Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lyman.
Ly«e.
701
midnatt och med en lykta i handen leta sig fram
i marken till det ställe, der det råmärke stod,
som han vrängt eller falskeligen flyttat. När han
går dit brinner ban af samma begär, som då ban
i lifstiden gick åstad att förfalska råskillnaden för
sin granne, och säger, med grof, bes röst i det
han går: "Det är rätt! — det är rätt! — det
är rätt!" — Men, då han går tillbaka, fattar
bonom samvetsqval och stor ängslan, och då säger
ban: "Det är orätt! — det är orätt! — det är
orätt!" Denna och många andra sådana dikter
vittna om våra förfäders vishet, att vid sjelfva
naturen fästa en varaktig påminnelse och varning
mot synd och brott.
Lyinan, Johan, provincial-medikus, först i
We-sterbottens och sedan i Örebro län, der ban dog
d. 22 Nov. 1790, i en ålder af 55 år, allmänt
saknad af orten för sin skicklighet och sitt nit.
’Hade isynnerhet förtjenst om Adolfsbergs
helsobrunn, hvilken han bland annat försåg med en
bad-inrättning.
Eiyn (mythol.), en Asynja, en af Walhalls hulda
gudinnor. Hon var den mägtiga himladrottningen
Friggas vän och förtrogna, samt hennes
budbärerska, så snart hon ville lindra nöden eller
afhjelpa olyckan hos någon lidande menniska. Skön
som en strålande stjerna, mild som en svalkande
sommarflägt, vederqvickande som en himmelens
daggdroppa, kom den älskliga Lyn till de sjuke
eller bedröfvade; bon torkade ångestsvetten frän
deras panna, bon kysste tårarne från deras kinder
och i samma ögonblick kände de fridens och
tröstens balsam genomströmma hvarje fiber, uppfriska
hvarje nerv och sågo hoppets klara sol åter
framblicka på den nyss så töckniga lefnadsbimmelen.
Lyngby, en socken med Genarp och Göddelöf,
belägen i Bara härad och kontrakt af Malmöbus
län och Lands stift, 1 £ mil S.S.O. från Lund.
Här märkes: Assarlorp, frälse-säteri, mtl., är
mindre väl bygdt, bar god åker och mycken
hö-höstnad samt torfjord, tillhör friherre A. Bennet.
Socknen hör till 2 kl. patr. pastorat, och tillkommer
patronaträtten, alternativt, ägarne till Ileckeberga
(i Genarps socken) och Assartorp. Socknen
innefattar 14 ’f mtl. med 1,030 invånare. Dess areal
ntgör 2,985 tunnl. jord. Adr. Land.
LyngaJO, annex till Köpinge, beläget i Gärds
härad af Christianstads län, 1 | mil från Åhus och
hafvet. Socknen innefattar lOf mtl. och bar 415
invånare på en areal af 4,189 tnnnl. Adr.
Christianstad.
Lyngve (mythol.). Så hette en holme, belägen i
sjön Amsvartner. Dit foro Åsarne en gäng och
narrade Fenrisulfven med sig, för att få honom
fängslad. De bade medtagit den nygjorda fjettern
Gteipner, sedan de förut utan framgång sökt
fängsla odjuret med Drome och Læding. F.fter
mycket lockande och trug, gick Fenrisulfven in på
att låta pålägga sig denna; men först måste
guden Tyr, bans vanliga matare och väktare, lägga
sin band i hans mon, såsom till pant att ban skulle
slippa lös igen. Då detta emellertid icke var
Åsarnes mening, utan älfven var för alltid fängslad,
afbet ban Tyrs hand, så alt denne fick från den
dagen vara och beta den enbändte Asen.
Lyngåaa, säteri i Hjortsberga socken af
Kronobergs län. Se: Hjortsberga.
Lypting, öfre delen af bakstammen på ett skepp,
bos de gamle Svenskarne.
Lyra, i fom-Svenskan skada; hvaraf förlora.
Lyreatad, en socken, belägen i Wadsbo härad
af Skaraborgs län, norra Wadsbo kontrakt af
Skara stift, 2 mil N.O. från Mariestad, vid Gölba
kanal och Wenern. Kyrkan, byggd af gråsten på
okänd tid, och tornet 1690, är en af de
vackraste landskyrkor, och belägen vid stora
landsvägen mellan Stockholm och Götheborg. Flere
boställen bär hafva dels blifvit flyttade, dels
anslagna till jordersättning för Götha kanal. På
Rogs-torps äng märkes en runsten. Genista tinctoria,
en ört, hvaraf målarefärgen scbüttgelh beredes,
och annorstädes i riket är sällsynt, växer här i
stor mängd. Socknen hör till 2 kl. konsist. Den
består af 43 | mtl. och bar 1,622 invånare. Dess
areal utgör 22,333 tunnl., hvaraf 625 äro sjöar
och kärr. Adr. Mariestad.
Lyrataliaiuinar, ett privilegieradt, men år 1845
ännu ej nppbygdt jernbruk i Wermland, med
rättighet till 2 härdar och 900 skepp:d ärligt smide
af köpt tackjern. Privilegierne utfärdade för A.
Lyrholm, M. Nauclér och H. O. Juel.
LyrO, en större bjertformig ö vid Oroust i
Bo-buslän, ifrån hvilket den skiljes genom tvenne
smala sund. Ar bebodd af bönder och sjöfarande.
Man bar nyligen framställt den gissningen, att
denna ö är det klippiga "Lurban", hvilket så ofta
förekommer i Ossians sånger.
Lyae, en socken. Ungefär midt på Bohuslänska
kusten utskjuta tre halföar, af 2 till 3 mils längd;
alla röja samma skaplynne. Der de sammanhänga
med fasta landet äro de uppfyllda med höga
branta berg, hvilka, till en stor del, betäckas med
skogar. Men fortsätter man vägen ntmed dem,
till dess de sluta sig i hafvet, ser man bergen
aftaga i höjd och få en mera afrundad form, medan
de blifva allt kalare, till dess man slutligen
varseblifver en enda samling af låga, kullriga
klippmassor, af hvilka hafsvindarne afklädt till och med
den vanliga mossbeklädnaden. Här och der
tränger antingen en bördig dal fram emellan höjderna
eller öppnar sig en liten uppodlad slätt, som, med
en rik grönska, afstirker mot sina gråa
ofruktbara omgifningar. Detta är i få ord äfven
utseendet på Lyse socken, hvilken slutar den
mellersta af ofvannämnda halföar, Stångenäset eller Bro
pastorat. Egentligen består Lyse af tvenne
mindre halföar, hvilka åtskiljas af en smal hafsvik,
Trälebergskilen. Der denna vik framgått i fordna
dagar, finner man na en baif mil lång, bred dal,
benämnd Fidje hedar, hvilken öfverallt är
uppodlad, samt utmärker sig för sin bördiga lera och
lermylla, bär och der blandad med kall mossjord.
Betydligt jordbruk idkas på socknens 35£ hemman.
Korn och blandsäd är bufvudsädet. Åkern har i
senare tider begynt att mycket besväras af det
ifrån Jutland hitförda ogräset "gula prestkragar"
Del. //. b»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
