Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkoplikt ... - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Labbe.
Laboraiorlam cliemlcnin. 523
röda bigaråer af ännu mörkare (arg, och
mogna senare än de förra. Gula bigaråer, mogna i
början af Augusti; Marmorerade bigaråer, mogna i
Juli; Svarta eller stora Spanska bigaråer, mogna i
Augusti; Hvita Spanska bigaråer, mogna i Augusti.
Alla bigaiå-slag hafva runda stenar, hvilka, då
bären äro mogna, lätt lossna från köttet. Stora
Engelska korsbär, mörkbruna, mogna i Augusti; Söta
Maj-korsbär, mörkröda, mogna i Juli;
Orange-Kir-schen, grannt högröda, mogna i Juli;
Prim-Kir-schen, mörkröda eller bruna, mogna i Juli eller
början af Augusti. Stora svarta hjertkörsbär,
mogna i Juli; Höda hjertkörsbär, mogna i Juli. De
senare eller sura slagen äro: Pragiska muskatetler,
hvilka äro mörkröda eller bruna, mogna i Juli;
Dubbla Maj-körsbär, som äro mörkbruna eller
svart-bruna, mogna i slutet af Juni eller början af Juli;
Kirschen von der Nott, ett mindre slag, som äro
rödbruna och mogna i Augusti: Dubbla glaskörsbär,
stora högröda glänsande, mogna i Juli;
Weichsel-Montmorency eller röda Kentiska körsbär, stora röda
glänsande, mogna i Juli; Moreller af flere slag,
tidigare och senare, neml. dubbla, till färgen
mörkröda eller svartbruna, mogna i Augusti;
Leizkauer-moreller, stora svart bruna, mogna i Augusti;
Briit-selska moreller, stora svartbruna, mogna i Augusti;
Lodkörsbär (Lotb-Kirscben) äro bruna, de större
slagen klotrunda, till färgen svartbruna, mogna i
Augusti; Oktober-korsbär, stora svartbruna, mogna
långsamt och bibehålla sig, särdeles på trädet, till
sent på hösten utan att torka eller ruttna.
HOrtelverk (bergsm.-lerm) kallas de malmer som
icke förekomma uti ordentliga gångar eller Tält,
utan finnas inströdda bär och der uti
hufvudberg-arten, utan någon bestämd ordning, och hvarje
sådan serskildt malmmassa får namn af körtel eller
njure. Äro de deremot mycket små så kallas de
malmtläckar.
Hilt| utrtn aalt ocli barn utan tukt kan
ioke vara länge. Med detta gamla ordspråk
förstås, att liksom osaltadt kött snart förderfvas, så
blifva äfven otuktado barn förderfvade af sjelfsvåld.
L.
Labbe (Lestris), ett slägte af simfoglarnes första
familj, måsar, utmärkt genom mycket långa
vingar, hvaruti första pennan är längst,
genomsigti-ga näsborrar, belägna på hälften af näbbens längd,
näbben medelmåttig, temligen tjock, rät, vid
roten nästan trind, mot spetsen hoptryckt; benen
medelmåttigt höga, baktàrna skrofliga och skarpa;
simhuden bel. Deraf finnes hos oss tvenne arter,
nemligen: Uredstjertade tabben (L. pomarina), af
1 ^ fots längd, med ansigte och kalott, ända
nedom ögonen, svarta; rygg, skuldror och vingar
svartbruna, enfärgade; sidorna af halsen samt
hals-ryggen med trådlika glänsande gula fjädrar;
kräf-van och bröstets sidor mörkbruna, med hvitaktiga
streck; bröstet föröfrigt, samt magen och
undergumpen hvita; sidorna brunfläckade; stjerten
svart-brun, invid roten hvit; de tvenne längsta
stjert-täckarne vridna, utskjuta långt utom den breda
stjerten; näbben grönaktig; fötterna svarta
Ung-fogeln något olika, särdeles de nedre
kroppsdelarne, hvilka äro gråbruna, med rostgula vågor.
Förekommer i öfre trakten af Östersjöns yttre
skärgårdar, de yngre någon gång vid floder och sjöar
långt inuti landet, lefver vanligen i smärre
samhällen. Dess läten kunna uttryckas med orden:
ni-äh, i-äh", samt "wie, tvie." Födoämnena
utgöras af fisk, som ban tvingar måsar och tärnoratt
uppkasta, samt af fogelägg och troligen äfven
fo-gelungar. Honan lägger, pä en tufva i elt kärr
eller äng, tvenne olivgula brunfläckiga ägg.
Spels-stjertade tabben (L. parasitica), af 17 lums längd,
3 fot 5 tums vingbredd; belt och hållet brun,
med svarta vingpennor och hvila spolar; tvenne
långa spetsiga pennor i stjerten; näbbroten
hvit-gra; benen svarta; ögonringen brun; tungan oeh
svalget hvita. Omvexlar med hvit hals rundt
omkring, samt hvit inage och grå undergump,
hvarförutan ungfogeln är betydligt olik den gamla.
Förekommer uti de yttre skärgårdarne, så väl af
Östersjön som Kattegat, likväl allmännare i da
nordligare delarne af den förra, sällan inuti
landet, om ej under deras ströftåg, som de anställa
till sydligare trakter. Dess läte liknar "ioh, ioh"
eller "je-äh, je-ah." Födoämnena äro desamma
som den bredstjertade labbens, och åtkommas på
samma sätt. De häcka på öarne, pä en mossig
tufva, vanligen vid sött vatten, och honan lägger
i en liten håla på tufvan 1 — 2 olivgrå
bruufläc-kiga ägg.
|labiau, fördraget derstädes. Det afslöts d. 10
Dec. 1656, emellan Sverige oeh Preussen, samt
lade den egentliga grunden till Preussiska riket.
Denna stat bade dittills stält i en viss
länsförbin-dclse till Sverige; men hvilken bär upphäfdes och
kurfursten af llrandenburg, samt hans närmaste
efterträdare, förklarades för högsta magtägande i
hertigdömet Preussen och furstendömet Ermland,
likväl så, att om bans ätt gick nt på manssidan,
förbehöll sig Svenska kronan successions-rälten,
hvartill Preussiska ständerna på förband måste
samtycka. Amtet Frauenburg skiljdes likväl från
Ermland, och förblef en Svensk besittning. Man skulle
icke ä någondera sidan sluta serskild fred med
Polen, utan Sverige af detsamma erhålla
uttryckligt bestämda länder såsom ersältning.
■iaboratorliiin elieinlcum. Ett sådant
stiftades nästan samtidigt med bergs-kollegium är 1618,
under namn af Prober- och laborant-kammare, och
ställdes under bergs-kollegii styrelse. Det
utvidgades år 1683, och till dess underhäll anslogos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
