Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linderås - Lindesberg eller Linde - Lindesbergs eller Lindes landsförsamling - Lindesbergs helsobrunn - Lindesnäs - Lindestolpe, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Botorp, 2 mtl frälse-säteri. Sjötorp, 1 mtl. säteri,
är ladugård under Botorp. Eldstorp, 3/4 mtl. säteri.
Utanför Nobynäs, i sjön Ralången, visade sig år
1821 åtskilliga aldrig förr sedda öar, af hvilka
den största innehöll 180 qvadrat-alnar, med lodräta
sidor, på 9 alnars djup; men de nedsjönko åter och
på stället, hvarest de visade sig, är sjöbottnen nu
jemn. På Lilla Jordfalls ägor finnas bautastenar.
Omkring år 1566 blef socknen sköflad af en Dansk
krigshär; många gårdar brända och ödelagda. Vid
kyrkoherde-bostället anträffas ett kärr, kalladt
Ryttarekärret, emedan Danskarne der ledo nederlag af
ett Svenskt kavalleri. Socknen bör till 2 kl.
konsist. Den består af 75 1/2 mtl. och har 1,916
invånare. Af dess areal 22,171 tunnl. äro 2,260
sjöar och kärr. Adr. Grenna.
Lindesberg eller Linde, en bergsstad i Nerikes
län, 20 3/8 mil N.V. från Stockholm, anlades 1643,
samtidigt med Nora stad, i gemensamt ändamål
att befordra kringliggande bergslagers gagn, samt
förläggandet och afsättandet af dess produkter. Så
länge denna bergslagshandel uteslutande tillhörde
borgerskapet, och den förlagtagande bergsmannen
var förpligtigad, att till köpmannen lemna sitt
tackjern och af honom emottaga sina behofsvaror, hade
den senare en dubbel vinst, både såsom köpare och
säljare, hvadan ock välståndet inom dessa nämnde
städer var i ständig tillväxt. Men sedan i
allmänhet bergsmännen kommit i den lyckliga författning,
att utan borgerskapets förlag kunna tillverka och
direkte till bruken afsätta sitt tackjern, och sedan
så väl spannmåls- som tackjerns-handeln blifvit
befriade från det tvång, hvarmed de, till
städernas fördel, varit fjättrade, har den egentliga
förlags-handeln upphört, och drifves nu i form
af vanlig handel, ehuru mindre lifligt än
fordom. Lindesberg ligger vid stranden af Lindesjön
på en smal, temligen uppböjd grusås, utåt hvars
rygg stadens hufvudgata är anlagd i en längd af
1,400 alnar. De af tvärgator, rätvinkligt mot
denna, afdelade qvarteren innehålla 175 hus och
tomter, utgörande 34 tunnl., i värde uppskattade
till 63,930 R:dr och tillhopa med dithörande
jordägor, till 134,043 R:dr. Stadens folkmängd
uppgår till 776 personer, af hvilka nära hälften
idkar eller tillhör borgerliga näringar och yrken.
Bland dessa är bergslagshandeln, ehuru inskränkt
mot fordom, den enda någorlunda lönande, och
delas af 12 handlande med biträde af 4
handelsbetjenter. Handtverkerierna idkades 1839 af 19
mästare med 9 lärlingar; år 1844 lefde här 26
mästare, hvilka dock med svårighet mägtade
uppehålla sin rörelse och finna arbete för 17 gesäller
och lärlingar. Några fabriks- och
manufaktur-inrättningar finnas icke om man ej vill såsom
sådana anse tvenne färgerier, hvilkas gemensamma
afkastning är uppgifven till endast 250 R:dr.
Borgerskapet måste således i jordbruk söka någon
ersättning för näringslösheten inom deras egentliga
yrken. Också fyller jordbruket stadens nästan hela
spannmålsbehof, samt lemnar till och med tillfälle
till årlig afsättning af hö och halm åt bergslagen.
Stadens inägor utgöra 649 tunnl., hvaraf 570 åker
som skötas i vexelbruk, och anses lemna en
medelafkastning af omkring 500 tunnor spannmål och
1,600 tunnor potates, hvilken rotväxt med fördel
odlas på den, i allmänhet, sandiga jorden.
Åkerbruket underhåller dessutom 50 hästar och 170
boskapskreatur, för hvilka tillräcklig betesmark
finnes å 670 tunnl. staden tillhörig skog och
utmark. Till bekostande af styrelse och polis uppbär
staden omkring 100 R:dr dels i vågpenningar, dels
i källarfrihetsmedel och gerningsören, samt
tillskjuter i sådant ändamål omkring 140 R:dr.
Förut hade staden, gemensamt med
bergslagsförsamlingen en offentlig skola, hvilken, efter senare
reglering, nu mera endast är stadsskola, med en lärare,
och har 30 till 40 lärjungar. Statsanslaget till
denna skola utgör 30 tunnor kronotionde-spannmål.
Stadens krono- och kommunal-utskylder beräknas
till 4,000 R:dr, hvaribland bevillning för
borgerlig näring utgör 380 R:dr, samt ulvisar en, till
taxering uppgifven, behållen inkomst af 7,600 R:dr,
hvilken till underhåll för hvar och en af de 328
personer som tillhöra dessa näringar lemnar en
årlig tillgång af endast 23 R:dr. Marknader hållas
här i Februari och Augusti, hvaraf den förra,
Carlsmesso-marknaden, räcker i åtta dagar. Staden
styres af en borgmästare, hör till femte klassens
städer och har N:o 51. Vapnet är en lind på ett
berg. Apothek och postkontor finnas härstädes.
Lindesbergs stads- och landsförsamling utgöra
tillsammans ett regalt pastorat af 2 klassen som hör
till Fellingsbro kontrakt.
Lindesbergs eller Lindes landsförsamling eller
socken omgifver staden på alla sidor och består
af 176 1/8 mtl. med 6,395 invånare. Här märkes
följande jernbruk: Båhr, Dalkarlshyttan, Yxe samt
Wedevåg och Qvarnbacka (se dessa ord). Mossa
grufvemalmsfält, Ögrufvan och Ingelshytte grufvor,
samt följande hyttor och masugnar, nemligen:
Torphyttan, Snugghyttan, Fanthyttan, Garphyttan,
Guldsmedshyttan, Gränshyttan, Danshyttan,
Nybergshyttan, Vesslehyttan, Ingelshytte masugn, Gussle- och
Gusslebyhyttan, Andershammarshyttan, Uskebo, m. fl.,
af hvilka de flesta tillhöra bergsmän. Socknens
areal utgör 98,311 tunnl., af hvilka 10,580 äro
sjöar och kärr.
Lindesbergs helsobrunn. Se: Dalskogens.
Lindesnäs, jernbruk i Nås socken af Stora
Kopparbergs län, beläget vid ån Eskan och anlagdt
1814 af Fredriksbergs bruksägare, har 3 härdar
och 1,800 skepp:d privil. årligt smide, af eget
tackjern, hvarföre i hammarskatt erlägges 18 skepp:d.
Afsättningsorten är Götheborg och Stockholm.
Bruket äges af intressenter och disponeras af J.
Mitander. Smidesstämpeln visar H S G med en
upprättstående pil i mellersta bokstafven.
Lindestolpe, Johan, son till kronobåtsmannen
Johan Lind, föddes i Carlstad 1678, men kallade
sig Linder, då han inträdde på studiernas bana.
Detta skedde först i Åbo, der professor Wallerius
rådde honom att egna sig åt medicinen, begaf sig
sedan till Upsala, der han fick ett kongl.
stipendium, blef konsistorii-amanuens, erhöll 1706
understöd af enkedrottningen och flera kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
