Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindelius, Johan - Lindelöf, ätter - Lindeman, Erik - Lindencrona, Gudmund och Erik Gustaf - Lindenow, Otte - Linderholm, Olof - Linderot, Lars - Linderoth, Pehr, förut Andersson - Linderstedt, Johan - Linderås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välja medicinen till sitt yrke berättas vara
följande: På en resa från Stockholm till Jönköping kom
han in på en gästgifvaregård, der hustrun låg i
svåra barnplågor, utan all skötsel. L. måste då
försöka hjelpa henne, lyckades deri och märkte
nu först, att han var född till läkare. Isynnerhet
vinnlade han sig om barnförlossnings-konsten, och
uppnådde deri en högre grad af skicklighet, än
någon Svensk före honom. Han reste till
Holland, tog doktorsgraden i Utrecht, blef, efter
hemkomsten, assessor i kollegium medikum, sedan
provincialläkare, först i Westergöthland, och
derefter i Wexjö, förestod 1711 brunnsläkare-sysslan
vid Medevi, men dog följande året i sin bästa
ålder, hvilket arkiater Rosenstein i sitt tal i
vetenskaps-akademien mycket beklagar, och yttrar: ”hvad
skada är icke att salig Lindelius dog, utan att
någon lärde af honom, huru han så visst kunde säga
förut vissa sjukdomars öden.” Har utgifvit en skrift:
Undervisning för Allmogen och Krigsfolket i dessa
sjukliga tider.
Lindelöf. Med detta namn finnas tvenne adliga
ätter. Den äldsta är Finsk och härstammar från
en Peder Henriksson till Kerkis, som lefde
år 1312. Ätten introducerades på riddarhuset med
Carl L. år 1627. — Den andra är Lindelöf
af Häggetorp och Kedom. Ätten introducerades
först 1685, på begäran af dåvarande
regements-qvartermästaren Carl L., hvilken tog afsked år
1700.
Lindeman, Erik. Se: Lindsköld.
Lindencrona, Gudmund, hette förut
Lindblad och adlades 1719 såsom öfverste-löjtnant
och kommendant i Carlshamn. Sonesonen Erik
Gustaf L., född d. 14 Nov. 1738, blef 1796
landshöfding i Westernorrlands län, R. af N. O.,
begärde afsked 1807 och dog den 21 April 1809.
Lindenow, Otte, till Borreby, är en gammal
slägt, hvilken inkom till Danmark ifrån Bayern
och introducerades på Svenska riddarhuset 1664,
då detsamma skedde med flera andra Skånska ätter.
Linderholm, Olof, född i Fryksände i
Carlstads stift, d. 18 Okt. 1762, student 1781,
magister 1788, pastor vid Nerikes och Wermlands
regemente 1795, fältprost och hofpredikant 1805,
följande året kyrkoherde i Mariestad, historiograf
vid Kongl. Maj:ts orden, theol. doktor och Led. af
N. O., död 1834. Har utgifvit en Öfversättning
af Anakreons sånger, flera Smärre Poemer; en
Öfversättning af Davids psalmer och ett Försök till
förbättring af Svenska psalmboken, hvilket utkom
1804 och på sin tid vann mycket bifall.
Linderot, Lars, född d. 7 Aug. 1761 i Jörlanda
socken af Bohuslän; fadern var
regements-skrifvare, prestvigdes 1787, blef 1800 komminister i
Tölö, dog d. 23 Maj 1811, i klockargården nyss
efter sedan han slutat sin predikan. Var en på
sin tid och i sin ort mycket aktad predikant,
ehuru en af dem, som med lagens hammare nitiskt
arbetade på syndarnes samveten, och gjorde det
utan menniskofruktan i allmänhet, samt äfven tillät
sig allusioner pä enskildta, bekanta syndare. Han
drefs likväl härvid af inre öfvertygelse och sannt
kristligt nit, icke af egennyttiga bevekelsegrunder,
likt så många andra stränga lagpredikanter. Hans
predikningar voro mest extemporerade, hvarföre
man hade svårt att, efter hans död, kunna
uppfylla hans åhörares önskan och utgifva en
någorlunda fullständig samling deraf. De hafva
emellertid erhållit åtskilliga upplagor, äfvensom hans
Andeliga Sånger och Tillfällighetsverser.
Linderoth, Pehr, hette förut Andersson,
hade varit i utländsk krigstjenst, då han 1625 blef
ryttare vid Östgötha regemente och tjente sig
sedan upp genom alla grader, så att han 20 år
senare, 1645, var öfverste för ett regemente Tyskt
kavalleri, och adlades med namnet Linderoth. Tolf
år derefter blef han general-major vid kavalleriet
och krigsråd. Dog 1673. Ätten är utgången.
Linderstedt, Johan, son till borgaren i
Jönköping Håkan Björnsson, och född der 1685,
antog namnet Linderstedt. och bibehöll det äfven
sedan han år 1743 blifvit adlad. Han var då
assessor i hofrätten och blef sedan hofrättsråd.
Linderås, en socken, belägen i Norra Wedbo
härad och kontrakt af Jönköpings län och
Linköpings stift, 5 mil N.O. från Jönköping.
Frinneryds socken, nu ett regalt pastorat af 3 kl., har
från urminnes tider och ända till år 1641 varit
annex under Linderås. Denna socken utgör en
kuperad trakt, med mycket stenbunden jordmån. Den
har i äldre tider varit skogbevuxen; nu är skogen
nästan utrotad. Ladugårdsalster och jordbruket
utgöra näringsfånget. Ängen är i allmänhet mager
och knapp. Bonden och torparen förfärdiga
merendels sjelfva sina åkdon och åkerbruksredskap. Af
sjöar märkes: Noen, Fruken, Wenster och Kalf.
Svartån genomlöper socknen. Kyrkan, förut af
gråsten, nybyggdes 1793. I förra kyrkans
sakristia voro tvenne runstenar insatta; men af ålder
och nötning svårlästa. Man har föregifvit att
biskop Gotskalk i Linköping här blifvit ihjelslagen
år 1374, af Matthias Gustafsson (Sparre), emedan
biskopen återfordrade domkyrkans gods af alla dem,
som riktat sig till hennes skada. Nära kyrkan finnes
en gammal tingsplats: Domarebacken. Inom
socknen finnas 6 säterier: Nobynäs, har vacker
belägenhet nära sjön Ralången, består af 4 mtl.
säteri, jemte 1 mtl. kronoskatte rusthåll, lagdt i
sambruk. Häraf ligga 3 mtl. i Lomaryd.
Anledningen till denna fördelning skall vara, att omkring
år 1700, tvenne systrar, fröknar Pistolsköld,
ägare till Nobynäs, varit så oenige, att de ej velat
dyrka Gud i samma kyrka. Sjelf hör ägaren med
familj till Linderås, äfven i ecklesiastik väg; men
tjenstfolket till Lomaryd. Qvarnen derstädes kallas
Munkqvarn, emedan här, enligt folksägen, fordom
stått ett munkkloster, äfvensom ett nunnekloster,
der torpet Rörbo nu är beläget. Vid Munkqvarn är
en besynnerlig berggång. Säteriet, hvarunder lyda
3 7/8 mtl. frälse och 1/2 kronoskattehemman, äges nu
af kapiten Stjerngranat. Göberg eller Göaberg, 3
mtl. frälse-säteri, har mycken skog och godt fiske,
samt 22 större och mindre torp, jemte qvarn och
såg. Oberga, 3 mtl., hvaraf 2 säteri-ladugård,
under Göberg, och 1 berustadt, samt 5 torp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
