Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
542
Laliol
UIH.
bruket, laxbandeln och strumptillverkningen kunna
anses såsom socknens mest lönande näringsgrenar.
Bland fornlemningar här i socknen märkas flere
ättekullar och ättehögar, såsom: Lanäsvägshöyarne,
Sömhögen, Beteshögarne och Lekarehögen. Efter den
vid Vddared år 165? förefallna krigshändelse
emellan de Svenske och Danske trupperne utvisas, i
en ang på Evebyggets ägor, de på valplatsen
stupade Danskes grafvar, och traditionen bibehåller
händelsen i minnet hos invånarne, och stället
kallas ännu kyrkogården. Socknens areal utgör 16,686
tunnl., af hvilka 1,380 äro sjöar och kärr.
Litlioliu, ett kontrakt af Götbeborgs stift, inom
Ballands län, består af 11 pastorat, nemligen:
Breared, Enslöf, Snöstorp med Trönninge,
Elds-berga med Tönnersjö, Laholms städs- och
landsförsamling, Weinge med Tjerby, Knäred,
Rennes-löf med Ysby, Karup med Skummeslöf, llasslöf
med Wäxtorp, samt Hishult med Fagerbult,
hvilken sistnämnda socken ligger i Cbristianstads län
och tillbör Norra Åsbo kontrakt af Lunds stift.
Af dessa pastorat äro 8 regala, 1 konsistorielt,
1 alternativt regalt och patronelt, samt I
patronelt. Kontraktets folkmängd beräknas till 22,225
personer.
Lalioluien, en landfast holme i staden Strömstad.
Var under Carl Xll:s tid befästad med ett batteri,
Carolus, efter hvilket ännu synas lemningar. Detta
batteri sökte Tordenskjöld taga med storm, under
anfallet på Strömstad den 8 Juli 1717, sedan ban
af dess fjorton kanoner demonterat tio. Labolmen
försvarades emellertid af general-majoren Johan
Gjerta, med grenadiererne och Westerbotloingarne,
så att Tordenskjöld, sjelf särad, måste draga sig
tillbaka med stor förlust af manskap och fartyg.
Lake, Sigge, befälhafvare på Kexholm. Då
Torkel Knutsson, efter fälttåget i Karelen 1293, rest
hem och qvarlemnat besättningar i Wiborg och
Kexholm, blef folket på senare stället sins
emellan oenigt och uppstudsigt, klagade öfver
bristande proviant, hvari det tyckes hafva haft rätt, och
beslöt att återvända till Sverige. En del stannade
likväl qvar under Sigge Lakes befäl. Ryssarne, som
fått underrättelse härom, angrepo nu fästet med en
öfverlägsen styrka, men hvilken ingenting
förmådde uträtta emot den käcka besättningen. När
likväl bristen på lifsmedel blef alltför kännbar och
sådana slutligen helt och hållet saknades i flera
dagar, gjorde Lake ett förtvifladt utfall och stupade
jemte alla de sina, sedan de anställt ett stort
nederlag bland fienden.
Lake, Haralil, till Ulfstorp, var 1544
befallningsman på Gripsholm och sedan i Wermland. I
1552 års registratur kallas han: "Fougte i
Öster-syslet samt välbördig."
Lake (Gadus Lota), en mjukfenig benfisk af
torsk-slägtet om 2 till 3 fots längd, ofvan mörk med
svartbruna och gula fläckar, under hvit; med kort
trubbig käft och båda käkarne nästan lika långa.
Är den enda af sitt slägte som lefver i sött
vatten, och förekommer i de flesta insjöar samt
leker om vintern Omkring jultiden. Köttet är
väl-smakligt och han fångas på flera sätt, dels ander
lektiden med ryssja, dels dessemellan på långref,
med småfisk till bete. Om vintern, då isen änna
är tunn och klar, döfvas ban på det sätt, all man
på det ställe af isen, hvarunder laken står, slår
ett skarpt slag med baken af en yxa, då ban
genast vänder upp buken och så långsamt kommer
sig för, att man dessförinnan hinner bugga hål på
isen och upptaga honom.
Lakegoda. Af utländskt lakegods, som från
fremmande orter till riket ankommer och till salu
ul-bjudes, få endast bela och halfva läster inom riket
utur andra banden försäljas i de kärl, hvaruti
varan blifvit hitförd; men deremot mindre partier,
såsom tunnor, halftunnor och fjerdingar, icke
annorlunda til) salu hällas, än efter ompackning i
Svenska krönta kärl, vid ansvar af varans
förverkande och 3 R:dr 16 sk. B:ko böter; likväl är det
tillåtet, att utur andra band styckevis försälja
Norska silltunnor och andra fustager med saltvaror,
under åliggande likväl för dem som idka
minuthandel dermed, att, innan dylika silltunnor och
fasta-ger få hållas allmänheten tillhanda, låta i samma
kärl inbränna deras vigt, för hvars rigtigbet
säljaren sedan bör vara köparen ansvarig. Enligt
tulltaxan är hvarje trettonde tunna fri för tull och
afgifter, i afseende på lossning af lakegods är
serskild förordning utfärdad.
Lakrits-kloUrt, söl kloört (Astragalus
glycyphyl-lus) , en mångårig växt, hvilken förekommer i
skogsängar och lundar inom flere af rikets landskaper,
särdeles på yngre formationer. Den ätes, i anseende
till sin söta smak, ganska begärligt af hästar och
boskap, och skulle vara af värde såsom foderväxt,
om icke dess stjelkar voro väl styfva,
nedliggan-de och glesbladiga, hvarföre den icke rätt väl
egnar sig till annat än betesväxt, belst uti
backsluttningar och på andra högländta ställen, der den
bör utsås, helst om våren.
Laleja, Jemllands-dialekt, betyder roligt, löjligt.
Lalin, Lara, en af sin tids mest utmärkte
lyriske skalder, bade titel af hofsekrelerare och dog
1789, vid 60 års ålder. Gjorde sig först känd
genom en lärodikt, kallad: Halsans hognudiga
be-trach/ande; sedan genom en opera i tre öppningar:
Den straffade förmålenheten eller Arachne
förvandlad till Spindel, samt ett annat theaterslycke: Acix
och Galathea. Han användes af Gustaf III att
öf-versätla eller till gifven musik lämpa åtskilliga
sångstycken, hvari ban, genom sin musikaliska
kunskap, var ganska lycklig.
Lallerstedt, Ander», har på 17^0-talet
utgifvit flera läroböcker, såsom: Inledning till hela
Slut-konsten; Inledning HU Physiken; Examen
Gramati-ces; Om Svenska Orthografien; Inledning till
Rhelo-riken, m. m.
Lalll, en Finsk man, har vunnit ryktbarhet i
historien och legeoden för det mord ban begick på
Finlands apostel, S:t Henrik. Legenden gör Lalli
till en förnäm man i sitt land och anför, såsom
bevekelsegrund till bans gerning emot biskopen,
att denne sökt tvinga bonom att undergå kyrkans
aga för ett begånget dråp. Enligt Finska sägnen
åter, skall Lalli hafva varit belt enkelt en bonde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
