Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Locketorp.
Lode.
665
förödande boskapspesten, som medtog mer äo
|-a( landets boskapskreatur, och äfven härifrån
kringfördes till andra orter i riket. Socknen innefattar
11 mtl. och har 265 invånare. Dess areal utgör
1,111 tunnl. Adr. Malmö.
Locketorp, annex Ull Wäring, beläget i
Wadsbo härad af Skaraborgs lan, lf mil N.O. från
Sköfde. Kyrkan, af sten, har af ålder
varit liten; men blef 1786 ansenligt förbättrad och
tillbyggd. I socknen märkes säteriet Vt[angen, 1
mtl. Socknen består af 16 £ mtl. och har 795
invånare. Af dess areal 8,470 tunnl. äro 50 sjöar
och kärr. Adr. Mariestad.
Lockne, annex till Brunflo, beläget i norra
fög-deriet af Jemtlands län, 2 ^ mil S.S.O. från
Östersund. Kyrkan, af sten, är uråldrig. Locknesjön,
2 mil lång, ligger i denna socken, öster ut från
Storsjön med 10 till 12 holmar och har, i
anseende till storleken, knappt tillopp af vatten, endast
geoom en liten å, som flyter från Mussjöo.
Några påstå att här finnes det klaraste och
helso-sammaste vatten i orten. I klart och lugnt
väder skall man, frän kyrkotornet, kunna se bottnen
på en stor del af sjön. Såsom märkligt nämnes,
att i Musviken af denna sjö, som har grundt
vatten, finnes 7 till 8 stycken så kallade grythålor
af 1 J alns diameter, som falla bräddjupt af från
bottnen, och hvilkas djup ännu icke kunnat
utrönas. Utom dessa, finnes en stor håla kallad
Djvp-hälet, af 8 alnars diameter, med samma
afstup-ning. Folket i orten tror, att dessa hålor hafva
samband med hafvet, hvilket bestyrkes med den
sägen, att på 1500-talet skall sill blifvit fångad
härstädes, till minne hvaraf två sillar sägas
vara afritade pä Lockne kyrkodörr. Socknen
innefattar 341 mtl. och har 1,152 invånare. Dess
areal finnes upptagen under modersocknen. Adr.
Östersund.
Lockne vi, en socken med Blackstad, belägen i
södra Tjusts bärad och kontrakt af Kalmar län och
Linköpings stift, 3J mil V. från Westervik.
Kyrkan, af träd, är byggd 1745, och belägen på en
höjd, sluttande åt alla håll. Under choret är
Kling-sporska grafven, af hvälfd sten, väl bibehållen.
Socknen består till det mesta af höjder, berg och
dalar, träsk, mossar och kärr, stenbunden mark,
bär och der beväxt med löf- och barrträd. Ibland
sjöar, hvaraf ett stort antal finnes i socknen,
märkas: Anen, med strömdrag från Hycklinge socken,
vid hvilket strömdrag många vattenverk äro
anlagda. Yxnern-Sotaren, Vrdngen, Lundsjöarne,
Spit-tern, Hallongen, m. fl. En åttondels mil från
kyrkan, vid torpet Österbult, på Kulbults ägor,
finnes en helsobrunn, hvilken tillförene mycket
besökts. Ibland egendomar märkas: To/veiuins eller
Sporbacka jernbruk (se detta ord) vid To/verums
säteri, hvilket senare utgöres af 1 mtl., väl
be-bygdt, med stor och präktig trädgård samt park,
1 tull-mjölqvarn med 3 par stenar, belägen vid
Tofverum, 1 dito med 1 par, vid Fägnebo. Ett
nedlagdt bruk står vid Fägnebo, för hvilket
ännu skattas och deltages i socknens utskylder. En
masugn finnes vid Sporbacka, der allehanda gjut1
gods tillverkas. Ägaren till allt detta är
brukspatron B. De Maré på Ankarsrum. Utom
Tofve-rums vackra egendom finnas följande vackra, fast
ej stora egendomar: Lidhem, 1 mtl. säteri, med
underlydande {■ Vikö och ^ Bråten, äges af
kammar-rådet och ridd. E. Elers. Hvanslad, 1 mtl.
frälse, har ett ganska vackert läge, var fordom
ett förfallet bondhemman, som inköptes af fram),
majoren Rotblieb och bebyggdes smakfullt. Han
använde bär en otrolig kostnad, så att denna
egendom na är en ibland de vackraste i orten.
Tillhör majoren och ridd. Ad. Elliot, björka, 1 mtl.
och Kuthult j, båda säterier, äges af fanjunkaren
Const. Engström. Locknevi, 1 mtl., med Naterum
{ och Hvenebolm I mtl., allt säteri, äges af
ka-piten A. Rotblieb. En skans eller försvarsställe,
nti prestgårdens hage, med nästan lodrät vägg åt
vester, syoes hafva varit om icke belastad,
åtminstone en plats för äldre tiders stridigheter.
Högar af småsten finnas på berget uppstaplade och
detta kallas ännu af allmogen Skansberget. Botte
berg, jemte häradsvägen åt Lidhem, förtjenar
uppmärksamhet, såsom nära lodrätt uppstigande från
en derunder med bördig jord varande slätt, kan
åt det hållet icke ens af menniskor bestigas. Nära
intill Skansberget på Gärdespånga gärde märkas
ättehögar, vittnande dels om de gamles
bögsätt-ning, dels om förmodade krig och drabbningar i
orten. Vid torpet Godhult, på Wrå ägor, anträffas
Orrhanes udde, vid sjön Anen, så kallad emedan
fru Agneta Lejonrams på Locknevi man, en
Orr-bane, flyktat dit för äktenskapsbrott. — Folkets
lynne är i allmänhet muntert och gladt. Flit,
idoghet, höflighet och medgörligbet äro vackra drag bos
dem, likväl äro de ingalunda fördragsamma mot en
oförrätt; ty i allmänhet råder en stark sjelfkänsla
så väl för egna som för andras rättigheter,
hvilken mycket högaktas. Födan är mycket tarflig,
behof och arbete gör det nödvändigt. Vid
gästabud råder likväl stort öfverflöd och många
maträtter, ända till 12 à 14 stycken. — Socknen bör
till 3 kl. konsist. Den består af 24* mtl. och
bar 1,984 invånare. Dess areal utgör 35,802
tunnl., af hvilka 4,790 äro sjöar och kärr. Adr.
Wimmerby.
Lodbrokttrqvidn, ett historiskt fornqväde,
innehåller, jemte något afseende på verkliga
händelser, en målning af forntidens seder och
lefnadssätt.
Lode, slaget vid. Här föreföll d. 23 Jan. 1573
en träflning emellan Svenskarne och Ryssarne, som
gränsar till det sagolika. Clas Tott uttågade frän
Revel, det han innehade, för att skingra
Ryssarne, hvilka framforo omenskligt i landet. Han
träffade dem vid Lode. De voro 16,000 man,
hvaremot han icke hade med sig mer än 700 Svenskar
och några hundrade Lifländske ryttare. Desse
senare befallde han att angripa fienden. De gjorde
det ock med framgång; men då de sågo Ryssarnes
ofantliga öfverlägsenhet, förlorade de modet,
flydde och berättade öfverallt, att Svenskarne blifvit
nedbuggne. Desse höllo emellertid stånd, slogo
Ryssarne pà flykten, med en förlust af 7,000 döde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
