Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lästringe.
Lttdeae.
721
af hudar; Petersburg standard för träd varor,
hvilken beräknas = 165 Engelska kubikfot för
plankor, bräder batlens: = 150 kubikfot fyrkantigt
timmer: = 120 kubikfot för master, spiror och
rundt timmer i allmänhet. Petersburg standard är
nu det brukligaste befraktningssätl för trädvaror;
dess kubikfot äro Engelskt mått. Ofta räknas
Engelskt ton för jern. 1 ton = 7 £ skepp:d
stapelstadsvigt.
Liistriuge, annex till Thorsåker, beläget i Rönö
härad af Södermanlands län, 2J mil N.O. från
Nyköping. Socknen innefattar 151 mtl. och har
530 invånare. Af dess areal 7,984 tunnl. äro 600
sjöar och kärr. Adr. Nyköping.
Lä», i forn-Svenskan o uppodlad. I
Westgötha-lagen heter det: "Utan bun se läth" (om icke
jorden var ouppodlad).
LKtt. Under detta namn och med titel af
kapi-ten, har en från Skåne, under konung Carl lX:s
tid, undankommen snappbane gjort sig särdeles
ryktbar i Bohuslän. Han skall hafva varit en lika
grym som öfverdådig röfvare, och haft sitt
tillhåll i Ljungs socken, halfannan mil ifrån
Uddevalla, hvarest ban vid ett trångt pass vid
Ljungskile anhöll och beskattade resande. Efter många
fruktlösa försök att gripa honom, fångades ban
slutligen af en länsman Grefve, stamfader till
Greif-feska slägten, hvilken tjensteman, genom en väl
uttänkt list, förstod att afväpna bonom.
Lita eller Itällsliammar, bergsmanshammare i
Ramsbergs socken af Nerikes län, har 1 härd och
430 skepp:d 6 lisp:d privil. årligt smide af eget
tackjern, med 4 skepp:d 6 lisp:d t skålp:d
hammarskatt. Skeppar på Stockholm." Äges af
bergsmän. Smidesstämpeln är N inom en krets af
punkter.
LUberOd, frälse-säteri, 41 mtl., i Hainmarlunda
socken af Malmöhus län, har utmärkt vacker och
prydlig hufvudbyggnad, grundmurad, tvenne
våningar hög utom undervåningen, hvari alla rummen
äro hvälfda. På midten af denna stora och
ansenliga byggnad, med vacker belägenhet i skog
och vid en mindre sjö, är ett fyrkantigt torn med
en vindeltrappa för uppgång i öfra våningarne.
Egendomen har ganska stora och väl byggda
uthus af gråsten, en betydlig och väl inrättad
trädgård med park, mycken och god åker, bestående
mest af lermylla, stort höbol, goda beteshagar,
betydlig hög- och surskog af alla slag, samt
stora torfmossar; en vattenqvarn och sägqvarn, samt
kalkugn till eget behof. De vid egendomen i
senare ären gjorda betydliga uppodlingar och
dik-ningar hafva åt densamma gifvit elt förökadt
värde, och räknas den derföre också bland de
betydligare i länet. Sateriet bar tillhört framl. 11. Exc.
grefve Jakob Gustaf De la Gardie, som bär
samlade elt betydligt bibliothek och en mängd
bandskrifter, af hvilka han låtit utgifva flera historiska
dokumenter i det s. k. De la Gardieska arkivet.
LUddare eller Lyddaro, i gamla Svenskan
delsamma som lekare, gycklare.
LUderup, en socken med Hörup, utgör ett regalt
pastoral af 1 kl., är beläget i Ingelstads härad
och kontrakt af Christianstads län och Lands stift,
l| mil Ö. från Ystad, vid hafvet. Socknen
innefattar 38 £ mtl. och bar 1,685 invånare. Af dess
areal 7,660 tunnl. äro 350 sjö och kärr. Adr.
Ystad.
LUdese, Gamla, var fordom ett gammalt
ko-nnnga- eller jarlasäte, och sedan en ansenlig och
välbefäst stad, kallad Liodhus och Lodehus, 4 mil
från Ny Lödese (se nedan) och Götha elfs utlopp
i hafvet, S:t Peders socken af Westergöt|]land.
Denna stad nämnes i tionde århundradet och var
då en vanlig hamn för dem som seglade i
Vesterhafvet. Är 1249 afslutades här fred emellan
Sverige och Norrige, vid hvilket tillfälle äfven
af-gjordes giftermålet emellan konung Håkan i
Norrige och Birger Jarls dotter Richissa. Peder Porse
erhöll Lödese slott och län år 1278, genom tvång
af konung Magnus Ladulås, för att göra sig
betald för ett lån till konung Erik Glipping. Ar
1296 eller 1297 lär staden blifvit förstörd af
vådeld. År 1304, under oenigheten emellan
hertigarne Erik och Waldemar samt deras broder
konung Birger, blef Lödese intaget och uppbrändt af
hertigarne, men sedan åter uppbygdt. Samme
hertigar emollogo bär 1313 sina brudar på ett
praktfullt och kostbart sätt, och hertig Erik höll här
ett yppigt bof, hvarom rimkrönikan förtäljer:
Om Paskana (påsk) gjorde ban ett hof
I Lödösom med mycket lof,
Han af mangom mannen fick,
För tben tbockt ban tbcr begick
The gärande spelmän, gycklare voro ther alle rijke.
Torney ok dans var tba upväkt
Ok afund ok illvilja niderläkt.
Vid bans hemkomst derstädes voro "fidlare, pipare",
m. m. ankomne från många land. Rimkrönikan
beskrifver vidare:
Ofvan till yppet var thet huus,
På en biälke stodo ljus,
The brunno upp igenom saln sva,
Hoo i mörkret ville utb, han måtte väl sig alt gaa.
Ilär hölls år 1305 ett bäfdabyte på 5 år,
emellan konung Birger å rikets vägnar, samt
hertigarne Erik och Waldemar, i närvaro af flere rikets
herrar och biskopar. Lödese slott kom dà på
hertig Eriks andel. Efter slaget vid Falköping 1389,
der konung Albrekt blef fången, emottog
drottning Margaretha konungen och andra förnäma
fångar i Lödese. Borgmästaren i denna stad, var år
1436 en ibland de 40 Sveriges röstägaude, som
enligl Kalmare-unionens förklaring, ifrån Sverige
skulle förrätta konungavalet i Kalmar för alla tre
rikena. År 1452 hade Christian 1 intagit denna
fästning; men den återtogs af Thord Bonde,
hvarvid besättningen tillika med 60 riddare och
svenner blefvo fångne. Lifsmedel, vapen och bästar
blefvo Svenskarnes byte, samt en samling af bref,
skrifna af konung Carl VHI:s falska undersåter,
till de Danska. År 1455 gåfvo konung Christians
fullmägtige Lödese borgare dagtingan, att under
påstående krig njuta deras stad ohränd och
ohärjad, emot 400 mark Lübsk i brandskatt; men
likväl blef staden straxt derpå sköflad och bränd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
