Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labbe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lama.
Lamiiu
543
i nuvarande Kiulo socken, hvilken dräpt Henrik
derföre, alt denne, nnder Lallis frånvaro,
våldgästat bans bos. Mordet skedde på isen å Kiulo träsk.
Lauia, det gamla Svenska ordet på skatt, afgift,
såsom Leilungslama.
■.»iiilintiiii^», Olof, erkebiskop i Upsala från
1198 till 1200. Man känner ej, huruvida bans
namn var ett familjenamn eller en hederstitel,
gifven för bans milda och inställsamma väsen. Icke
heller är det uppgifvet hvad ban förut var, när ban
af domkapitlet enhälligt kallades till det höga
embetet, hvaruti han bekräftades af påfven
Innocen-tius III. Konung Sverker d. y. intog honom i sitt
råd, hvilket var något då ännu mindre vanligt.
Lainberg, Petrus, född den 5 Maj 1674 i
Kungsbacka, der fadern var rådman. Studerade
vid Hera ntländska akademier i både Tyskland och
England, blef magister antingen i Rostock eller
Giessen, samt år 1705 Græcæ lingv. lekt. i
Götheborg och 1715 andre theol. lektor samt
kyrkoherde i Lundby pä Hisingen, der han dog d. 24
Aug. 1721. Har gjort sig känd genom tvenne
theo-logiska arbeten: Specimen PhUologicum in IV
Prio-ra Capita Lucie, och isynnerhet genom en:
Harmonia Evangetica omnium Dictorum $ Factorum
Domini noshi Jesu Christi, den ban icke vågade
låta trycka hemma, utan skickade den till
professor Majus i Giessen, hvilken ombesörjde dess
utgifvande. Den gjorde också mycket
uppseende i Tyskland och värderades bögt af dess lärde.
Ilans son,
Lauiberg, Krlk, var född i Götheborg 1719
och dog såsom biskop derstädes, den 14 Mars
1780; blef 1747 busprest hos riksrådet grefve
Taube, sedan hofpredikant, reste utomlands och
höll i Lojden en Latinsk oration i anledning af
prinsessan Sofia Albertinas födelse, hvari det
klassiska språket väckte så mycken uppmärksamhet,
att akademien i Lejden belönade bonom med en
guldmedalj och den Parisiska vetenskaps-akademien
kallade bonom till sin korresponderande ledamot.
Han blef i llelmstadt promoverad till theol. doktor
och vann ett sådant anseende för lärdom och
pre-dikogäfvor, att ban år 1760 erhöll första rummet
på biskopsförslaget i Götheborg samt utnämndes till
biskop. Dellog som en verksam man i
riksdagsarbetet, försökte rädda de äldste råden undan
partiaggets förföljelse vid 1765 års riksdag, och blef,
efter partiväldets slut, en smidig hofman, hvarpå
ban gaf ett ögonskenligt bevis, då ban lät förmå
sig, att, år 1775, först af alla biskopar, besöka
spektaklet och visa sig i en loge på första radeo.
Detta skedde för alt efterkomma konungens
önskan, hvilken sålunda ville gifva förtroende åt
theatern, och vederlägga folkets fördom mot densamma.
Denna biskopens villfarigbet togs likväl illa af
många, till och med bland sjelfva boffolket, och man
förvandlade hans namn på spe till Fdrberg. Han
beskrifves af baron Ehrensvärd såsom egennyttig,
vällustig och lat; men hvilka beskyllningar torde
vara alltför stränga.
Lambert, guldsmed i Stockholm, omnämnes
såsom den, hvilken 1405 fick sig anförtrodt alt
omarbeta S:t Eriks skrin, hvilket genom långligt
bärande under S:t Eriks fester blifvit bräckt. Till
förgyllande af detta skrin användes 534 Engelska
nobler. Skrinet förvaras i Upsala domkyrkas högchor.
Lambert, född Fransman, var repetitör vid kongl,
theatern och en lycklig kompositör, hvilken satt
musik till åtskilliga balettsaker och äfven skrifvit
någon kyrkomusik. Lärer hafva dött omkring år
1805. Hans son, en lycklig komisk skådespelare,
särdeles i den burleska genren, var anställd vid
Djurgärds-tbeatern och der en af publikens
älsklingar. Anklagad för delaktighet i Fersens mord
och äfven dömd till något ansvar derföre, lemnade
ban sedan Stockholm och kringreste i landsorterna.
Hans dödsår är obekant.
Lambert, Joliau, död 1738, var apothekare i
Upsala och omnämnes bland de Svenskar, som
efter reformationen besökt Jerusalem.
Lmubohof, frälse-säteri i Östergötbland. Se: Slaka
socken.
Lambreclit, bardskärare eller barberare i
Stockholm, föll för bödelns bila vid blodbadet
derstädes 1520. Han stod, utan att ana något ondt,
vid sin syssla, då han greps och fördes till
stupstocken.
Lambult, 2 mtl. säteri, med 9 torp, i Aneboda
socken af Kronobergs län, bar det skönaste läge,
stor och väl inredd åbyggnad, ladugårdar,
bränneri, smedja m. m., samt vacker
trädgårds-an-läggning. Tillhör löjtnant G. Gyllensvärd.
Lamm, Salomon Luiltlg, född 1786,
grosshandlare och fabrikör, en af Sveriges
mångsidigaste och mest driftige industri-idkare, som under
en läng följd af år oafbrutet egnat sin tid och
verksamhet åt flerfaldiga fabriksanläggningar.
Började sin bana redan vid 8 års ålder såsom lärling
å faderns kattunsfabrik, och förestod, sedan ban
1805 blifvit mästare, till 1812 nämnde fabrik, som
då bedrefs med flere hundrade arbetare. Företog
under ären 1812, 1813 och 1814, såsom
handelsagent för sin äldre broder, åtskilliga resor till
Finland, Ryssland och andra länder, samt ingick 1818
i bolag med nämnde broder till bedrifvande af
linne-och bomulls-väfverier samt färgeri, hvilket bolag
under firma af A. L. Lamm 4t Komp. oafbrutet
fortsattes till 1836, då L., vid sin äldre broders
utgång ur bolaget, deri upptog sin äldste son till
bolagsman, under firma af S. L. Lamm ti Son. L.
blef i följd af sin rastlösa verksamhet en af de
betydligaste tillverkare af bomullsmanufaktur-varor,
hvilkas värde en tid uppgick till omkring 100,000
R:dr B:ko för året, sysselsättande dervid flere
hundrade personer, så väl å egna fabriksverkstäder som
i Stockholms tvenne korrektions-inrättningar,
hvilka senare genom 300 fångars sysselsättande
tillskyndades en betydlig inkomst. År 1821 inköptes
egendomen Heleneborg i Stockholm, invid Mälaren,
och anlade L. tid efter annan åtskilliga fabriker,
såsom: bomullsväfveri, tryckeri, fdrgeri, ett i
Sverige förut ej användt kemiskt blekeri, fabriker för
tillverkandet af vaxduk, vaxljus och spermaceliljus,
den senare hittills änna den enda i riket. Uppsatte
1826 mekaniska véfslolar, för så väl bomulls-som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
