Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
596
Lerbäck.
Lergraf.
terna i Håkansboda grufvefält, på grand af
bergskollegii privilegium d. 1 Juni 1841, anlade en
profbytta för 3 års tid. Under samma år
tillverkades derstädes 55 skepp:d 1 lisp:d garkoppar.
Masugnar i denna bergslag äro: Forsa, Dalby,
Dammen, Emmes, Igelbäck, Laxå eller Holm,
Rön-nes, Skogabolm, Kätre, Svaldre, Trebörning,
We-sterby och Vestra å.
Lerbäck, socken, belägen i Kumla bärad af
Nerikes län, 4J mil S.O. från Örebro. 1 denna
socken märkes: Skyllberg, jernbruk, Isåsa, bly- och
silfvergrufva (se dessa ord). 1 Vissbo , som sedan år
1544 erhållit sina privilegier och ännu 100 år
derefter ägde 10 byttor, hvilka under tidernas
omskiften sedermera, i anseende till bristande egna
malmtillgångar, mycket förminskats; denna lilla
frälse-egendom (I mtl. af ålder tillhörande ett
ovanligt stort område, utom nu underliggande
hemmansdelar med qvarn och säg), bar redan från
urminnes tider haft en viss märkvärdighet,
derigenom alt på dess område äro belägna de så
kallade Här ad* hög ar, hvarest efter gammal sägen,
under fylkeskonungars tid åtskilliga fältslag blifvit
bållna; äfvensom att derstädes små färskjerns-
eller osmunds-ugnar till stålsmide varit i gäng,
innan, ander Carl IX och dess enkedrottnings lid,
ett kronobruk blef inrättadt vid Glosa eller
Långs-torps hammare (Skyllberg). Det härvarande
smi-det öfverflyttades 1809 till Skyllbergs och
Stjern-sunds bruk. — Tackjerns-tillverkningen inom
socknen, hvilken förut var i märkbart aftynande, bar
under de senare åren ökat sig, egentligen till följd af
användandet af Nora malm, i stället för den förut
begagnade fattiga och trögsmäll a Tabergs-malmen
ifrån Småland, af hvilken Lerbäcks bergslag,
genom den gamla regleringen af byteshandeln med
malm och limsten, emellan Lerbäcks och Tabergs
verks bergslag, varit nödsakad att efter bestämdt
pris årligen lösa 1,500 skepp:d; denna reglering
upphörde 1845. Bergsmännen egna sig ännu till
en del åt tackjernsblåsande, likväl egentligen åt
jernförädlingen för hand, samt idka nubbsmide,
hvilket sysselsätter så väl jordägare, som torpare
och inbyseshjon. Tillverkningen, som
hufvudsakligen afsättes på Stockholm, och äfven andra
inrikes orter, antages bäfva uppgått till 50,000 R:dr
Rgs. Landtmarknad, eller s. k. sädesmöte, hålles
här, efter gammal vana, på bestämda dagar tre
ånger om året, då spannmål, hufvudsakligast från
slergötbland, tillbandahålles bergsmännen och
andra sädesbehöfvande, saml äfven kreatur föryttras.
Vid dessa tider samlas jemväl handtverkare från
kringliggande städer, för att sälja sina
tillverkningar. — Socknen hör till 3 kl. patronela pastorat
och tillkommer patronrätten Burenstamska slägten,
så länge densamma äger Skyllbergs bruk.
Socknen innefattar 4Sf mtl. och har 4,177 invånare.
Dess areal utgör 63,759 tunnl., af hvilka 7,420
äro sjöar och kärr. Adr. Örebro.
Lerckesbolin, säteri i Cbrislianstads län. Se:
Örkeljnnga socken.
Leril»!, annex till Högsäter, beläget på Dalsland
i Walbo härad af Elfsborgs län, 5| mil N.N.V.
från Wenersborg. Socknen innefattar 12 J mtl.
och har 950 invånare på en areal af 9,743 tunnl.,
hvaraf 670 äro sjöar och kärr. Adr. Wenersborg
eller Åmål.
Lerilala, annex till Berg, beläget i Wadsbo
härad af Skaraborgs län, 2 mil N.O. från Skara.
Kyrkan är gammal, byggd af sten och tillbyggd
1751. I denna socken märkes: Sporresäter, ± mtl.
säteri-rusthåll, beläget utmed sjön Lången,
kallades i äldre tider Kjösater (Kosäter) eller
KötUä-ter, och begagnades troligen då, i anseende till
den ymniga tillgången af bete, såsom en ladugård
eller fäbod, hvarifrån det äldre namnet
förmodligen härleder sig. Den äldsta vid gården
befintliga åtkomsthandling utgör ett skatlebref, utfärdadt
af pfaltzgrefven Joban Casimir, dat. Stockholm d.
11 Nov. 1631, stäldt till Per Månsson, hvilken i
skattelösen derföre erlagdt 25 R:dr Specie.
Vidare förekommer Måns Pehrssons utgifna köpebref,
dat. Lilla Bjurum d. 14 Sept. 1642, stäldt till
öfverste Harald Stake, hvilken tillhandladt sig
gården för 60 R:dr Specie. Nämnde Stake, som var
gift med en friherrinna Magdalena Sparre, skall
hafva gifvit henne detta hemman till enkesäte, då
namnet tillika förändrades från Köttsäter till
Sparre-säter, hvilket förhållande således undanröjer den
förmodan, att denna egendom kan vara del
Spar-sätra, hvarest Erik XI år 1234 öfvervann Knut
Folkunge. I åtskilliga, isynnerhet i senare tider
utkomna, historiska läroböcker, såsom i Eklunds
Fäderneslandets Historia, in. fl., äfven i Lindskogs
Beskrifning öfver Skara stift, samt i Forsells
Beskrifning öfver Mariæslads län, har det misstaget
blifvit begånget, att detta säteri-rusthåll
Sparre-säter blifvit förblandadt med ofvannämnde Sparsätra
i Upland, hvilken historiska irring så mycket
mindre bordt hafva ägt ruin, som Tuneld redan i dess
inledning till Geografien öfver Sveriges rike (Sthm
1762), pag. 67, omnämner denna historiska
händelse på det rätta ställe der den timat, nemligen
i Sparsalra socken i Upland. Detta är äfven
iakttaget i åttonde upplagan af Tunelds geografi; men
derjemte säges i samma upplaga, vid
beskrifningen om Lerdala socken, att "man förmodar, att
det i historien namnkunniga slaget vid Sparrsätra
här stått." — Klgftamon, bergstrakt, märkvärdig i
geologiskt hänseende (se detta ord). Bland sjöar
märkes: Stora och Lilla Bjuryön, Igelsjön och
Moln-sjön. På I mils afstånd i söder från Lilla
Bjur-sjön flyter den s. k. Lerdala Qvarnbäcken, hvilken
uppkommer underjordiskt genom källor vid
Gulla-krokssjön, hvars botten, äfvensom vissa trakter
deromkring, såsom på hemmanen Qvarnagården,
llunrikets och Gullbroks ägor, under jordlagret
består af en besynnerligt bildad pipig stenart eller
rättare kalktuff, något lik pimpsten, hvaraf kan
brännas en fin och mycket god kalk. Nämnde
kalktuff äger många föränderliga former, hvilka
stundom bilda koniska 3 till 4 tum långa spetsar,
hvilka äro ihåliga.— Socknen består af 16-J mtl.
och bar 675 invånare. Dess areal är upptagen
under modersocknens. Adr. Skara.
Lergraf, en bamn i Ruthe socken på Gottland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
