Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
l|agerfelt.
Lagerheim.
533
Lagerfelt. Han var en man af vidsträckt lärdom,
grundliga insigter och mycken verksamhet; inen
en anhängare af monopolie-systemet och anses
såsom upphofsmannen till de probibitiva
författningar, soin vidtogos i den välmenta afsigten, att
befordra stadsmanna-näringarne. Detta ådrog honom,
vid 1660 års riksdag, mycket tadel, och det
beter, i berättelsen om nämnda riksdag: "Var och
hårdt, isynnerhet af Borgmästaren Printz,
disputerat emot Commerce-Collegium, Compagnierne och
Monopolierue, samt deras Patron Israel Lagerfelt,
der ögonskenligen bevistes, att det Collegium slätt
ingen nytta med sig hafver." L. var äfven en
vitter man och har författat åtskilliga skrifter, dels
på Latin, dels på Svenska, såsom ett tal om
Lifvet och Döden, ett till Erici Olai åminnelse, ett
annat öfver segern vid Leipzig och öfver Gustaf
Adolfs dod, m. Q. Hans sonson,
Lagerfelt, Gustaf Adolf, född d. 3 Juli 1693,
bade till informator ingen mindre än den
namnkunnige Spegel, blef vid 20 år* ålder auskultant
i Svea hofrätt, sedan häradshöfding,
revisionssekreterare och 1748 landshöfding i Öslergötbland.
Hans förtjenster om detta län belönades med
Nord-stjerne-orden, presidents tilel och friherreskap,
hvari ban år 1766 upphöjdes tillika med sonen,
Carl Guxtal, som dä var kammarherre, född
1724, och sonsonen Israel, son af den förres
redan aflidne äldre broder, och född 1754. Han
uppgifves i matrikeln då hafva varit
regementsqvartermästare vid Smålands kavalleri, hvilken
tjenst han sålunda skulle erhållit vid 12 eller om
introduktionsåret 1770 afses, vid 16 års ålder.
Lagerfelt, Israel, öfverste-löjtnant och friherre,
död i början af 1820-talet. Uppfann ett slags
or-gor, hvilka skilja sig från den vanliga
orgverks-in-rättningen derigenom, alt organisten spelar med
ansigtet vändt emot församlingen, och orgpiporna
äro bakom bonom, samt stå ander bans fötter i
förbindelse med klaviaturet. Sådana orgor finnas
i Motala kyrka.
Lagerüycht, Carl. Kyrkoherden i Mouhijärvi
i Finland, I*aulus Raumaunus, bade tvenne
söner och en sonson, hvilka alla tre blefvo
stamfader för hvar sin adeliga ätt, neml.: grefve
Lil-jenstedt samt adelsmännen Lindbeim och Lagerflycht.
De kallade sig förut 1’aulin. Den ifrågavarande
Carl var född i Björneborg, blef 1689 Gskal på
den till Holland beslämde eskadern, notarie i
statskontoret, advokat-fiskal och sedan assessor i Åbo
hofrätt, lagman i Umeå läns lagsaga och 1719
landshöfding i Westerbotlen, der ban likväl afled
följande året d. 5 Juli 1720. Vid sin upphöjelse
i adligt stånd 1706, antog han namnet Lagerflycht.
Lager fors, jernbruk i Hellefors socken af
Skaraborgs län, beläget vid Tida-ån, bar 2 härdar och
867 skepp:d 10 lisp:d priv. årligt smide af
köpe-tackjern. Frälsesmidet utgör 07 skepp:d 10 lisp:d
och hammarskaften 8 skepp:d 2 lisp:d. Brukets
stämpel: AOL. Disponent: frih. Sten Sture.
Bruket skeppar på Götheborg.
La|g[erheim, Carl Krik, friherre, president i
stats-kontoret och Serafimer-riddare, födde* i Stock-
holm d. 28 Juli 1742. Fadern var
vetenskapsakademiens gravör Carl Uergqvist. Hans
medellöshet tvang sonen, att, vid 15 års ålder, afbryta
sin kurs vid Strengnäs gymnasium och blifva
skrifvare bos sin morbroder, som var kronofogde. Han
utmärkte sig bär så mycket, att ban, endast 18
år gammal, erhöll uppdrag att förestå en
häradsfogde-syssla. Derefter ingick ban i
kammar-kollegium, och blef, vid 1765 års riksdag, revisor i
ständernes bandels- och manufaktur-deputation. Följden
af bans arbete derstädes och ett bevis af den
tillfredsställelse, hvarmed det ansågs, var, att han
följande året förordnades att förestå
kontrollörssysslan vid manufaktur- och diskont-fonderna. År
177 2 blef han assessor i kammar-kollegium,
uppdrogs att öfverse fiskeri-författningarne, samt att
vara ledamot i den kommission, hvilken skulle
föreslå förbättrade tullagar. Alt ban häri måste hafva
ådagalagt redbara förtjenster kan synas deraf, att
dessa år 1777 belönades med adelskap, då ban
antog namnet Lagerheim. Denna utmärkelse bar
väl ofta nog varit en gåfva af nåden och gunsten,
mer än en måttstock på verkligt värde; men vid
detta tillfälle erhöll den visserligen en större
betydelse, då man erinrar sig, icke blott att det var
Gustaf III, som belönade, ty jemväl ban kunde
missledas, utan att det var Liljencrantz, som i
detta fall föreslog belöningarne. Någon förbättrad
lön undfick Lagerheim likväl icke förr än år 1792,
då ban blef kommerse-råd och straxt derefter
ledamot i beredningen. Detta var en följd af den
befattning han erhöll, såsom sekreterare i hemliga
utskottet vid Gefle riksdag, hvartill Gustaf III
utsåg honom, ehuru ban icke var fullkomligt nöjd
med hans politiska tänkesätt. Deremot var ban
det så mycket mer med bans financiella insigter
och med den finansplan, han i nämnde utskott
uppgjorde, hvarigenom statsverkets förlägenhet
af-bjelptes, utan nya skatter. År 1794
förordnades han till vice president i stats-konloret,
hvilken befattning ban likväl följande året nedlade,
en följd af det motstånd bans förbättringsplaner
mötte bos försvararne af missbruken; men erhöll
1796, då Gustaf Adolf tillträdde regeringen,
chefskapet för nämnde verk, hvilket dock ej var
till inkomsten och förmånerna detsamma som
pre-sidents-emhetet, hvartill han icke utnämndes förr
än 1805. Att den stränge och ordningsälskande
Gustaf Adolf var nöjd med Lagerbeims förvaltning
af denna vigtiga förtroendepost, kan inhemtas
deraf, att ban, tid efter annan, hedrade bonom med
flera utmärkelser, såsom kommendörs-dekorationen
af Nordstjerne-ordeil och friherre-diplom. Vid 1809
års revolution blef ban ledamot i den
tillförordnade regeringen; men bans förslag alt ordna
statsverket och anskaffa tillgångar, följdes icke. Han
erhöll likväl af den nya regeringen flera
ynnestbevis, såsom då ban utnämndes till riddare af
Carl Xlll:s och af Serafimer-orden. Han valdes till
ledamot af vetenskaps-akademien, och oppgjorde
en ny plan till dess förvaltning, hvilket ban äfven
ernade göra med Serafimer-ordens-gillet, men döden
bortryckte bonom från bans nyttiga verksamhet, d.
Det. II. 68
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
