Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskista ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
598
Let.
Lewén.
vända hem, och, med sin vunna erfarenhet, bistå
sina landsmän i uppresningen mot Carl I. Svenska
regeringen beviljade honom afsked och gaf bonom
som äreskänk en mängd kaskar, samt 2,000
musköter, att begagnas vid hans tillernade foretag.
Let (Hd, Is), litr), ett gammalt Svenskt ord,
betyder färg; hafva många leeta, betecknar: skifta
färg. Häraf orden rödlett, hvitlett; letl-lafven,
kallar man i Westergötland färglafven.
Leta, i gamla Svenskan bedja, begära, söka.
Let- eller Svart-elTven, i Westmanland, går åt
Hellefors och Grythyttan; skiljer en del af
Westmanland ifrån Wermland; flyter sedan emellan
Nerike och Wermland in i sjön Skagern, som faller
ut, genom Gultspångs-elf, i Wenern och gör
skillnad emellan Wermland och Westergötland.
Lethafors, jernbruk i Dalby socken af
Wermlands län, har 4 härdar och 1,600 skepp:d priv.
årligt smide af köpt tackjern. Hammarskatten
utgöres med 16 skepp:d. Knippjerns- och
spiksmide finnes på stället. Tillverkningen afsättes på
Götheborg. Smidesstämpeln visar N M inom en
åttkant. Ägare: C. J. Tjeder.
LeuIielliligen, page hos Gustaf Adolf, bar
blifvit namnkunnig derigenom, att han åtföljde
konungen och var vittne till hans död, samt alt det var
egentligen genom bonom man fått underrättelse
om hjeltens sista stunder. När konungen, sårad,
föll af hästen, sprang L., ehuru sjelf sårad och
blödande, ned af sin och erbjöd den åt honom.
Han sökte hjelpa monarken på fötterna, men var
för svag dertill. Någre kejserlige ryttare, hvilka
sågo delta, skyndade till stället och frågade hvem
den särade vore. Då L. ej svarado derpå, stack
den ene i förtrytelsen sin värja genom honom och
de andra gåfvo konungen ytterligare flera sär. L.
lefde likväl ännu några dagar, och kunde berätta
hvad som förefallit.
Leuf, K hert, en Tysk knekt i Christiern Tyrans
tjenst, var den som räddade bröderne Olaus och
Laurentius Petri undan Stockholms blodbad. Då
bödlarne drogo dem inom spetsgården, försäkrade
L., som kändt dem i Wittenberg, att de icke voro
Svenskar utan Tyskar, och på hans ord blefvo de
skonade.
Leufsta, 41stra, en socken. Se: Löfsta.
Leuhusen. Denna ätt, som bärstammar frän
Brabant, skall tre serskildta gånger hafva inkommit i
Sverige, neml. 1336 med drottning Rlanka, 1450
med HeinhoM L., hvars son, M&rten,
nödgades lemna riket för de skulder han der ådragit
sig; men hvars son, Hans, år 1569 af Johan III
åter inkallades, togs i konungens hägn "emot allt
våld och all orätt", med löfte att återfå de hos
och den jord, hvartill ban kunde visa sig berättigad.
Han använde honom flera gånger. Denne
sistnämnde Hans Mårtenssons sonson,
Leuhusen, Reinhold, blef
amiralitets-kommissarie och under-stälbållare på Stockholms slott, samt
adlades 1645. Han d,og 1655, endast 54 år
gammal. Hans son, Peter, blef 1719, såsom
hofmarskalk, utnämnd till friherre. •— En ättling af
samma slägt, Kacheus L., öfver-inspeklor vid
Lifländska, Estländska och Ingermanländska
sjötullarne, adlades serskildt 1676; men ätten ntgick
med bans son. Carl Leuhusen, född 1724,
död 1795, såsom kansliråd och R. W. O., ntgaf år
1761 en skrift, kallad: Ratta medlet till Sveriges
välmåga.
Leuteration, ett juridiskt nttryck, utmärker den
åtgärd, hvarigenom lagens ådömda straff förmildras
af domstolen.
Leutmark, Lorentz Gustaf, död d. 11 Juni
1824, endast 27 år gammal, som komminister i
Alsike uti Upland, bar utgifvit: Den skönas bild,
idyllisk fantasi, och Svenska språkets vital och
stafningssätt. Det beter om bonom i Hammarskölds Sv.
Vitterbeten, uppl. 2: "Han var en flitig rimmare,
bar ofta till Hammarsköld stora bundtar med
verser, roade sig mycket med att försöka svåra
versslag och uppfinna nya dylika."
Leva-brtfd, förekommer i Helsinge-lagen 8 flock,
kyrkob. Detta lev eller leva-bröd förmenas
antingen varit brödkakor eller limpor; ty lef synes vara
detsamma som det gamla Anglosacbsiska hlaf,
hvilket bemärker bröd i allmänhet, såsom i följande
mening: "Syle vs to dag orne dagvanlican hlaf,
gif oss i dag vårt dagliga bröd. Göthiskan bar
htaif, deraf leva, lepa, limpa. Finnarne säga leipä.
Pä Ryska chtieba. Uti Östgötha-lagen förekommer
ock: "the agbu klukkara göra Lef ock Lefzsuvål,
ett sin vm arit"; det är: de skola gifva klockaren
bröd orh sofvel dertill, en gäng om året.
Levantiska kompaniet. Till utrönande af
hvilka fördelar kunde tillskyndas Sverige genom
handel på Levanten, skickade Carl XII Johan
Silfver-crantz, då varande notarie i kommerse-kollegium,
till Turkiet och dess Asiatiska provinser, att
härom skaffa sig kunskap. Turkiske kejsaren medgaf
Sverige en obehindrad handel i sina stater; men
krig och andra förhållanden gjorde, att man ej
kom att härå fästa någon vidare uppmärksamhet
förrän 1737, då en handelstraktat afslöts med
Ot-tomanniska porten. Följande året d. 20 Febr. 1738,
utfärdades ett tioårigt privilegium på Levantiska
handeln, och det nya kompaniet erhöll
nederlags-och tullfrihet. En Svensk konsul tillsattes i
Smyrna och en fond af två tunnor guld samlades med
400 aktier. Rörelsen ville dock icke komma sig
i gång, ehuru privilegiet förnyades 1748. Det
bevisades, att kompaniet åtnjutit mera i tullfrihet än
bela dess kapitalfond utgjorde; men likväl
försäkrade det, att dess förlust steg till 14 à 15,000
plåtar, hvarföre det alldeles upphörde d. 10 Jan.
1757, då handeln förklarades fri och öppen för alla.
Lesve, Fritz von, general-major, slog d. 8 Juli
1657, vid Walk i Lithauen, Ryske fältherren
Scbe-remetieff, hvilken måste lemna 1,500 döda på
slagfältet, och sjelf afled några dagar derefter af
sina sår.
Lewén, Johan Adolf, provincialläkare i
Uddevalla, dog derstädes d. 29 Mars 1809, of den
fältsjuka, soin utbrustit i de under hans inseende
ställda arméens sjukbus i staden. Det beter om
bonom: "Han blef mycket saknad i orten och var
en kunnig, både läkare och kemist." Har utgifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
