Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindestolpe, Johan - Lindeström, Mårten, förut Månsson - Lindes-ån - Lindfors, Anders Otto - Lindfors och Böckelshammar - Lindgren, Hans Axel - Lindgren, Henrik Gerhard - Lindhberg, Pehr - Lindheim, Simon - Lindhielm, Anders och Mårten, förut Lindeberg - Lindhof - Lindholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
personer till att företaga en utländsk resa, och
promoverades 1707 till doktor i Harderwyk.
Återkommen till fäderneslandet tjenstgjorde han åren
1709—1710 på örlogsflottan, blef 1719 assessor
i kollegium medikum och adlad, men dog den 24
Mars 1723, med namn af en särdeles redlig och
kunnig man. Han var äfven lycklig både såsom
Latinsk och Svensk skald, och ansågs som ett
ganska godt professorsämne. Har utgifvit: Tankar om
pestilentien; Om maskar och skridfä i menniskors
kropp; Om frossan och Kinabarken; Svensk
färgkonst, m. fl.
Lindeström, Mårten, hette förut Månsson,
skref sig till Röninge och Knoppla, blef 1637 den
förste sekreteraren i bergs-kollegium och adlades
1652. Dog 1666 i en ålder af 64 år.
Lindes-ån. Se: Finnhytte-elfven.
Lindfors, Anders Otto, eloqv. & poes.
professor i Lund, theol. doktor, Led. af N. O., var född
den 28 Juli 1781 i Näsbo socken af Wexjö stift,
der fadern var komminister, blef 1811 adjunkt i
historien och 1816 professor deri, hvilken
profession han 1827 utbytte emot den ofvannämnda i
vältaligheten. Han hade 1819 låtit prestviga sig,
då han erhöll Oxie och Bjäreshögs regala
pastorat som prebende. Blef 1829 ledamot af
vitterhets-akademien, 1834 riksdagsman, hvarvid han
tillhörde den strängt konservativa sidan och dog den
8 Mars 1841. Är isynnerhet känd genom sin
grundliga bekantskap med Romarnes språk och hela
författning, med hvilket folks lynne hans egen
karakter också hade en viss likhet, och genom sitt
förträffliga Svenska och Latinska lexikon; sin Handbok
i Romerska antiqviteterna; Inledning till Isländska
litteraturen; Commentarius de civitate Jomensi,
jemte många offentliga tal, en mängd programmer och
60 disputationer.
Lindfors och Böckelshammar, jernbruk i
Nyeds socken af Wermlands län, anlagdt 1640 af
borgmästaren i Carlstad, Henr. Kolthoff, har 4
härdar och 1,852 skepp:d 10 lisp:d privil. årligt
smide, frälsesmidet utgörande 52 skepp:d 10 lisp:d,
af eget tackjern. Här linnes tillika spik- och
manufaktursmide. Afsättningsorten är Götheborg.
Bruket äges af C. J. Geijer m. fl. intressenter och
disponeras af J. G. Geijer. Smidesstämpeln visar
S: H inom en krets af punkter. Bistämplar: B G
och C G.
Lindgren, Hans Axel, expeditions-sekreterare,
död 1843, vid några och 60 års ålder, känd
såsom utgifvare af den ministeriella tidningen
Granskaren, hvilken började 1820 och upphörde 1836.
Dess egenskap af ministeriel torde dock mera
hafva förefunnits i redaktörens personlighet och
önskan, än i hvad man vanligen förstår med detta
ord, eller att en dylik tidning skulle uttrycka
regeringens tänkesätt och afsigter. Lärer äfven
hafva utgifvit åtskilliga mindre skaldestycken.
Lindgren, Henrik Gerhard, född i
Stockholm d. 15 Dec. 1801, studerande 1815, magister
1821, docens i Arabiska litteraturen 1830, hade
första rummet på förslaget till litt. Græc.
professionen 1834, prestvigd 1836, fick 1838
professors titel och blef 1841 kyrkoherde i Tierps
pastorat i erkestiftet. Prost 1842. Kontraktsprost
1845. Har utgifvit: Tal vid aftäckningen af
Linnés bild; Job, metrisk öfversättning; Profeten Jesaia,
öfversättning från grundtexten; Om Arabernes
förnämsta historieskrifvare och biografer. Åtskilliga
uppsatser och recensioner i litterära tidskrifter;
predikan vid filosofie magister-promotionen i Upsala
1845, m. m.
Lindhberg, Pehr, född i Skåne 1735, elev
af målare-akademien i Köpenhamn och enskildt af
professor Lorentzen, har isynnerhet egnat sig åt
pastellmålning och ”utöfvar konsten i en större
skala och mer omfattande, än hvad man är van
att se i pastell.”
Lindheim, Simon, son till kyrkoherden i Kuumo,
Henricus Paulinus, föddes 1686. Student i Åbo
1701, företog 1706 en utländsk resa, hvarunder
han någon tid studerade i Frankfurt an der Oder.
År 1707 utnämndes han till auditör vid Uplands
regemente, men tillfångatogs vid Pultava 1709.
Efter hemkomsten 1722 erhöll han befallning, att,
med sin kunskap i Ryska språket, tillhandagå
landshöfdingen i Nyslotts och Kymmenegårds län,
friherre Frisenheim. Blef kommissions-sekreterare vid
Ryska hofvet 1723 och assessor i Åbo hofrätt 1724.
Adlad 1727, hofrätts-råd 10 år senare, tog afsked
1743 och dog ogift 1760, hvarigenom hans adliga
ätt utgick med honom. Anses för en af Finlands
lärdaste män och samlade handskrifter på
Slavonska, Ryska och Polska språken. Har utgifvit
på Latin: Observationer öfver en månförmörkelse,
anställda i Moskwa; Om Finnarnes och Lapparnes
ursprung, m. m.
Lindhielm, Anders och Mårten, söner till
sekreteraren i kammar-kollegium Grels Gustafsson,
kallade sig förut Lindeberg, den ene adlades
1666, den andre 1669, och blefvo friherrar 1692,
då de antogo namnet Lindhielm. Mårten var då
öfverste för adelsfanan, sedan han med tapperhet
bivistat Carl X Gustafs och Carl XI:s krig, samt
deltagit i de flesta derunder förefallna drabbningar,
blef landshöfding, först öfver Nylands och
Tavastehus län, sedan öfver Jönköpings, fick afsked för
sin höga ålder 1716 och dog 1720 barnlös, 82
år gaminal. Anders hade varit sekreterare i
kammar-kollegium, blef landshöfding i Wiborg,
skickades 1699 såsom sändebud till Ryssland och
dog 1705.
Lindhof, kungsladugård i Lindbergs socken af
Hallands län, nära Himle-åns mynning och invid
landsvägen emellan Götheborg och Warberg, är
uppbyggd på gruset af den fordna, år 1565 af de
Svenske intagna och förstörda, staden Warberg
eller Nyby, hvaraf andra lemningar nu mera icke
finnas än stensatta gator, tegel och kalkgrus, m. m.
under marken. Den rymliga ladugården står nu
der stadens kyrka och kyrkogård varit belägna,
och jorden derunder röjer ännu tydliga spår af
sin fordna bestämmelse.
Lindholm, berustadt säteri i Stora Svedala
socken af Malmöhus län, 6 hela hemman, har
mycken fast mager åker, god äng och betydlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
