Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
524
Lacliendorph,
Ladugårdslandet.
1,000 R:dr. Dess lokal var på åtskilliga ställen.
Ar 1694 flyttades det till Gripenhjelmska buset
på Kungsholmen, år 1719 till det Olivecrantzska
huset på Norrmalm; men år 1727 indrogs staten
och buset såldes. År 1748 upplifvades likväl
inrättningen ånyo och laboratorium flyttades till
mynthuset, der det ännu finnes, men har på senare
åren icke blifvit begagnadt. — Med ordet
Laboratorium förstår man eljest i Stockholm vanligtvis
artilleriets förrådsbus för krut och andra till vapnet
börande persedlar, samt det ställe, der det tillagar
fyrverkerier och skott, så väl för eget som
ar-méens behof. Det är beläget på Djurgården, öster
om Fredrikshof, straxt utanför staden. När det
anlades är osäkert; men att sådant skett före 1660
best) rkes af gamla handlingar.
Lacliendorpli, Jens Italir, född t staden Ribe
i Danmark d. 3 Dec. 1795, följde 1822 en af
professor Jacobsens patienter till saltsjöbaden i
Uddevalla och föranleddes deraf att flytta till
Sverige, tog doktorsgraden i Lund 1824 och
beledsagade exellensen grefve v. Engeström såsom
enskild läkare till Posen. Efter dennes död
återvände ban till Sverige 1827, blef bataljonsläkare
vid 1:sta lif-grenadier-regementet och 1834
förordnad alt bestrida provincial-läkare-tjensten i
Christianstads distrikt. Ilar utgifvit: Några ord om
Choleran; Några betraktelser öfver döden, jemte ett
par uppsatser, tryckta i tidskrifter.
Larka, i gamla Svenskan detsamma som springa,
och lackere, en offentlig löpare, hvilken gick omkring
med konungens budskap, liktydigt med lakej.
Larkalänga, annex till Stäfvie, beläget i Torna
härad af Malmöhus län, £ mil N.N.V. från Lund,
1 mil från hafvet. Socknen innefattar tO-|- mtl.
och har 526 invånare. Dess areal är 2,060 tunnl.
Adr. Lund.
LachlOk (Teucrium Scordium), en mångårig växt,
hvilken förekommer på fuktiga ängar i de södra
landskaperna, belägna på yngre formationer, såsom
i Skåne, pä Oland, Gottland och i Ostergöthland.
Ätes af kreaturen, men meddelar löksmak åt mjölken.
Lad, en hårbindel eller prydnad. I Småland kallas
en sådan bindel ännu ta.
Ladau, Otto Heiuliold, af en Tysk adelig
ätt, men född i Lifland d 29 Aug. 1683, blef
vid 13 års ålder volontär vid amiralitetet,
bivi-stade landstigningen på Seeland år 1700, och
utmärkte sig sedan vid åtskilliga tillfällen, så alt
han år 1702 blef konstapel på en af de
fregatter, hvilka kryssade på sjön Pejpus; men
förflyttades till infanteriet och blef löjtnant vid öfverste
von Pahlens regemente. År 1706 tilläts honom
ga i Fransk tjenst, då han anställdes vid baron
Erik Sparres regemente, der ban befordrades till
ka-piten, och hivistade slagen vid Kamilies, Oudenarde
och Malplaquet, vid hvilket sistnämnde ställe han
tillfångatogs af Holländarne. Ar 1711 återvände
han till Sverige, blef ryttmästare vid Uplands
fem-männings-regemente, sedermera vid lif-regementet
och adlades i denna grad d. 20 Nov. 1718. Han
var den sisle af Carl Xll:s adelsmän. Ar 1741
blef ban öfverste för Savolax och Nyslotts läns
regementer, samt 1743 vice landshöfding i Nylands
och Tavastehus län. Afled i Borgå d. 12 April
1746.
Läder, Maniel, född Tysk, var, emellan 1647
och 1675, empirikus, kemikus, okulist och läkare
i Stockholm. Sistnämnde år förbjöds ban att
vidare utsträcka regeringens tillåtelse för honom
att vara okulist, till försäljande af sådana
medikamenten som ej kunna eller böra begagnas till
utvärtes ögonkurer.
Ladufogde kallas i Skåne rättaren eller
underinspektören på de större egendomarne.
Ladugårdar eller ladugårds-lieuimuu kallas
sådana frälse-beinman, hvilka fordom sammanslo-
!
gos under omedelbart bruk med de egentliga
säterierna, till dessas styrkande. De benämnas äfven
afvelsgårdar, samt åtnjuta lika friheter med
säterierna; likväl får ej mera än en ladugård finnas vid
hvarje säteri, och den gamla frihet frälsemän
ägde, att till ladugård afhysa sina
insockne-frälse-hemman, är dem numera fränlagen.
Ladugårdsgärdet vid Stockholm begagnades
redan i början af 1700-talet såsom exercisplats.
Under Gustaf III och Gustaf IV Adolf utvidgades
det något, men det är egentligen genom Carl XIV
Johans åtgärd, som det blifvit uppröjd) och
pla-neradt, samt erhållit sitt numera vidsträckta
område, utgörande en ganska tjenlig och prydlig
kampanj-plats. Ett större antal regementen än
förr hafva bär under sistnämnde konungs och
konung Oscars tid blifvit sammandragna, eller s. k.
stormöten hållna, för att öfva regementerna i den
mera omfattande fältmanövern. Vid östra sidan är
en höjd, kallad DroHningberget. Härifrån
öfverskå-dar man den största och egentligaste delen af
exercisfältet, samt har lika vidsträckt som
behaglig utsigt öfver staden och Djurgården. På
denna höjd uppfördes 1818 den s. k.
hufvud-paviljongen; 1821 konungens sido-paviljong och 1823
II. K. H. kronprinsens. Alla smakfulla byggnader,
uppförda af öfverste Rlom och enligt hans
ritningar. Byggnader för betjening, för kök, stall m. m.
äro belägna på norra sidan. Ladugårdsgärdets areal
utgör med Kaknäs-udden 719 tunnl. Dess största
längd ifrån Wiksberg tills bortom Komötet är
öfver 4,000 alnar. Största bredden från laboratorium
till Tegeludden något öfver 2,000 alnar. Längsta
iippställuingslinjen emellan Lindarängen och den
s. k. Starrbäcken är något öfver 2,400 alnar.
Ladugårdslandet, en stadsdel af Stockholm,
hvilken fått sitt namn af den kongl. Djurgården,
hvars ägor småningom började bebyggas. När
sådant skett, kan ej med visshet uppgifvas; men år
1623 fick befallningsmannen pä Stockholms slott
sig till everldclig ägo upplåten en kronans
trädgårdstomt på östra malmen, belägen vid lilla
tulltorget, ty vägen från Roslagen gick då genom
ladugårdsgrinden. Kronans sjöfolk fick sedermera
tillåtelse att bär bygga sig bus och alt lösa till
sig besittningsrätten. År 1663 förständigade
regeringen under-ståtbällaren Udde Ödla det
konungen funnit för godt att en del af ladugårdsägoma
skulle utskiftas bland åtskilliga "dess och rikets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
