Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livert - Livijn, Claes - Livin, Zacharias - Ljuder - Ljugarn - Ljung - Ljung - Ljung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vida talrikare än nu, frågade anledningen till denna
folkfest, lemnades följande upplysning. ”När den
helige riddaren Livert kom från striden mot
hedningarne, tillika med sin unge son, red han här
öfver bergsheden. Af matthet och törst dignade
de båda ned från sina hästar, och förmådde icke
fly undan längre. Då föll riddaren här på knä
och ett litet stycke ifrån honom den unge. De
bådo en from bön till Guds moder; genast
uppsprungo tvenne klara källor, i hvilka de släckte
sin törst, och de prisade nu Herran för detta
under.” En annan berättelse förmäler, att riddaren
ville rädda sin käresta ur striden; men blef med
henne nedskjuten af hedningarnes pilar. Af deras
hjertblod uppvälde de klara källorna, hvilka
genast flöto tillsamman till den lilla bäck, som nu
från dem rinner utför heden. Allt sedan har
bygdens ungdom hvarje år midsommarsqvällen
samlats vid Liverts källa, att dricka af det klara
vattnet och tillbringa natten med samtal, sång
och lekar.
Livijn, Claes, född d. 12 Nov. 1781 i
Skenninge; fadern var justitiarie vid lifgardet. Efter
slutade studier ingick han i kansliet, blef 1808
auditör vid Skaraborgs regemente, 1812 assessor,
1818 krigsjustitiarie för armén, 1827
krigshofrättsråd, 1834 general-directör och chef för
fångstyrelsen, med landshöfdingerang, R. N. O. Dog
d. 12 Okt. 1844. I ständernas skrifvelse af d.
12 Jan. 1845 anslås åt enkan en pension af 600
R:dr B:ko såsom det heter, emedan L. ”genom
dess långvariga, utmärkta och gagneliga
verksamhet i statens tjenst, förvärfvat sig ett rättvist
anspråk på nationens deltagande”, m. m. L. var icke
blott en aktad embetsman, utan äfven litteratör,
deltog som medarbetare i Polyfem, Opoetisk
kalender m. fl., har utgifvit Mästerkatten, Axel
Sigfridsson, Spader Dam, m. m.
Livin, Zacharias, född 1726 och student i
Upsala 1743, ingick vid Smålands kavalleri, der
han blef qvartermästare, sedan kornett vid blå
husarerne, 1768 ryttmästare vid Smålands husarer,
då han af Stockholms borgerskap enhälligt
kallades till stadsmajor. Erhöll 1771 afsked med
majors titel och dog 1789, just när han ernade
upprätta en frikorps och deltaga i Finska kriget. Var
poet i den skämtsamma stilen, och har år 1781
utgifvit en Kyrkostötoscopia Sæbyensis, eller Erik
Jonssons, Kyrkovaktares, Bro-fogdes samt Orgeltrampares
lefvernesbeskrifning.
Ljuder, annex till Långasjö, beläget i Konga
härad af Kronobergs län, 4 mil S.O. från Wexjö.
Socknen var till 1693 moderförsamling. Kyrkan är
en uråldrig byggnad af träd. Af 8 små sjöar
ligger en vid kyrkan, kallad Ljuders sjö. Låsebo å
går genom socken emot Ronneby. Tvenne smärre
säterier märkas, nemligen: Kråkesjö och Gåsamåla,
hvardera om 1 mtl. Man har i socknen anmärkt
en källa med bittert vatten, som håller saltpeter.
Socknen innefattar 43 1/4 mtl. med 1,346 invånare.
Dess areal är 25,064 tunnl., af hvilka 1,890 äro
sjöar och kärr. Adr. Wexjö.
Ljugarn, landthamn på östra kusten af Gottland
i Andre socken, erhöll 1827 förmånen af fri
import- och export-handel med lofgifne varor.
Ljung, en socken med Flistad, belägen i Gullbergs
härad, Gullbergs och Bobergs förenade kontrakt
af Östergöthlands län och Linköpings stift, 1 3/4
mil N.V. från Linköping, vid Götha kanal. Utom
Motala ström, som framrinner härstädes och delar
socknen i skogsbygd och slättbygd, finnas 18 små
insjöar, utom mindre gölar i skogsbygden.
Kongs-Norrby-sjön ligger till en del inom socknen.
Kyrkan, belägen på en vacker höjd, grundlades
år 1795. Riksrådet grefve Ax. v. Fersen skänkte
2,000 R:dr specie till dess uppbyggande, och har
denna slägt äfven sedermera visat mycken
frikostighet mot kyrkan, hvarest den har en graf, i
hvilken ligger begrafven riksmarskalken grefve Ax.
v. Fersen, som den 20 Juni 1810 föll ett offer för
folkyran i Stockholm. Altartaflan är af Hörberg. I
socknen märkes: Ljung, frälse-säteri, beläget liksom
på en stor holme emellan Motala-ström och Götha
kanal. Omkring medlet af 1700-talet blef detta
säteri, genom köp, Fersiska ättens tillhörighet, och
gjordes 1747 till fideikommiss, jemte alla
tillköpta ägor och lägenheter. Hufvudbyggnaden,
uppförd af riksrådet Ax. v. Fersen, flyttades till
Medevi, af hvars ägare den inköptes, och finnes
der ännu under namn af Ljungsbyggningen. Den
ypperliga trädgården och parken äro äfven
anlagde af nämnde riksråd. Egendomen består af 50
hemman och ett större antal torp. Derunder hör
jernbruket Jacobslund eller Ljung (se nedan), ett
tegelbruk, qvarnar, sågverk, ålfisken, m. m. Ett
kalk- och marmorbrott sysselsätter ett stenhuggeri,
hvarest pelare, grafstenar, bordskifvor m. fl.
arbeten uthuggas, uti denna kalksten förekomma
större och mindre petrifikater. Här finnes äfven en
boksamling af äldre goda författares arbeten på
Latin, Franska, Tyska och Svenska språken.
Under Ljungs fideikommiss hör äfven Sjöbäcka, 1 1/2
mtl. berusadt säteri jemte 1 mtl. skatterusthåll Säby,
som är sammanbygdt med det senare. Ljung äges
af grefve A. Gyldenstolpe. Här märkes äfven
Gottorps slott (se detta ord) Socknen hör till 3 kl.
konsist. Den består af 32 3/4 mtl och har 1,510
invånare på en areal af 19,486 tunnl. hvaraf 1,260
äro sjöar och kärr. Adr. Linköping.
Ljung, eller Jacobslund, jernbruk i
ofvannämnde Ljungs socken, är anlagdt på frälsegrund
vid Motala ström, i stället för Kammarboda fordna
stångjernshammare i Åtvids socken. Bruket har
2 härader och 725 skepp:d privil. årligt smide af
köpetackjern, samt 2:ne manufakturkamrar.
Hammarskatten är 7 skepp:d 5 lisp:d. Tillverkningen
skeppas på Stockholm. Smidesstämpeln visar ett
sammanbundet AF med krona öfver. Ägare:
grefve A. Gyldenstolpe.
Ljung, en socken, annex till Forshälla pastorat,
söder om Uddevalla, sluter sig på båda sidor om
den vackra hafsviken Ljungskile och är en af de
mest romantiska nejder i det på dylika eljest så
rika Bohuslän. Skogar och fjäll, haf och skär,
åkrar och välbyggda egendomar omväxla här i
den älskligaste mångfald, och väcka alla resandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>