Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lund.
Lund.
685
vådor äfven staden. Den största förödelsen
öfvergick densamma år 1452, då Svenske konungen
Carl VIII Knutsson från Dahlby-sidan angrep
staden, intog och i grund nedbrände densamma.
Endast några stenhus, domkyrkan och
biskopsgården, hvilken försvarades af erkebiskop Tue,
blefvo skonade. Från denna tid bragtes staden i ett
sådant förfall, att den först i en nyare tid
börjat blifva jemförlig med bvad den fordom varit.
Om alla dessa förödelser vittna de många
gatu-läggningar, lemningar efter tegelbyggnader, hvalf
och dylikt, som på flera alnars djhp träffas
nästan öfverallt i jorden, samt matjordens höjning,
hvilken på flera ställen har ett lager af 6—8
alnars djup. Att staden baft ett sumpigt läge bevisas
deraf, att till och med vid gräfningen till grund
under orgeln vid domkyrkan var det nedersta
lagret torfjord. År 1525 d. 7 April höllo Danske
konungarne Fredrik I och Christian II vid staden
ett stort fältslag och staden blef plundrad. År
1676 d. 4 Dec. vann konung Carl XI seger öfver
konung Christian V på Lunds s. k. fälad, ett
stycke norr om staden; och fred slöts emellan
Svenska och Danska magterne i Lund den 26 Sept.
1679. Hvad som bidrog att åter höja staden till
sitt förra flor och litterära anseende, var konung
Carl XI.s verk, då han i Lund år 1668 d. 28 Jan.
inrättade ett universitet och då biskopsbyggnaden,
den s. k. Lundagård, som då var befastad, anslogs
till universitetsbyggnad. Akademien invigdes af
ge-neral-guvern., riksr. Gustaf Banér, under namn af
Carolina Gotborum. Den nuvarande planteringen på
Lundagård, äfvensom botaniska trädgården, är
anlagd af Hårleman. Akademiens byggnader äro, jemte
det äldsta eller biskopsbuset, som under professor
Brunii ledning undergått betydlig ombyggnad, bar
lärosalar och 2:ne våningar till bibliothek, samt
en yngre byggnad, äfveo på Lundagård, med
akademiens sessionsrom, en ny och under samme
professors ledning uppförd byggnad i Bvzantisk stil,
straxt vid Helgonabacken, med naturhistoriska och
fysiska samlingar, kemiskt laboratorium, m. m.
Derjemte har akademien orangerier och anatomisal,
hvilka snart lära komma under ombyggnad. Till
akademiska byggnader räknas äfven
studentföreningen, hvilken invigdes år 1830 och som för
närvarande står under nybyggnad. Ett ändamålsenligt
lässällskap, hvarest tidningar samt in- och
utländska journaler tillhandahållas deltagarne.
Akademiens fastigheter utgöras af 10 hemman, jemte
åtskilliga till löner anslagna tionden, hvarjemte
alla professorer och adjunkter i tbeol. fakulteten,
samt några i filosofiska hafva pastorater, hvilka
dertill äro anslagne såsom prebenden, och för
hvilka, efter nppskattningsvärde, årligt afdrag göres
på ordinarie lönen. Professorernes antal är för
närvarande 22, jemte domprosten, som är förste
theologie professor och församlingens kyrkoherde,
jemte adjunkter och docenter. De studerandes
antal uppgår till 4 à 500. Flera penningegåfvor
dels af kongliga personer, dels af enskildta, äro
anslagne, att såsom stipendier tilldelas meddellösa
studerande. Erkestiftet i Lnnd npplöstes år 1553,
di det åter förvandlades i biskopssäte, och är
biskopen, utom stiftets styresman och ordförande i
domkapitlet, äfven akademiens prokansler.
Biskopens lön utgöres af, jemte 2:ne landsförsamlingar
såsom prebenden, det s. k. Helenæ eller Allbelgona
kyrkas säteri, hvartill hör Östra Torns by.
Detsamma var fordom ett munkkloster af S:t Bengts
orden, och äro de på den s. k. Helgonabacken då
belägna klostret och kyrkan nu alldeles i grund
förstörde, så att man knappast känner platsen der
de stått. Sedermera blef säteriet under konung
Christian III indraget till kronan, anslaget till
lön åt landtdomaren i Skåne och slutligen åt
biskopsstolen i Lund. En emellan åren 1830—1840
inrättad högre lärdomsskola, och för närvarande
den bäst anordnade af de Skånska skolorna, har
ett stort hus beläget vid Södergatan. Bland
stadens öfriga institutioner märkes ett
skolmästare-seminarium och Lankasterskola, belägna vid norra
tullen. Länslazarettet, med kurhus och
barnförloss-ningshus, belägna i och vid den till akademien
hörande s. k. Paradislyckan. De styras af en
direktion, hvilken utses genom val bland alla
riksstånden, och hafva 2:ne ordinarie läkare. Större
nybyggnader äro äfven här påbörjade. Staden bar
en af de i Skåne först inrättade sparbankar,
postkontor och tvenne apolhek. Skånska
hypotheks-föreningen är äfven förlagd i Lund. Staden
utgöres egentligen af en församling, hörande till
domkyrkan och till densamma hör äfven en
landsförsamling, som bildas af Östra Torns by, mtl.,
Helena kyrkas säteri, 3^ mtl., Lilla Råby, 3 mtl.
samt Källby vattenqvarn, alla af frälse natur.
Denna församling utgör ett regalt pastorat af tredje
klassen, taxa 122, prebende till domprosten i
Lund. S:t Peders klosters kyrka ligger äfven i
stadens vestra born; men utgör en landsförsamling
och kyrka för Wärpinge by. Stadens längd är
2,340 alnar och bredden 1,590, dess vidd 170
tunnl., 336 hustomter, dess bela areal 1,860 tunnl.
med åsatte 35 hemmantal, roterad till 5
båtsmansbål! och 997,482 R:dr 37 sk. 4 r:st. B:ko
upp-skattningsvarde. Invånarnes antal är 5,862.
Landsförsamlingen har 4,443 tunnl., med 89,680 R:dr
B:ko uppskattningsvärde. Statsbidragen för staden
ntgöra ungefär 26,000 R:dr B:ko. Staden har en
mängd handlande och handtverkare af alla slag,
2:ne årliga frimarknader. Derjemte äger
allmogen, enligt kongl. resolution, rättighet att hvarje
onsdag, under fastlagstiden , hålla kreatursmarknad i
staden. Domkyrkan har 2:ne komministraturer, af
hvilka förste stadskomministern är kyrkoherde i
Stora Råby och Bjellerup. Uti staden finnes ett
Knutsgille, af lika ålder med Skanörs, 2:ne
juris-diktioner, den akademiska, i likhet med Upsala,
och stadens magistrat, hvilka i alla ekonomiska
mål gemensamt sammanträda och besluta. Stadens
magistrat utgöres af 1 borgmästare, 2:ne rådmän,
1 kämnerspreses och 1 notarius publicus. Stadens
jord utgöres dels af s. k. odaljord, hvilken kan
försäljas och äfven får bebyggas, dels af
nummer-jord, som icke får frånskiljas sitt bosnummer eller
bebyggas, och ntgör 2 ^ tunnland till hvarje
num-Det. II. 87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
