Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ludgo.
Ludvlgaoo.
679
dessa. Lnder, förgiftade med räfkaka, arsenik,
eller dylikt, användes med fördel i norra trakterna
af riket till att ntöda vargar och räfvar. Stället
der dylika utläggas, och som vanligtvis äro öppna
platser i skogar, kallas luderplatser. Vid ludring
äro hvarjehanda försigtighetsmått föreskrifna, till
förekommande af olyckshändelser.
Ludgo, en socken med Spelvik, belägen i Rönö
härad af Södermanlands län, Nyköpings östra
kontrakt af Strengnäs stift, 2 \ mil N.N.O. från
Nyköping. I denna socken märkes säterierne: Otter
Malma, 2 mtl. Det stora huset här uppbyggdes
på 1600-talet af en Drakenhjelm. Riksgrefviunan
Taube, moder till furst von Hessenstein, har bott
härstädes. Gården kom slutligen till von
Berch-nerska slägten och sedermera till grefliga slägten
Stackelberg. Trollesund, förut kalladt Ludgonäs,
3 mtl., har tillhört slägterne Blomfelt, Appelgren
och Silfverstjerna, samt är nu fideikommiss i
fri-herrliga slägten Trolle-Löwen; stället är ej
be-bygdt. Socknen bör till 2 kl. patron, och ägaren
af ofvannämnde tvenne säterier kalla pastor
alter-natim, men komministraturen är konsistoriel.
Socknen består af 34 J mtl. och har 1,150 invånare.
Af dess areal 18,144 tunnl. äro 3,150 sjöar och
kärr. Adr. Nyköping.
Ludvig, son af Carl IX och dess första gemål
Maria. Han föddes i Heidelberg, under moderns
vistande derstädes bos sin fader, d. 17 Mars 1583;
men dog der redan d. 26 Maj samma år.
Ludvig VIII I, emigrerad frän Frankrike,
nödgades år 1804 lemna sin tillflyktsort Milau, vid
förändrade politiska förhållanden emellan Ryssland
och Frankrike, och tog vägen genom Sverige till
England. (Se: Kalmar.) Under hans vistande i
Kalmar, i Oktober 1804, förde dåvarande
landshöfdingen grefve M. Anckarsvärd konungen till
Stensö, en utskjutande udde i hafvet, en half mil
söder om Kalmar, der Gustaf I landsteg d. 31 Maj
1520, då han återkom från Lubeck, full af
förhoppning att lossa sitt fäderneslands bojor. Den
Franske konungen säg med rörelse detta ställe,
och med förundran att ingen minnesvärd bär angaf
för kommande slägten dess märkvärdighet, tog upp
sin plånbok och med blyertspenna skref
nedanstående Latinska inskrift på ett papper, med begäran
att den måtte buggas i en stor sten vid stranden
och lemnade 100 R:dr B:ko att bestrida kostnaden
dervid. Detta har blifvit verkstäldt sålunda, att
stenen på ena sidan blifvit jemnad, och har både
konungens Latinska och en Svensk inskrift, i spalt,
nemligen:
Har
Landsteg Konung Gostaf den Förste
den 31 Maj år 1520
Då han till Fäderneslandet återkom.
Stället besöktes den 1 October 1804
under
Konung Gustaf IV Adolfs
Lyckliga regering
af
Frankrikes öfvergifne Konung
Ludvig XVIII.
Han
Lemnade vid afresan
Motstående sin Latinska Handskrift
att i stenen ristas.
Gustavo IV Adolpho Feliciter Regnante
Appnlsus
Gustavi I Liberatoris Regisque Sveciæ
Die XXXI Maji anno MDXX locum
Ludovicus XVIII
Rex Franciæ & Navarra)
A Regno avito pulsus
In Svecia vero non Exsulans
sed
Gratissimo llospitio frnens
invisit
Kal. Octobris MDCCCIV.
För andra gången ankom Ludvig till Sverige på
fregatten Fröja från Libau till Carlskrona, d. 16
Sept. 1808, åtföljd af hertigarne af Angoulème
och Grammont, samt afreste d. 26 i samma
månad. Den 2 Juni 1809 anlände hertigen af
Angon-lème åter till Carlskrona, och d. 6 Juli dess
gemål, äfvensom konung Ludvigs drottning.
Hertiginnan afreste d. 25 och drottningen d. 26 Juli;
men en del af sviten qvarblef i Carlskrona under
flere månader.
Ludvig Filip, störtad från thronen genom
senaste revolution i Frankrike (Febr. 1848), nödgades
är 1793, såsom hertig af Chartres, öfvergifva detta
land, och flyktade till Schweitz, der han, från
December 1793 till Juni 1794, var anställd som
skollärare. Då han likväl ej ansåg sig säker derstädes
ernade han afgå till Amerika; men af brist på
medel måste denna resa forändras och han anlände i
stället till Sverige 1795, besökte Nordkap d. 24
Aug. samt återvände genom Lappland till Torneå,
afreste derefter till Finland och öfver Ålands haf
till Stockholm. Här förråddes hans inkognito af
Franska ministern. Gustaf IV Adolfs födelsedag
inträffade då han ankom dit, den firades med en
stor bal på slottet i rikssalen, och Ludvig Filip,
som önskade se den, erhöll dertill biljett. Okänd
och obemärkt satt han på en af läktarne, då
ceremonimästaren kom och bad honom stiga ned och
taga plats bland hofvet, der han emottogs af
konungen och hertigen af Södermanland på ett
förekommande sätt. — Att Lndvig Filip i rätt
nedstigande led bärstammar från Gustaf I synes af
följande slägtregister. Gustaf I:s dotter Cecilias
äldste son Edvard hade en son vid namn Wilhelm,
hvars son, Ferdinand Maximilian, var fader ät
Lod-vig Wilhelm af Baden. Dennes dotter, Augusta,
född 1704, var gemål åt Ludvig, hertig af
Orleans, och moder till Ludvig Filip Josef, född 1725,
hvilken under namn af Filip Égalité
guillotinera-des år 1793. Denne olycklige furstes olycklige
son är Ludvig Filip.
Ludvigson, Hnnniii, erhöll af Gustaf I, kort
efter 1527 års riksdag, nppdrag att resa omkring
riket, och i kyrkor och kloster hopsamla deras
donationsbref och andra gamla handlingar, till
vägledning för den reduktion af kyrkogodsen, som dà
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
