Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
532
Lagercrantz.
l|agerfelt.
tvenne söner, Sfagnns och lahob| den senare
adlad under namn af Lagerstedt, den förre
under namnet Lagercrantz. Ilan hade studerat
i Holland och dessutom öfvat sig i bokhålleriet,
hvarför han 1670 anställdes först som
kammarskrifvare hos fältherren Carl Gustaf Wrangel, och
fyra år senare som bokhållare vid Svenska hären
i Pomern, hvarvid han användes i åtskilliga
angelägna värf, dem han med största nit och
skicklig-bet bestridde, derunder ofta trotsande både mödor
och faror. Blef, till belöning derför, , inspektor
vid licenterne i Pomern, i denna beställning
adlad 1682 och 1689 öfver-kommissarie vid
amiralitetet. Dog d. tO Mars 1693. Hans son,
Lagercrantz, Carl Otto, var en under
riksdagstiderna mycket bekant partiman. Född d. 12
Juli 1683, valde ban krigsståndet, gick i
Fransysk tjenst, bivistade en del af Spanska
arfföljdskriget, derunder slagen vid Bamilies,
Oude-narde, Vinnendahl och Malplaquet, återkom till
Sverige och deltog under Stenbocks befäl i
slagen vid Helsingborg och Gadebusch, blef
ryttmästare vid Westgötha kavalleri, med majors och
sedan öfverste-löjtnants titel, samt ernade af
öfverste F.hrensvärd ackordera sig till
kommendants-beslällningen på Carlsten; men begick den
oför-sigtigheten, att, innan detta var fullkomligen
upp-gjordt, bortackordera sin sqvadron. Under tiden
dog Ehrensvärd, och en annan fick tjensten.
Förbittringen häröfver retade honom octi bestämde
ännu mera hans beslut, att på en annan väg,
intrigernas, söka sin fortkomst, hvartill ban bade
alltför mycken fallenhet. Han var, säges det i
hans biografi, "en man af stora natursgåfvor, ett
lätt, fast groft, umgängessätt, en farlig munn och
penna, ett hamdgirigt och ränkfullt sinnelag." Han
ställde sig, vid I 738 års riksdag, på det partis
sida, som ville inskränka rådets magt, och samlade
snart omkring sig en hop unge män, till en stor
del officerare, hvilka, under hans ledning, ville göra
lycka och soin på spe kallades: Lager cranties
fri-knrps. Desse röstade icke allenast efter bans
anvisning, utan begingo äfven stundom på
riddarhuset handgripliga våldsamheter inot de ledamöter,
som vågade yttra något misshagligt för deras chef
eller deras parti. Så skedde det mot bans egen
svåger, lagman Hammarberg, dä denne i ett
memorial sökte taga rådets försvar, mot hvilken de
drogo sina värjor och botade med knutna näfvar,
ont han vågade hejda den Svenska frihetens lopp,
o. s. v. L. arbetade mycket för kriget mot
Ryssland och lyckades dertill bestämma konung
Fredrik, derigenom alt ban genomdref
llessensteinar-nes introduktion. Hans nit belönades med
öfverste-beställningen för Elfsborgs regemente. När
kriget sedan verkligen utbröt, sattes han, såsom
rådgifvare, vid Lewenhaupts sida och misstankes för
att hafva förledt denne till ålskilliga af de falska
steg, hvilka beredde både bärens och hans egen
olycka, samt uppträdde sedan såsom en af hans
häftigaste förföljare. Ban sjelf kunde dock icke
undgå de misstankar, hvartill ban gifvit så
mycken anledning. Lewenhaupt lät arrestera honom
och skicka honom till Stockholm, der han ställdes
inför rätta och befarade sjelf det värsta, emedan
ban visste med sig, bnru han spelat ett dubbelt
och falskt spel, tagit penningar på ömse håll och
förrådt begge partierna.
Undersöknings-komissionen beslod likväl till större delen af hans vänner
och slägtingar, hvilka förklarade honom oskyldig,
och han kunde nu lemna frilt lopp åt sitt
bämd-begär mot Lewenhaupt och Buddenbrock, samt åt
sitt råa sinne inot de upproriske Dalkarlarne. Ilan
afled d. 15 Dec. 1746.
Lagercrona, .lollan, son af löjtnanten Mattbis
Hansson, föddes d. 15 Jan. 1618 i Munktorp i
Westmanland, hvaraf ban antog namnet Munktelius,
studerade vid Åbo akademi och blef der 1645
magister, gjorde en utrikes resa och promoverades
1649 i Lejden till med. doktor; blef lifmedikus
först bos prins Carl Gustaf och sedan bos
drottning Christina, som upphöjde honom i adligt stånd,
då han antog namnet Lagercrona. Han erhöll
äfven af drottningen en förläning af Då von, under
sin och sin hustrus lifstid. Nu öfvergick ban till
det juridiska yrket, blef assessor i Svea hofrätt
och 1658 häradshöfding i Finspångs, Bråbo och
Memmings härader, på hvilken syssla ban likväl
först 1667 erhöll bekräftelse. Dog d. 25 April
1674. Ett bref från honom till Carl Gustafs
sekreterare, Stefian Gambrolius llirscbenstjerna, är
infördt i Nya Svenska Bibliotheket. Hans son,
Lagercrona, Anders, ingick i krigsståndet;
men omtalas först 1702, då ban, såsom
generaladjutant, bivistade slaget vid Klissow och samma
år blef öfverste för Westerbotlens regemente.
Han befordrades sedan till general-major, utförde
flera krigsbragder och tjenstgjorde för det mesta
såsom general-adjutant hos Carl XII, bland hvars
gunstlingar han räknades. Han upphöjdes 1 705 i
friherrligt slånd. Ehuru han 1708 begick det
felsteget, att låta Ryssarne förekomma sig vid
besättandet af Staradubb, hvilket menligt inverkade på
härens alla företag, förmådde detta likväl icke
beröfva honom konungens ynnest; men då han
1710, i dess närvaro i Bender, förifrade sig under
en tvist med den nye gunstlingen Grothusen, ådrog
sådant honom Carls vrede till den grad, att ban
fick befallning att aldrig mer visa sig inför bans
ögon. Han begärde då afsked, reste hem och
lärer ej mer hafva ingått i tjenst, ehuru han afled
först d. 7 Jun. 1739.
Lagerfelt, Israel, föddes i Linköping d. 28
April 1610 (der fadern var domprosten Israel
Olavi), och antog under sin studiitid namnet
Forlbe-lius, men sedan Israelsson, gjorde flera utrikes
resor och blef efter återkomsten, 1644, sekreterare
vid freds-kongressen i Brömsebro, sedan
häradshöfding i Westra bärad i Småland och 1650 vice
president i Åbo hofrätt. Bär qvarstannade ban
likväl icke längre än till 1653, då bonom
uppdrogs en beskickning till Engelska parlamentet;
blef 1654 vice president i
general-kommerse-kol-legium och direktör vid riddarhuset. Tog afsked
1681 och dog på Lagerlunda d. 27 Maj 1684.
Uppböjd i adligt stånd 1646, antog ban namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
