Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
710
LÄngahyttaø.
L&ag& ||tana.
7,750 äro sjöar och kärr. Adr. Carlstad eller
Ämäl.
Låagiliyltani Uf re, mellan och nedre,
trenne bergsmanshammare i Husby socken af Stora
Kopparbergs län. Den öfre hammaren bar 1 härd
och 326 skepp:d 13 lisp:d priv. årligt smide,
mel-lanhamrnaren 2 härdar och 640 skepp:d smide samt
den nedre 1 härd och 203 skepp:d 6 lisp:d smide
allt af eget tackjern, hammarskatten för alla tre
hamrarne utgöres med 11 skepp:d 14 lisp.d.
Tillverkningen föres på Gefle eller Stockholm.
Smi-desstämplarne äro för öfre hammaren ett bakvändt
B. sammanbundet med II B; för mellan-baminaren
ett bakvändt B sammanbundet med II L., samt för
den nedre ett B. Dessa hammare ägas af Klosters
bruks-intressenter samt bergsmän.
Långskepp var ett allmänt namn på forntidens
skepp af linjen, och är det en vedertagen mening,
att liksom vi nu antyda skeppens storlek efter
ka-nonerne som de föra, skall det i fordna dagar
varit brukligt, att namngifva dem efter sälen
eller roddarbänkar; ty det torde vara onekligt, att
skeppen länge gingo icke allenast för segel, ntan
ock äror. På krigsskepp, som måste hafva
mycket folk ombord, och gingo på hastiga
expeditioner, erfordrades flera roddare, än på
köpmansskepp, hvilka voro bredare och kortare, mera
rymliga för varor, och icke erfordrande en stor
besättning. Man styrkes i denna tanka af de uti
sagorna omtalta många slags "sessor", nemligen
fimtem-, tuttug-, halftritog-, tritugur-,
half-fir-tugur- och sistugur-sessa, det är: skepp, som
hade 15, 20, 25, 30, 35 och 70 roddarsäten.
Lagerbring anför att det mångfaldiga
sessa-nam-net icke torde hafva afseende på säten, utan på
antalet af manskapet, som behöfdes att genom sjön
föra ett större eller mindre skepp, hvilket
visserligen är möjligt, så vida uti Uplandslagen "assäta"
betyder sjöfolk, som styrmannen hade ombord med
sig. I medeltidens historia nämnas om herrar, som
förde stor stat, buru de hade "stallare och
steka-re med 40 sàssa på sjelf sins kost", det är: så
mänga tjenare. Mindre fartyg fingo namn efter
partalet åror, såsom sex-åring, sju-åring,
tionäring, o. s. v.
L&ngskog eller Gryttjen, jernbruk i Attmarks
socken af Westernorrlands län, har 6 härdar och
3,600 skepp:d priv. årligt smide af eget tackjern;
frälse-smidet utgör 100 skeppid. Manufaktur-verk
för spik- och diverse smiden finnes här.
Hammarskaften utgör 35 skepp:d. Bruket skeppar på
Sundsvall och Stockholm, samt äges af J. C.
Holmqvist. Smidesstämpeln visar tvenne korslagda
pilar med bokstäfverne I. C. II. i livar sitt
mellanrum. Stämpeln B»_ får endast åsättas det
stång-jern som blifvit beredt af tackjern från Slarbo och
Gesbergs masugnar.
Långstorp, jernbruk i Malexanders socken af
Ö-stergöthlands län, var privilegieradt redan år 1804,
till 600 skepp:d årligt smide vid 2 härdar; men i
anseende till konjunkturen blef dess fullbordan
inställd. Det anlades 1825 af P. C. Burén och var
uppbygdt 1829. Bruket beter egentligen Daniels-
hammar; men är anlagdt på hemmanet Långtorps
ägor, hvarföre det benämnes sålunda. Brukets
ägorymd är 5,000 tunnl., hvaraf 4,000 äro ypperlig
skog. Tackjernsfånget är köpt tackjern.
Hammarskatten utgöres med 6 skepp:d.
Afsättnings-orten är Norrköping och Stockholm.
Smidesstäm-är Bb. Äges af enkefru IL af Burén;
disponent: P. C. Burén.
LÅugstrüin, Lukkoinen ocli Hl vikas voro
trenne Finska anförare för ströfhopar, hvilka,
under senare åren af Carl XII:s krig, gjorde sig
ärofullt namnkunnige genom sitt mod och sin
fosterlandskärlek. I spetsen för frivillige, tillfogade de
Ryssarne lika mycken skada, som de gagnade sitt
land och sin sak. Deras kännedom af orten var
bär af mycket gagn. Lukkoinen Gck
majors-fnll-magt, Kivikas och Långström blefvo kapitener. En
gång, år 1713, bade Lukkoinen och Långström,
som gått ut på rekognoscering, den olyckan, att
blifva tillfångatagne af Ryssarne, hvilka, till följd
af deras bondedrägt, togo dem för Snapphanar
och ernade upphänga dem. Lyckligtvis hade
Lukkoinen hos sig sin majors-fullmagt, hvilken
räddade dem, då tsaren befallde, att de, soin
officerare, skulle föras till Moskwa, men under sträng
bevakning. Efter tre dagar fingo de likväl tillfälle
att fly, och tre veckor senare voro de åter hos
sitt folk, dä Lukkoinen öfverraskade tsaren på en
landtgård, och var nära att taga honom till
fånga. Sedan Finland blifvit intaget af Ryssarne,
följde Långström med Armfelts bär in i Norrige
och stupade i Nov. 1718 vid en förhuggning, som
ban sökte fråntaga Norrmännen. Hans
vapenbröders öde är obekant. Det berättas, att Långstrim
skulle blifvit adlad med namnet Långsvärd, och
Kivikas med namnet Kätkisudd, eller, enligt
Lagerbring, Kilkisudd, hvilket man på spe förvandlat till
Kitkis-sudd, i anseende till mannens mindre fina
seder. Men allt delta är osäkert.
Langtora, en socken med Ilerkulberga, beläget i
Lagunda härad och kontrakt af Upsala län och
stift, 3 i mil V.S.V. från Upsala, 2.J. mil från
Mälaren. Här märkes Långtora, 3 mtl. Har
tillhört slägten Lagersvärd, som skref sig till
Långtora. Runstenar finnas i kyrkan och på gärdet.
Socknen hör till 2 kl. konsist. Den består af 36‡
mtl. och bar 608 invånnre. Dess areal otgör
5,508 tunnl., af hvilka 80 äro sjöar och kärr.
Adr. Enköping.
Långviks glasbruk. Se: Glasbruk.
LÄngvind, jernbruk i Enångers socken af
Gefleborgs län, bar 6 härdar och 2,700 skepp:d priv.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammarskatt utgöres med 27 skeppd. Afsättningsorter
äro Sundsvall och Stockholm, ßistämplar äro C ii S.;
W och N. Bruket tillbör intressenter, och
disponeras af E. von Stockenström. Manufaktursmide
är härstädes tillåtet; men begagnas föga.
Langa skans i Hede socken af Herjeådalen, 1 J
mil ofvan om socknekyrkan, är belägen invid
Ljusne-elfven, under Långå-bergets brantaste sida,
vid vägen, som går åt Tennäs och Rörås i
Norrige. Den skall först blifvit anlagd i drottning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
