Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Liingfre tinga ris.
fciÄngaernd.
709
först om Kristi lidande och korsfästning, och
sedan om begrafningen, så att gudstjensten vid
middagstiden är slut År 1741 uppräknades denna
dag ibland de stora belgdagarne, och hafva vi
varit sä angelägna om dess tillbörliga firande,
att brott på Långfredagen blifvit, vid vissa
tillfällen, ansedt med kyrkoplikt.
LängFrednssria. Så kallade den fromma
folktron den småväxta dvergbjörken. Den var fordom
ett bögt och resligt träd, liksom andra björkar;
men då bödelsknektarne bröto af dess qvistar, för
att gissla frälsaren, träflade förbannelsen denna
björk och den förvandlades till en låg buskväxt,
som tillbringar ett trånande lif vid träsk och i
ödsliga trakter, samt längst upp i fjällen, och
knappt förmår tränga sig fram genom jordytan.
liiinglialsar, små skaldjur, som fästa sig vid ett
fartygs botten , isynnerhet då denna ej är
koppar-förbydd. En bar bordläggning kan, då fartyget
icke årligen kölhalas, förhärjas af långhalsar till
den grad, att den liknar en bi-kaka.
Lauglieden, en skogsås, som sträcker sig ifrån
Westerås norr åt in enrot Dalelfven, der den
utgör gränsen emellan Dalarne och Westmanland.
Långholmen, i Stockholm, ligger vid
Riddare-fjärden, midt emot Kungsholmen, och skiljd frän
Södermalm genom Pålsundet. Den omtalas först i
historien 1445, då rikets råd, till ett antal af 37
personer, samlades här för att öfverlägga med
Danmarks och Norriges råd om beståendet af
förlikningen i Halmstad, då de beslöto, att låta den gälla
så länge Erik XIII höll sitt löfte. Ar 1647
skänkte drottning Christina holmen ät Stockholms stad.
Den torde hafva sitt namn af sin längd, hvilken
är 4 till 5 gånger större än bredden. Tullen
lärer hafva anlagts bär omkring år 1622 och
spinnhuset 100 år senare, eller 1724. Holmén har i
senare tider blifvit beryktad genom den i stor
skala bär anlagda korrektions-inrättningen, den
största och dyraste bland alla af detta slag i
riket. Dessutom finnes bär ett par på senare ären
byggda s. k. sommarnöjen, samt skeppsvarf, och
åtskilliga fabriksanläggningar, (hvarom se Lamm, S. L.).
Langliiindrn, ett härad af Stockholms län och
landskapet Upland, innefattar socknarne Lagga,
Östuna, Närtuna, Gottröra, Husby, Kärsta och
Garn, tillsammans utgörande 274 { mtl. med 6,327
invånare. I förening med Erlingbundra,
Seminghundra och Wallentuna bärader, utgör Långbundra
en domsaga, samt ett skeppslag, i förening med
de tvenne förstnämnde häraderna. Häradets areal
utgör 89,216 tunnl., af hvilka 3,530 äro sjöar
och kärr.
LÅnghytte-airOm, i Husby socken af Dalarne.
LÄngleJea, Jemtlands-dialekt, betyder vantrifvas
(långledas).
LÅnglttt, en socken på Öland, i Runstens bärad af
öns norra mot och medelkontrakt, af Kalmar län
och stift, 2} mil SS.O. från Kalmar. Kyrkan,
som ombyggdes 1794, är en af de vackraste på
ön. Pä kyrkogården finnes en af Linné godkänd
mi-neralbrunn, som begagnas af sockneboaina. Vid
byn Folkeslunda juärkes en stor klotrund sten, en-
ligt sägnen ditkastad af en jättinna, samt åtskilliga
grifthögar och bautastenar. Ismanslorps borg,
belägen nära sjökanten, är beväxt med små skog.
Socknen bör till 3 kl. konsist. Den består af 20*
mtl. och har 578 invånare. Dess areal är 5^855
tunnl. Adr. Borgholm.
Länguijiilk, äfven Fetmjiilk, såsom den kallas
i några norra orter, men rätteligen borde heta
tjockmjölk, utgör derstädes sommartiden folkets
mesta föda, åtminstone ett mål dagligen. Ifrån
hösten begynna de att sätta sådan mjölk, och
dermed fortfares om våren, intill dess boskapen flyttas
åt fäbodarne. Den samlas på följande sätt.
Sedan mjölken är silad i tråg, står den orörd till
dess gräddan val samlat sig, hvilken aftages och
begagnas till smör. Den öfverblifna så kallade
rännmjölken, slås i byttor, och göres spenvarm med
annan uppkokad mjölk. Deri hälles ett skedblad
tätte- eller tät-mjölk för hvar kanna, hvarefter
den löpnar eller blir tjock. Sedan sättes den i
källare att kallna, uti rent skuradt och med
en-lag badadt kar, hvarmed fortfares hela vintern
i-genom. Den samlade mjölken nyttjas till
som-marföda; emedan bonden icke gerna förstör något
af sin sommarmjölk, utan använder den till smör,
ost och miss-smör. Sådan mjölk förvaras ofta
öfver hela året i källaren; blir den sur och frän,
utblandas den vid användandet med söt mjölk.
LangnHsan, kallar man i Lappland den egentliga
myggen. De utgöra Lappmarkens plågo-andar,
både natt och dag, ute och i rum. De infinna sig
vanligtvis vid midsommarstiden.
Langrofvn (Bunias orientalis), en mångårig växt,
hvilken förekommer på åkrar uti de sydliga
land-skaperna, isynnerhet ymnigt i Upland; inkommen
för omkring 100 år tillbaka från Sibirien öfver
Ryssland samt kan lätt blifva ett besvärligt ogräs
i åkrar; späd ätes växten af kor, och kan äfven
begagnas till grönkål.
Långsele, annex till Sollefteå, beläget i södra
Ångermanlands fögderi af Westernorrlands län,
mil N.V. från Hernösand. Belägenheten emellan
flera forsar, jemte södra grenen af Resele elf, bar
gifvit orten namn; ty "sel" kallas här allmänt ett
lugnt och stilla flytande vatten. Sockneboernas
förtjenst är, jemte jordbruket, brädsågning, fiske
och kolning. I socknen märkes: Graninge bruk,
jemte Sollefteå bruk i Sollefteå socken, hvilket utgör
en egen församling (se: Graninge, jernverk);
For-se, jernbruk (se detta ord). Socknen innefattar
18 y mtl. och bar 962 invånare. Dess areal
upptages jemte modersocknens. Adr. Sollefteå.
LÅiigsernd, anndx til) Gillberga, beläget i
Gillbergs bärad af Wermlands län, 6 mil V.S.V. från
Carlstad. Kyrkan skall, näst moderkyrkan, vara
den äldsta i pastoratet. Under påfvetiden funnos
bär tvenne kapell, neml. Lönskogs, hvilket
ödelades vid reformationstiden, såsom onödigt; samt
Åsneskogs, lärer blifvit ödehus redan under
katbol-ska tiden, emedan en person blifvit ihjelslagen
härstädes. I socknen märkes Kolsàlers bruk (se detta
ord). Socknen består af 28 mtl. och bar 2,560
invånare. Dess areal utgör 47,351 tunnl., af hvilka
Del. II. 90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
