Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
708
Långelanda,
Långfredag»
Eskilstuna i Hyllinge socken af Södermanlands län.
Sparreholm bar förut namn af Hyltingeby. Det har
med sina underliggande lägenheter tillhört
Sparre-familjen af Rossvik, hvaraf gården har sitt
nuvarande namn-, men blef försåld af riksrådet Fr. Vlr.
Sparre, till ambassadören, generalen m. m. frih.
Joh. Wilb. v. Sprengtporten, hvilken mycket
förbättrat egendomen. Här finnes en vacker
hufvud-byggnad och Here flyglar af sten, samt väl
anlagde frukt- och lust-trädgårdar med ett skönt
växthus, hvarförutan finnas flera nyttiga
bushålls-inrättningar. Långdunker kallades förut Carlslund
och ägdes af ofvannämnde Sparre-slägt, till dess
kapitenen Gabriel Sparre försålde den till nämnde
frih. v. Sprengtporten. Dessa egendomar tillhöra
nu öfverståtbållaren, frih. J. W. v. Sprengtporten.
Långelanda, en socken, annex till Myckleby
pastorat på Oroust, äger den vanliga
skärgårdska-rakteren. Den är nemligen uppfylld af låga
nakna bergskullar, emellan hvilka öppna sig mindre,
men bördiga dalar. Socknen sköljes på två sidor
af den stora hafsviken Hake- eller Halse-fjord.
Arealen är inskränkt till föga öfver J qv.-mil,
men rymmer 301 hemman, och en folkmängd af
omkring 1,600 personer. Den enda näringen är
jordbruk, hvilket är lönande, i anseende till
jordens beskaffenhet af styf lera och lermylla.
Gårdarne äro ganska små. Den mesta och bästa
od-lingsjorden är belägen i Halsedalen och
Wrälands-slätten. I socknen märkes Svansund, en välbebyggd
tingsplats för Oroust och Tjörns tre härader, samt
gästgifvaregård och färjestad vid det smala och
starkt strömmande sundet af samma namn; men
som fordom, i följd af sin trånga och krokiga
beskaffenhet, kallades Svanbals, under hvilken
benämning det ett par gånger nämnes af Sturleson.
På kronofogde-bostället Toggeslad är sedan 3 år
inrättadt ett postkontor för fögderiet, under namn
af Orousts postkontor. Kyrkan är en af de äldsta
och minsta helgedomar i länet; men i saknad af
all arkitektonisk och antiqvarisk märkvärdighet,
med undantag af ett dopfat, med inskrift i
munk-stil. Flera mindre samlingar af låga griftknllar
och föga resliga bautastenar träffas bär och der;
men blott en af dem, nemligen den vid Göinme,
åtföljes af tradition. Denna sägen bär den i
Bohuslän vanliga underbara stämpeln, och slutar sig,
såsom der oftast är händelsen, till sägnerna om
"bergakungar." I det vid Svansundet belägna
höga Svanteberget skall nemligen en jätte eller
bergakung i fordna tider uppehållit sig, till stort mebn
för åboerna på Gömme, hvilkas visthus ban ofta
gästade. De besvärade grannarne, som icke
heller för jättens skull vågade arbeta på
tborsdags-aftnarne, fingo ändtligen hjelp af en vandrande
Lappfinne, hvilken rådde dem att anskaffa en hop
kattor och släppa vid berget. Deras ständiga
jamande blef bergakungen slutligen likaså odrägligt,
som ljudet af Långelanda kyrkoklockor, och
förmådde bonom att öfvergifva sin gamla bostad i
berget, der han qvarlemnade otaliga skatter. Vid
affärden gömde ban nyckeln till skattkammaren
under en af bautastenarne vid Gömme, der den ofta
blifvit eftersökt, ehuru förgäfves, emedan den
endast skall låta finna sig af en qvinna, som
framfödt sju söner. Allmogen tror att dörren till de
rika bergssalarne stundom upptäcker sig för
vandraren, men blir osynlig, så snart man nalkas
densamma. En skall till och med varit så lycklig att
ban fick kika in genom nyckelbålet och ett
ögonblick med tantalisk barm betrakta de oåtkomliga
dyrbarheterna. Adr. Kongelf.
Långemula, annex till Högsby, beläget i
Han-börds bärad af Kalmar län, 5£ mil N.N.V. från
Kalmar. Här märkes Hornsö masugn. Socknen
innefattar 23 f mtl. och bar 1,596 invånare på en
areal af 31,981 tunnt., af hvilka 2,680 äro sjöar
och kärr. Adr. Staby.
Lången, en smal fjällsjö af | mils längd i
Näsinge socken af Bohuslän, äger en utomordentlig
naturskönhet. Genom Lången gick till någon del
den galertransport Carl XII lät 1718 verkställa
öfver land ifrån Strömstad till Idefjorden.
Långevallspasnet kallas det smala näset emellan
de begge Bullarsjöarne i Bohuslän, och är
historiskt märkvärdigt för det motstånd allmogen i
Bul-laren här gjorde de Skottska vikingarne, hvilka
plundrande framträngt ända hit. (Se: Grebbestad
och Skotlehögarne.) Passet har alltid varit ansett
för en vigtig militärisk position, och såsom sådan
under alla krig med Norrige, äfven 1814, besatt
af en truppstyrka.
Långfredagen är utan tvifvel en af de äldsta
fester i kristna kyrkan. Den kallades i början en
förberedelsedag till den påföljande påskhögtiden.
Derföre kan man räkna dess ålder jemnlik med
påskens, eller ifrån apostlarnes tid. Denna dag
hade i början åtskilliga benämningar, såsom:
Korsets och Kristi lidandes högtid, Korsfästelses påska,
m. m. Ilos oss kallas den Långfredag, emedan
den fredagen var lång och besvärlig för vår
Frälsare, och gudstjensten, tillika med fastan, hölls
då längre än på andra dagar. Våra förfader
af-böllo sig på densamma ifrån mat intill aftonen;
men ifall någon af natursvaghet dermed icke
uthärdade, fick ban doppa bröd uti ättika eller salt,
till sin hungers stillande. Såsom en påmminnelse,
af Jesu svåra lidande, hafva ock föräldrar och
busbönder om denna morgon slagit sina barn och
bnsfolk med ris. Detta kallades jiåsk-skràcka, att
de skulle förskräckas för synden, som tillskyndat
Guds son så mycket lidande. I päfviska tiden hade
man på denna dagen många upptåg med
korsbilden, den de nedtogo och omkringburo i
procession. Äfven sjöngo de chorvis Kristi pinos
historia på Latin, likasom det ännu sker i några våra
församlingar på Svenska. På Örebro möte år 1529
beslöts, att Jesu lidandes dag skulle begås.
Kyrkolagen af år 1686 innehåller, att Långfredagen bör
så väl å landet, som i städerna firas och helgas,
och folket förmanas till fasta och nykterhet. I
städerna skola då bållas trenne predikningar,
likasom på de stora allmänna böndagarna. 1 de
tvenne första afhandlas om Kristi lidande och
korsfästning; men i aftonsången om dess
begrafning. På landet predikas allenast tvenne gånger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
