämd temperatur, hvilken får namn af
jordlemperalur, och är naturligtvis ju lägre ju
längre ifrån, saml högre ju närmare intill eqvatorn,
så alt dä den hos oss utgör i medeltal + 7°,
utgör den redan i Frankrike + 12°. Källor,
hvilkas temperatur sålunda är lika för elt visst
land eller område, få namn af kalla källor; men
det finnes andra af betydligt högre värmegrad,
till och med ända upp till -)- 1(10°, och dessa
kallas varma eller hela källor, samt hafva sitt
ursprung antingen i grannskapet af vulkaner,
eller på så stort djup, att vattnet uppvärmes af
jordens inre värme, hvilken troligen redan på
900 fots djup är + 100°. De flesta källor
flyta beständigt, andra deremot uttorka parlielt och
vanligen är vattnets utflöde i samma källa icke
alltid lika starkt. Dessutom är det i olika källor
högst olika ymnigt, så att då en del lemna endast
några kannor i minuten, andra deremot afsätta
högst betydliga qvantiteter. I detta afseende
utgör den s. k. Qvarnkällan i Upsala en bland de
märkvärdigaste, enär derur utflyter icke mindre än
3,900 kannor i minuten.
Hällor, Skir- och OITer-. Skirkällor (af gamla
ordet skira, rena), eller heliga reningskällor,
brunnar, eller andra vattensamlingar, hafva fordom
funnits vid offerställen, och finner man ännu spår af
dem vid olTerbögar, tempelkummel och
offeralta-ren. Uti delta skirvatten dränktes stundom de
menniskor, hvilka skulle offras. Så skedde i Upsala
(enligt Crantzius) och på Island (enligt Worm),
hvarföre man äfven kallade dem blotkällor. De
första kristne bär i landet blefvo döpte vid
sådane källor. Offerkällorna bärleda måhända sitt
första upphof från de gamla skirkällorna; men fingo
under påfvedömet en invigning af annat slag,
hvarföre de merendels bära namn af något helgon, flär
samlades man på detta helgons dag, eller vanligen
vid midsommarstiden, de sjuke för att anropa den
skyddande helige, och för att i den enkla drycken
finna läkedom, de friske för att träffa godt
sällskap, ungdomen roade sig med dans och lekar,
alla drucko af vattnet, alla offrade några
småsaker i källan, och helsan och glädjen spridde trefnad
omkring dess bräddar. Kyrkorna och presterna i
grannskapet befunno sig äfven viil deraf; ty på
flera ställen eniotlogo de vid samma tillfälle ett
mera redbart offer. Denna gamla sed bibehåller
sig på några ställen, ända intill våra dagar. De
friske gå ej miste om nöjet, och sjuklingen, om
ban ej tror på helgonet, tror åtmin-tore på
källan, hvilken tro, om den är rätt stark, ej litet
bidrager till återställandet af helsan. Nästan i
alla våra landskap finnas liera sådana källor, och
då jättegrytor stundom innehålla vatten, hafva
äfven de någon gång blifvit begagnade såsom
offerkällor. 1 Westergötland och Småland hafva
många källor fått namn af S:t Sigfrid; men ingen
är märkligare än den vid Husaby (se detta ord),
hvilken, i skygd af det skogrika berget, har den
skönaste belägenhet, vid foten af en slenkiippa
nära kyrkan och vägen. Dessutom funnos
korskàl-lor och trefaldighetskällor, eller sådana offerkällor,
som icke voro nägot serskild! helgon tillegnade.
Så kallade korskällor utvisas flerestädes på
Svenska landsbygden. Dermed förstås sådana, hvilka
den katholska vidskepelsen fordom, af en eller
annan anledning, vanligtvis ett diktadt underverk,
förklarat för heliga . och dem munkarnes
vinningslystnad inrättade till offerkällor. De utgjorde
valfarts-orter för de närmast boende, hvilka samlades dit på
en viss dag, och, för lockan att få dricka af
källans vatten, offrade en skärf antingen i sjelfva
källan eller i en dervid ställd offerkista. Namnet
härleder sig ifrån del kors man för de fromma
valfärdandes andakt uppreste vid dylika källor. Uli
Torps kyrka i Bohuslän förvaras ännu det kors,
som stod vid en korskälla på hafsstranden, och
om hvilket den sagan är gängse, att det en gång,
då man ernade flyIta det ifrån källan, blef så tungt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
