Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
730 littsen.
hus i stad; men hälften mindre dà det utfärdas af
under-rätt. Vid landtegeodomar af flere än tre
hemman ökas lösen blott med 2, och om
hemmanen äro flere än sex blott med I R:dr för hvarje
hemman. Bouppteckningar inregistreras med 12
sk. Lösen för en bouppteckningssumma, som är
lägre än 100 R:dr, och lör större summor ökas
lösen med G sk. för hvarje 50 R:dr, till och med
2,000, sedan med 8 sk. för hvarje hundrade, till och
med 10,000 R:dr, så med 1 R:dr för hvarje 1,000
till och med 20,000 R:dr, och derutöfver med 24
sk. för hvarje 1,000 R:dr. Efter en dylik skala
betalas äfven fastebref å egendomar. Den
fastställda lösen måste ovägerligen betalas, och kan,
oro detta icke sker, utmätas; deremot dä lösen
ofta beror af del utlösta dokumentets vidlyftighet,
får detta icke skrifvas med alltför glesa rader och
bred marginal, så att dess omfång blifver alltför
stort. Ett visst mått är i dessa fall föreskrifvet,
och frihet från all lösen lemnas åt de fattige
rättsökande, som kunna styrka sin oförmögenhet
att betala.
LOaen, en socken med Augerum, belägen i Östra
härad och kontrakt af Blekinge län och Lunds
stift, I mil O.N.O. från Carlskrona, vid hafvet.
Kyrkan är byggd af sten; pä golfvet framför
altaret märkes 2 runstenar. Kyrkan och socknen
skola hafva fått sitt namn af följande händelse.
F.n furstlig person skall, i fordomlima , med sin son
och ett ansenligt sällskap ridit omkring på dessa
trakter, hvarvid den unga herrns häst börjat skena
på de ojemna med törnen bevuxne fälten. Fadern,
förskräckt vid denna åsyn, lofvar att bygga ett
tempel åt den beskyddande guden, om hans son
blefve frälst. Sonen blef oskadd, och på det
stället, der hästen, omringAd af träd och buskar,
nödgades stanna, uppbyggde ban ett tempel,
såsom Lösen för sin son. — Lösen består af 29-J-£
hemman; men med Lyckeby inberäknad, som icke
mera utgör en serskild socken, innefattar den 32£
mtl. Vid skärgården är fisket, men icke
åkerbruket, allmogens hufvudsak. 1 mellanbygden
arbetas mera på jordens odling, ßoskaps-afveln och
skogen utgöra skogsbygdens näringsfång. Bland
öar, som höra under socknen, märkas: Fäiö,
mtl., med synnerlig bördig äng, mycken bok- och
mindre surskog. Verkö, mtl., välbebyggd, med
åker och äng, samt fiske i sjön. På denna ö ligger
den fordom märkvärdiga Grimsholms kula, hvaruti
man funnit en gammal stridsyxa, med 17j tums
långt jern, samt en gammal sköld af jern, som
vägde 2 lisp:d 18 skålp:d. Till Lyckeby sorken
hörde fordom Afvelsyärde, -| mtl., hvilken nu
räknas till Lösen socken så väl som Lyckeby, hvilket
ställe förut varit en stad och baft ett befästadt
slott. Det intogs af Carl Knutsson 1452,
uppbrändes af Svante Sture 1509, intogs af
Svenskarne 1564, hvarefter slutligen Svenske befälhafvaren
Carl Holgerson uppbrände slottet och förstörde
fästningen. Staden kallades Lyckå, och i gamla
rimkrönikan Lyckna. Östra delen af Bleking
benämdes fordom Lyckå län, hvilket sedermera
förvandlades i Christianopels böfdingedöme. Man vet icke
EiØaniiiRsrMtt.
när staden först blifvit anlagd. Enligt en gammal
sägen skall slottet vara grundadt af en Dansk
konung Erik. Omkring år 1631 betraktades
Lyckeby blott såsom ett fiskläge, bar dock haft sio
egen prest och sin egen kyrka, hvilken varit nog
rymlig och haft 3 rader stolar; men år 1736 på
en söndag började kyrkan remna och falla omkull
och bar Lyckeby allt sedan hört under Lösens
församling. Länge har detta ställe icke allenast
utgjort en by, utan äfven en egen socken. En tid
utgjorde Lyckeby och Storko församlingar ett
pastorat. För det närvarande är Lyckeby ett vackert och
märkvärdigt ställe. Byen består af 2 bela hemman.
Utaf 52 tomter äro en stor del bebyggde. Några få
minnesmärken synas efter kyrkan. Bredvid
kyrko-muren hade i slutet af förra århundradet en
gammal sjöman byggt sig en grafvård af träd, prydd
med åtskilliga inskrifter. Gubben var ett slags
eremit. Han bodde ensam i sin koja straxt vid sitt
grafställe, lefde af jordväxter och vatten, samt
bade olika tänkesätt med andra nästan i allt.
Socknen bör till 2 kl. reg. och bar 1,320 invånare.
Dess areal utgör 8,632 tunnl., hvaraf 1,530 äro
sjöar och kärr. Adr. Carlskrona.
Lttsing* ett härad af Östergötblands län,
innefattar staden Norrköping och S:t Johannis, Dagsbergs,
Krokeks, Tingstads, Furingstads samt Styrestads
socknar, hvilka tillsammans utgöra 196mtl. med
4,560 invånare. I förening med Östkinds och
Björkekinds härader utgör Lösings härad ett fögderi och
en domsagii. Häradets areal är 35,918 tunnl., af
hvilka 1,890 äro sjöar och kärr.
LOsings, llråbo och Memiiiiiig* förenade
kontrakt af Linköpings stift i Östergötblands län,
utgöres af II pastorat, nemligen: Norrköpings S:t
Olai och S:t Johannis församlingar, Norrköpings
Hedvigs eller Tyska församling, Dagsberg och
Krokek, Tingstad, Styrestad, Furingstad, Östra
Eneby, Qvillinge 0cb Simonstorp, Kimstad,
Kuller-stad samt Borg och Löth. Af dessa pastorat äro
4 reg., 6 konsist, och 1 patronelt. Kontraktets
folkmängd utgör 23,917 personer.
KiUmiingarntt, eller bördsrätt, kallas den rättighet
en slägtinge äger, att återfordra försåld arfvejord.
Innehafvaren är väl berättigad att försälja den, till
och med utom slägten; men närmaste arftagare
äga då äfven att återbörda den ifrån köparen.
Fädernefränder hafva sådan bördsrätt till
fädernejord, och möderneslägten till mödernejord.
Börds-rätten gäller äfven hus och tomt i släderne.
LTl-om egentlig bördsrätt finnes äfven en dylik
lösningsrätt i flere andra fall, såsom dà
frälseskattehemman säljes utom börd, i hvilket fall
frälseräntans ägare har lösningsrätt; och då bus i
städerna, som blifvit byggda på annan mans jord och
grund, försäljas, har denne lösningsrätt. För
åtnjutande af bördsrätt fordras att nedsätta
köpeskillingen, hvilken tillfaller köparen, om handeln
återgår i följd af beviljad börd, och bar köparen
dessutom rätt till ersättning för de förbättringar
han möjligtvis kunnat göra på godset. Dessutom
får bördsrätt blott begagnas till bela den sålda
jorden, men icke till delar deraf, och detta för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
