Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
564
Lappmarken.
Lappskolor.
Jemllands län. I rättegångs-ärender lyder bela
Lappland ander Svea borrätt och Westerbollens
lagsaga-
Lappmarkens fögderi af Westerbottens län,
innefattar 9 Lappmarks-pastorat eller socknar,
nemligen: Arwidsjaur, Arjeploug, Lycksele, Stensele,
Sorsele, Åsele, Wilhelmina, Fredrika och
Dorothea, hvilka tillsammans ulgtira endast 167 mtl.
på en areal af 12,839,384 tunnl., af hvilka 983,000
äro sjöar och kärr. Fögderiels folkmängd utgör
11,588 personer.
Lappmarkens erklesiastik-fond ocli verk.
Se: Ecklesiastikverket i Lappmarken.
Lappo, träffningen vid, slod den 14 Juli 1808,
emellan Finska trupperna under Adlercreutz befäl,
och de Ryska, hvilka innehade en stark
ställning; men fördrefvos efter ett tappert motstånd
derifrån med förlust af mer än 800 man. Vid
återtåget uppbrände de Leoktala by, för att
hindra Svenskarne att förfölja dem, och deras egna
sjuke och sårade omkommo dervid i lågorna.
Adlercreutz blef, till belöning för denna drabbning,
Kom. af S. O.
Lapp-prinsen, dermed bar man benämndt en
Kils Örn, bekant genom sin Lappländische
Beschrei-bung, tryckt i Hannover 1704 och i Bremen 1707.
Säges varit af ringa härkomst, rest omkring i en
stor del af Europa, i början af 1700-talet, kallat
sig stundom "Prinz von Lappland" och ibland "den
store Birkarlen" (Magnus Birkarlus). Han
omnämnes i Stecksenii Dissert. de Westrobolnia, sid. 22.
Lappränta kallas en viss och ständig
penningeränta, hvilken uti en år 1696 upprättad jordbok
blifvit hvarje Lappby ålagd, på det sätt, att ehuru
få Lappar inom byn öfverblifva, borde dock byns
åsatte ränta utgöras. Numera får dock denna
ränta förmedlas eller minskas, i den mån nybyggen
anläggas i Lappland.
Lappsalfva, en substans, med hvilken ett
fartyg, dess rundhult och taklage öfverslrykes, för
att bättre kunna motstå röta, m. m. Fartygets
botten lappsalfvas med en blandning af talg, svafvel,
harts och tjära; sidan med tjära, blandad med olja,
harts och kimrök; master och stänger med
harts-blandad terpentin, samt tågvirket med tunn tjära.
Lappsemsk kallas den beredda rehnshud, som af
Lapparne användes till pelsar och koltar om
sommaren, till byxor, ofvan- och bakläder på kängskor,
o. s. v. Denna semsk beredes på följande sält:
Man lägger rehnshnden i vatten och låter den
ligga der, till dess håret rötes af. Sedan lägges den
i en lake af björkbark, hvaraf den blir nästan röd
till färgen, och insmörjes med trän, så att den
blir mjuk.
Lappska skrifter, andeliga. Sedan Lapplands
prester ej mera betjente sig af tolkar, blefvo
bibel och andra kyrkoböcker på Lappska språket
oumbärliga. Redan Gustaf 11 Adolf föranstaltade
om öfversättningar deraf. Detta skedde ännu
oftare sedau 1733, och tryckningen verkställdes på
allmän bekostnad. Under sista århundradet
utgåfvos sädana skrifter förnämligast af Pehr Fjällslröm
(först skolmästare, sedan kyrkoherde och prost i
Lycksele 1739—1764) och Pehr nögström (se
detta ord). På detta sätt bar man på Lappska
språket erhållit A-B-C-böcker, Nya Testamentet,
Li-thurgien, Psalm- och EvangeUi-boken, Luthers lilla
Kaieches, m. m. Nicolai Andreæ utgaf 1619 på
Lappska En liten Sångbok, huru messan skall
hållas, élc. Olof Graan, 1667, Luthers Kateches och
Korta och enfaldiga spörsmål öfver Catechismen,
lämpade lill ungdomens [örkofring i Chrislendomen, &’c.
Olof Stephan Graan, 1668, Enfaldige och kårta
frågor sampt svar af Thesauro catechetico
sammanhäm-tade för Lapparnes ungdom, &c. Andreas Alenius,
1742, Några kristevdomsfrågor och svar, till
ungdomens tjenst utgifne på Konungens bekostnad.
Denna kateches var likväl olämplig för Lapparne,
emedan den saknar de olika dialekterna. Dessutom
Here andra af Fjällström och Högström. Fjäll—
strömska öfversättningarne äro isynnerhet
brukbara, emedan de äro skrifna i en medel-dialekt,
hvilken nästan alla Lappar förstå. De granskades
i afseende på språket af Lappmarkernes pastorer.
Nya handboken af 1811 öfversattes på Lappska
1812 och begagnades genast. År 1846 utgafs en
ny Lappsk kateches. Som den år 1786 tryckta
upplagan af Lappska psalm- och evangelii-boken
numera är alldeles förbrukad och nära utgången,
hafva flere bland Lappmarkens skickligaste
prest-män utarbetat en ny förbättrad psalmbok,
utgörande dels öfversättning af den nya Svenska, dels
fri bearbetning direkte på Lappska språket.
Denna psalm- och evangelii-bok kommer nu (1848)
att utgifvas af trycket till ett antal af 4,000
exemplar, på Lappmarkens ecklesiastikverks
bekostnad, som är beräknad till omkring 2,000 R:dr
B.ko Den ofvannämnde katechesen utgafs äfven
på nämnde verks bekostnad.
Lappsko-gräs utgör Lappens enda höbergning;
- men den är dock för honom högst nödvändig,
och då ban begifver sig från sina höstställen
förer han med sig vinter-förråd häraf. Delta hö,
endast tillred! för ändamålet, begagnar ban i
stället för sirumpor och stoppar det i skon, så att
det öfverallt ligger omkring foten. Sedan
Lapp-sko-gräset (Carex vesicaria) blifvit sorgfälligt
af-skuret om bösten, häcklas eller slås det, så att
det rispas upp i fina trådar.
Lappskolor inrättades, enligt Petrus Læstadii
uppgift, vid medlet af 1700-talet, med undantag af
Lycksele skola, hvilken är af äldre ursprung. Vi
finna likväl Lappskolor redan i medlet af
1600-talet, ty kort före sin död, förordnade Gustaf II
Adolf riksrådet Johan Skytte till uppsyningsman
öfver en skola i Umeå Lappmark och skänkte till
detta ändamål all den krono-tionde, som betalades
i Umeå. Enligt 1723 års förordning berodde
sjelfva religions-undervisningen på kringresande
missionärer, dock med vissa stamhåll, nemligen de sju
hufvudkyrkorna, som den tiden funnos. Vid hvarje
sådan kyrka skulle en skola inrättas, och så väl
denna, som hela kyrkoväsendet, stod under
upp-sigi af Hernösands konsistorium. Uti en
fullständig Lappskola underhöllos på allmän bekostnad 6
Lappbarn, hvilka der njöto undervisning och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>