Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
720
LHieriet.
Liiat.
na dess fulare bemärkelse, hunnit rotfasta sig. Med
den feberaktiga religiösa känslan parar sig ofta
den gröfsta sinnlighet, hvilket stundom vid
läsaresammankomsterna föranledt sådana orgier, som de
bekanta "Engladanserna." På epileptiska åkommor
sättes bögt värde, såsom förmenta omedelbara
verkningar af den belige ande. Läseriet omfattas
hufvudsakligast af qvinnokönet, särdeles det ogifta,
samt i allmänhet af sådana, hvilka icke hafva
något att förlora på jorden. Besynnerligt nog
verkar dess smitta endast i bergsbygder, der
naturens liflighet påtryckt folklynnet sin pregel, och
gjort detta lättsinnigt och öppet för alla intryck.
Således har läseriet sitt egentliga tillhåll i
Norrland och Småland, samt äfven i den bergiga delen
af Westergötland, Dahl och Bohuslän; men visar
sig aldrig i Skåne, Upland och på
Westgötha-slätten, der folklynnet är mera trögt.
Hufvudsakligast underhålles det af en hop yngre
obefordrade prester, hvilka, bevekta af sina alltför knappa
inkomster, gjort detsamma till en födkrok, som
är ganska indrägtig. Sådant visar sig tydligt
deraf, att de vanligtvis aldrig befatta sig vidare med
detsamma, sedan de vunnit någon hjelplig
befordran. Man bar på senare lid fått skäl att
förmoda, det läseriet i Sverige blifvit omhuldadt af
Jesuiterna, och de med dem förbundna metbodister-
na, såsom särdeles lämpligt för utförandet af
deras planer. (Se vidare: Schartauainism, Åkianer,
m. fl.)
liüiikerskor kallas de qvinnor, som vid
kalkug-narne på Gottland sysselsättas med kalkens
släckning. Det är anmärkningsvärdt, att dessa
personer, nästan utan undantag, blifva mycket gamla
och sällan dö under 80 års ålder.
|jUst. En Svensk läst är olika med hänseende till
de varor och produkter som derefter beräknas,
sålunda håller 1 läst beck, pottaska, Liineburgersalt,
samt utländskt öl 12 tunnor; Fraoskt och Spanskt
salt, 18 t:r; tjära och Norsk tran, 13 t:r; sill
(packad) och anuan fisk, 12 t:r. Svårläst är
normen hvarefter fartygs drägtighet (d. v. s.
tyngden, som de kuuna bära) blir beräknad. — En
svår läst är en tyngd af 18 skepp:d
stapelstads-eller jemvigt, hvilken motsvaras af: 1? t:r
kron-beck; 148 kubikfot (med obetydliga variationer)
af diverse dimensioner plankor och bräder af
furu; 30 à 32 t:r ha fra; 24 ä 25 t:r korn; 33
à 34 t:r malt; 21 à 22 t:r råg; 8 t:r hvete;
19 t:r salt kött; 15 t:r Cagliari-salt; 16 £ t:r
S:t Ybes-salt; 18 t:r. sill; 17 Finska t:r smör;
18 t:r strömming; 15 t:r Finsk tjära; famn
björkved. Fremmande nationers skeppsmätningar
beräknas i Svenska svåra läster på följande sätt:
Norska. Danska och
Holsteinska. Holländska , Hamhurgska , Lüheckska o. Bremiska. Ryska. [-Preussiska.-] {+Preus- siska.+} Engelska och
Nordamerikanska. Franska. Spanska. [-Portugisiska.-] {+Portugi- siska.+}
Kommersläster, Svenska svåra läster. Trädläsler. Svenska svåra läster Kommersläster. Svenska svåra läster. Läster. Svenska svåra läster. Kommersläster. Svenska svåra läster. Läster. Svenska svåra läster. Tons. Svenska svåra läster. Tonneaux. Svenska svåra läster. Tonnelades. Svenska svåra läster. Svenska svära läster.
1 n 1 ■ 1 l| 1 1 i 1 1 1 1 x t 1 x ä 1 x 3 1 i 5
2 2J 2 2 2 2’ 2 2 2 2 2 11 2 1 2 1 2 1 2 1
3 3ä 3 2J 3 3 2? 3 3 3 2 3 11 3 lä 3 H 3 li
4 4J 4 31 4 4å 4 3J 4 31 4 3 4 2 4 2 4 2 4 2
5 5J 5 4 5 5J 5 4 5 41 5 31 & 21 5 2 5 2 5 21
6 61 6 S 6 65 6 5 6 51 6 4 6 21 6 21 6 21 6 2ä
7 75 7 6 7 71 7 6 7 6 7 5 7 3 7 3 7 3 7 3
8 81 8 6} 8 8J 8 65 8 7 8 51 8 3| 8 31 8 3 i 8 31
9 10 9 n 9 10 9 71 9 8 9 6 9 4 9 4 9 3 i 9 4
10 11 10 8 10 11 10 8 10 9 10 7 10 41 10 4 10 4 10 45
20 2iä 20 16 20 211 20 16 20 17? 20 135 20 81 20 8 20 8 20 81
30 32 30 24 30 32 30 24 30 26 30 20 30 121 30 12 30 12 30 121
40 43 40 32 40 43 40 32 40 341 40 27 40 17 40 16 40 15} 40 17
50 53* 50 40 50 53| 50 40 50 4.1 f.0 331 50 21 50 20 50 19} 50 21
60 64 60 48 60 64 60 48 60 511 60 40 60 25 60 24 60 24 60 25
70 741 70 56 70 741 70 56 70 60 70 47 70 29| 70 28 70 27 70 295
80 85 J 80 f>4 80 85? 80 64 80 68| 80 531 80 33? 80 32 80 31 80 33?
90 96 90 72 90 96 90 72 90 77å 90 60 - 90 38 00 36 90 35 90 38
100 106} 100 80 100 100! 100 80 100 86 100 67 100 42 100 40 100 381 100 42
200 213 200 160 200 213 200 160 200 171? 200 1331 200 831 200 80 200 77 200 835
300 125 300 120 300 115! 300 125
Befraktningar ske l:o) pr läst = 4,800 skålp:d
vikt.-vigt kaffe, tobak, risgryn, socker; I2skepp:d
vikt.-vigt alun; 2,400 skålp:d vikt.-vigt bomull (se
2:o), 15 skepp:d stapelst.-vigt jern, stål, koppar,
messing, bly, af alla slag, utom bleck i lådor (se
2:o); 13 t:r beck och tjära; än 116£, än 112 £
(något varierande på olika ställen) kubikfot träd-
varor; men alt frakta dem pr läst bar för det
mesta upphört (se 2:o); 6 skepp:d vikt.-vigt lin,
hampa, tågvirke, humla, talg; 2.o) samt efter tunna
(fast mål) spannmål, salt; tunna vitriol, rödfärg,
svafvel, salt sill och d:o annan fisk, d:o kött, d:o
fläsk, tran; tunna eller fjerding smör; skepp:d
vikt.-vigt stockfisk; bal ull, bomull; låda bleck; stycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
