Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
702
Lysekil.
LyinlOfi
(Chrysantbemum Segetum). Fisket idkas såsom
binäring af jordbrukarne, och sysselsätter, jemte
sjöfart, den pà hithörande öar, såsom Kocnöarne, m.
il., bosatte befolkning. På nämnde öar, samt norra
Grundsund träffar man mindre fiskelägen. Sockaens
befolkning stiger till öfver 1,700 personer, i
hvilket antal invånarne i den här belägna köpingen
Lysekil icke äro upptagna. Lyse kyrka är en
or-ildrig stenbyggnad, med grofva murar och belyst
endast genom tre små fönsteröppningar på södra
väggeu. Utom en gammal grafvård, utan inskrift,
saknar kyrkan andra märkvärdigbeter. I
antiqvarisk! hänseende har Lyse socken åtskilligt att
framvisa. En hop hällristningar af mindre
märkvärdigt innehåll träffas i klipporna vester om
kyrkan. Bergshöjderna täckas öfver allt af kiströr,
i hvilka man stundom gjort fynd af bronzredskap,
utaf större och mindre konstvärde. Flera s. k.
Dyrhus, eller, såsom de fordom origtigt
benämndes, Altarkummel, finnas härstädes, af hvilka de i
Sjöbols och Keka utmärker äro särdeles vackra.
Man bar i dem träffat urnor med brända ben, små
amuleter af sten, m. m. En myckenhet grafkullar
från bränne-åldern ligga kringspridda öfver allt.
Ibland sådana finnes upprest en grafkista af hällar
ställda på kant å ett ställe, som kallas Tranebergs
ball, och i Skars hage höjer sig ett par
bautastenar emellan ättehögarne. Dessa åtföljas af den
sägnen, att tvenne bröder af konglig ätt härstädes
kämpat och nedhuggit hvarandra, hvarefter en
sten blifvit rest på hvarderas griftställe. Dessa
fornlemningar ligga belt nära bafsbrynet, samt vid
öppningen af ofvannämnde Fidje hedar, hvilka äga
serskild märkvärdighet för den sägen, att ett slag
der fordom blifvit hållet emellan en hop
landstigna Danskar och Axel Tbordsson, den i folksagan
besjungna skön Walborgs älskare, och hvarvid
denne blifvit dödligt sårad (se Draysmark). Ibland
Lyse sockens naturmärkvärdigbeter räknas en
grott-lik remna i ett bögt berg vid Lysekil, af en
ganska sällsam beskaffenhet, samt en i Walbodalen
stående uråldrig idegran (Taxus baccata), hvilken
fordom och till en del ännu hållits i stor
vördnad. Vid idegranen i allmänhet, som af Druiderne
ansågos heliga, fäster allmogen i dessa orter ännu
mänga vidskepliga begrepp. Adr. Uddevalla.
Lysekil, Sveriges enda köping på vestra kusten,
är belägen ytterst på Stångenäset i ofvannämnde
Lyse socken. Den erhöll sina rättigheterår 1836,
utan att hvarken genom sitt läge eller
handelsrörelse bäfva utmärkt sig framför något af de
öfriga skärgårds-samhällena i Bohuslän. Dess läge
är längs norra stranden af en liten, emellan
tvenne bergsuddar inträngande hafsvik, hvilken bildar
en förträfflig hamn. Husens antal utgör 108.
Invånarne, hvilka förr voro fiskare, äro nu
uteslutande sjöfarande. Stället har omkring 60 fartyg,
hvars sammanlagda lästetal utgör ungefär 600. Sju
bandiande äro bosatta i köpingen, hvarest äfven
finnes en inlopps-tullkammare till Uddevalla, en
poststation saint ett konsulat. Ordningen bland
den 600 personer starka befolkningen bandhafves
af en ordningsman och en bamnrätt. För ett par
år sedan bar Lysekil ock blifvit bekant såsom
badort, sedan en der boende uppfört en mindre,
ehuru ganska beqväm bad-inrättning. Såsom badort
äger stället fördelen af ett utmärkt salt vatten
och frisk bafsluft, ganska billigt pris på lifsmedel,
särdeles fisk, hummer och ostron, samt af
tillfållen till sådana nöjen, dem en liflig skärgård
alltid bar att erbjuda. Den är likväl ännu för nng,
för att hafva blifvit allmännare bekant. Kyrkan,
jemte tornet, uppförd af träd, är stor och ljus, samt
äger en utmärkt väl arbetad predikstol, hvilken
fordom tillhört Cbristinæ församling i Götheborg.
Någon undervisningsanstalt bar ännu icke kommit
till stånd härstädes, och kommer säkert att
uteblifva ännu någon tid. Adressen till Lysekil går
öfver Uddevalla, ifrån hvilken stad köpingen är
aflägsen 6 mil land-, men något kortare sjövägen.
Lyaer, utgaf 1679 en skrift om månggiftet, som
väckte mycken förargelse och uppbrändes
offentligen. Detta afskräckte bonom dock icke, emedan
ban 1682, till försvar för sina satser, i Lund
utgaf eo Polygamia Triumphatrix.
Lyslng, ett härad i Östergölhtands län, tillföll
genom konung Gustaf I:s testamente 1560, dess
son hertig Magnus. Häradet innefattar 9 socknar,
nemligen: Åby, Ödesbög, Rök, Heda, Vestra
Toll-stad, Trehörna, Svanhals, Kumla och Harstad,
hvilka tillsammans utgöra 313 mtl., med 11,546
invånare. Jemte Dals härad utgör Lysings en
domsaga, samt i förening med Dals och Aska härader
ett fögderi. Detta härads areal är 83,454 tunnl.,
af hvilka 6,015 äro sjöar och kärr.
Lysings kontrakt af Linköpings stift hör till
Öster-göthlands län och utgöres af 2 regala, 2
konsistoriell och t patronelt pastorat, nemligen: Åby
och Ödeshög, Vestra Tollstad, Rök och Heda,
Svanbals och Kumla samt Trehörna, hvilkas
folkmängd utgör 10,635 personer.
Lysauask (Lampyris noctiluca), en insekt af
skal-baggarnes ordning, hvars hona är J tum lång,
vinglös, svart brun med gula ringar kring kroppen,
hvilka lysa i mörkret; hannen är mindre och
bevingad, men har blott 4 lysande fläckar, samt
träffas mycket sällan, äggen som fastklibbas vid
gräs-strån, af hvars rötter larven lefver, lysa äfven i
mörkret. De fullt utbildade djuren kunna efter
egen vilja öka eller minska sitt ljus, och det
lysande ämnet fortfar ännu någon tid att lysa sedan
det blifvit skiljdl från djuret.
Lysning. Lysningen är väl egentligen ej någon
religiös akt, utan påbjuden för det civila
ändamålet, att ett tilltänkt äktenskap, må blifva
notoriskt, så att jäf deremot kunna göras innan det
gått i fullbordan. Det stadgade bruket, att
lysning skall ske trenne söndagar innan fästman och
fästeqvinna få sammanvigas, är urgammalt i
Sverige. Redan i Östgölba-lagen gipt. 1 flock
stadgas: "Thon bidber sum torff, ok bin givir som
hafver. Tä madber vil sär kunu bidhia, tha är
got än tböm sämber a", det är: om en man vill
få sig hustru, då är det aldrabäst, alt de begge
komma öfverens derom. Nar det derför* var så
vida kommet, alt man och qvinna ville låta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
