Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LSpande skuldebref.
Lfiieni
729
staf II Adolfs tid; men förbättrad àr 1677, då en
kapiten Rothkirch fick befallning, att, med 100 man
af allmogen, bemanna denna skans, om Danskarne
skulle försöka en landstigning. Efter slutad fred
1679 lemnades skansen öde. Bruksherren De Bescbc
fick då tillstånd, att derifrån låta afhemta och
bortföra allt trädvirke, hvilket äfven skedde. År 1719
lågo här ännu 26 jernkanoner, hvilka af en
konstapel sattes i ordning nedanför ett berg, i afsigt att
dermed afbålla Ryska skärgårdsflottan från
Norrköping; men som manskap och amunition fattades
honom, måste ban öfvergifva sin post. Lemningar
efter skansen synas ännu.
LUpande aknldebref kallas en skuldförskrifning,
affattad i sådan form, att den kan öfverflyttas
ur band i hand och alltid behåller sin
förbindande kraft, i hvilkens ägo den må befinna sig.
Sådana skuldebref kallas äfven skuldebref på
ordres; emedan den vanliga formen är den, att
gàl-denären förbinder sig att betala till den i brefvet
nämnde fordringsägaren "eller ordres", hvilket då
betyder, att betalningen måste erläggas till hvilken
som helst, den der äger fordringsägarens ordres
att lyfta penningarne, och på detta sätt
berättigad anses hvar och en, på hvilken förbindelsen
blifvit transporterad. Ett annat uttryck som kan
begagnas är, att ställa förbindelsen på
"innehafvaren" , utan att någon viss person nämnes såsom
borgenär. Fördelen af sådane skuldebref för
fordringsägaren ligger således deruti, att han, utan att
besvära sig med penningarnes utkräfvande, kan
använda kapitalet; ban kan nemligen på denna
skuldsedel sjelf erhålla penningar. Låntagaren deremot
kan, genom sådana förbindelser, blifva
betalnings-skyldig icke blott till den förste fordringsägaren,
utan ock till hvilken som helst. Dessutom ar
ban utsatt för faran att bysättas; ty det är
för sådana skuldebref, som bysättning kan
komma i fråga. För dessa skulder kan gäldenär
sökas icke blott der ban bor ntan hvarhelst ban
anträffas; likväl förlorar skuldebrefvet denna
strängare kraft om ej lagsökning äger rum inom 6
månader. I afseende pä borgen och
betalningsskyldighet, äro löpande skuldebref underkastade de
vanliga föreskrifterna.
LOpare. Desse skulle, när deras berrar visade sig
ute, springa framför deras vagDar, sålunda
täflande med hästarne i snabbhet. Följden blef, att
dessa menniskor snart sprungo sig förderfvade och
merendels dogo i sina bästa är. Likväl var
bruket allmänt öfver bela Europa. De Svenske kongl.
löparne plägade, på den s. k. Rännebanan i
Stockholm å Norrmalm, öfva sig i springande och
gåfvo derigenom namn åt platsen. Gustaf III,
hvilken älskade att färdas med den yttersta hastighet,
lät icke desto mindre löparne springa framför sin
vagn mellan Stockholm och Drottningholm. Med
bonom kom likväl seden småningom ur bruk, och
upphörde redan i början af 1800-talet. Numera
äro löparne vanliga bofbetjenter, vid högtider
utmärkta endast genom sin drägt, till hvilken hör en
liten mössa, prydd med uppstående kulörta
strutsfjädrar och eu staf med silfvcrknapp i banden.
LUparskutor, ett slags fartyg, som fordom
begagnades att skicka ordres med och borde derföre
antingen vara god seglare, eller ock lättrodd. De
voro endast af omkring 80 lästers drägtigbet och
bemannade med cirka 30 man. Den som
kommenderade flottan hade sådana små fartyg till
förfogande för adjulanterne. Om en sådan skuta
endast gick ut för att rekognoscera, kallades den
kunskaps- eller Niosnar-skulu. De motsvarade
nuvarande adois-jakler.
LOplist kallas i Lappland det bränsle, som man
använder i brist på torr ved, och då torrfura ej
är att tillgå. Man hugger ut en myckenhet träd
och flår af barken på den tid af året, då denna
sitter så löst på träden, att det lätt låter sig
göra, hvilket kallas löpa, eller att trädet löper.
Då det afflädda trädet fått ligga öfver sommaren,
har det någorlunda blifvit torrt.
LUrdag, lUgerdag. Ursprunget till denna dags
benämning härleder sig från ordet lauyr, lögr, som
betyder vatten. — Enligt 1665 års stadga om eder
och sabbatsbrott, förbjöds att anställa gästabud
på lördags-aftonen, vid 40 marks böter för dem
som anställt det och 5 d:Ir sill’:nit för den som
bivistadt ett sådant.
LUrelfveu, en del af vestra Dal-elfven.
LUscliern, kommendör och befälhafvare för en
liten eskader af fyra fartyg, som i början af Carl
XII:s krig kryssade på Pejpus-sjön. År 1702 den
21 Maj bade ban en träffning med icke mindre
än 100 Ryska småfartyg, dem ban tillbakadref
efter en 4 timmars strid. Sedan Svenskarne
härunder bortskjutit all sin amunition, skickades löjtnant
llökenflycht (se detta ord) att hemta nytt förråd i
Dorpt, men blef skjuten. År 1704 utlopp
kommendör Löscbern i April månad från Dorpt, men
träffade vid Embach-strömmen på en Rysk styrka,
hvilken pä stranden uppkastat maskerade batterier.
Dessas eld nedskjöt fartygens besättningar och
Ryssarne började äntra de försvarslösa
skeppen. Men L., som ej ville falla i fiendens bänder,
tände eld på krutkammaren och flög sjelf i
luften tillika med en mängd Ryssar, som rusat
oinbord.
LUsdrifvnre. Se: Försvarslöse personer.
Minen, eller äfven expeditionslösen, kallas den
afgift, som erlägges för utbekommandet af
offentliga embetsverks utslag, domar, protokollsutdrag,
m. m. Den utgår, enligt taxa, till olika belopp i
olika embetsverk och för olika saker. Sä t. ex.
finnes den egentligen ej i justitierevisionen och
stats-expeditionerna; men ersättes der genom en
högre cbarta sigillata-afgift. I hofrätterna och
kollegierna utgår den för domar, med vissa belopp
för hvarje skrifvet ark, allt efter domens
vidlöftighet; likaså vid under-rätterna. Öfver-rätters
domar lösas med 2 R:dr 24 sk. för första arket och
24 sk. för hvart och ett af de följande. Lägre
rätters domar kosta öfverhufvud 36 sk. för första,
18 sk. för andra och 9 sk. för tredje arket.
Gra-vationsbevis å egendomar lösas efter egendomens
storlek, med 4 R:dr för hvarje hemman eller
ser-skilde hemmantal, och 6 R:dr 32 sk. för hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
