Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hager|.
Haglarp.
735
Hager|, Oeorg, stadsmedikus i Götheborg, bar
der är 1654 utgifvit en skrift, kallad:
Underrättelse om l/ien fast fjrskrdckeliya ock farliga
sjukdomen Pestilentian.
Hageraka apinumethotten. En Tysk vid namn
Mager hade gjort en förbättring af den vanliga
spinnrocken, hvarigenom den försågs med 2:ne
rullar hvilka drogos af det ena hjulet, så att
två ändar kunde spinnas på en gång samt nära
dubbla beloppet garn erhållas på samma tid.
Denne inkallades år 1843 till Sverige, för att i
methoden undervisa någon person och sprida
användandet i landsorterna. Ilär råkade ban emellertid i
något missförstånd med landtbruksakademien,
under hvars inseende ban var ställd. Han påstod att
man icke mot bonom uppfyllt de ingångna
förbindelserna, hvaremot det å andra sidan yrkades, att
han sträckte sina fordringar allt för långt, och i
stället att låta dessa stTidiga påståenden pröfvas
af laglig domstol, vidtog man den korta, men icke
särdeles lagliga utvägen, alt om sommaren 1844
genom polisen låta gripa mannen och föra honom
ur landet. Hans method begagnas emellertid och
mamsell Lovisa Granberg, dotter af
landtbruksakademiens sekreterare Adolf Granberg (se detta
ord), har sedan på allmän bekostnad varit i Derå
år skickad till Norrland och Småland att deri
undervisa allmogens döttrar, hvilken undervisning
haft mycken framgång, så att dnbbelspinningen
nu med fördel drifves på flera orter af riket.
Hagiater kallas i Sverige den filosofiska
fakultetens graduerade studerande. I Tyskland, Ryssland
och Finland bär den doktorstitel, som i denna
fakultet aflagt den högsta examen och våra Svenska
ma-gister-diplomer upptaga äfven benämningen filosofie
doktor. Men det har blifvit vedertagen sed, att icke
bruka doktorstiteln i vanliga lifvet, liksom
filosofie doktorernes hederstecken icke är detsamma
som i de öfrige fakulteterne, nemligen hatten, utan
i dess ställe lagerkransen. Sjelfva tilldelandet af
detta yttre tecken vid den s. k. promotionen är
nödvändigt för erhållandet af filosofie
doktors-eller magistervärdighet. Promotionen förutsätter
aflagd examen med öfriga lärdomsprof, men dessa
utan promotion berättiga ej till doktors-värdighet.
Utom examen i de till filosofiske fakulteten
hörande vetenskaper fordras äfven tvenne
disputalio-ner, en före och en efter undergången examen, samt
ett ofTentligt föreläsningsprof, hvartill kan läggas
de mindre examina, hvilka måste föregå den
egentliga kandidatexamen. Dessa äro ett förhör i
theo-logi och kyrkohistoria, samt ett i
national-ekonomi. Magistergradens rättigheter äro obetydliga;
att den medför beräkningen of trenne tjenstår, ifall
en magister ingår i kyrkans tjenst, är den
vigtigaste. För öfrigt öppnar magistergraden inträde
i konungens kansli, förutsatt att den examinerade
blifvit godkänd i de vetenskaper, deruti examen
fordras för inträde i kansliet. Den theologiska
fakulteten fordrar filosofie magistervärdigbet af
den, som vill undergå tbeologie kandidatexamen;
eller åtminstone brukas alltid magistergradens
examen oiläggas fore den sistnämnde. Magistergraden
är, såsom lätt inses, mindre en
tjenstemanna-exa-men än en utmärkelse för vetenskapliga studier i
allmänhet. Dess vetenskapliga karakter har dock
i senare lider till en stor del gått förlorad;
emedan vetenskapernas krets blifvit så vidsträckt,
att ingen kan i vidsträcktare mån omfatta alla
de ämnen, som den filosofiska fakulteten
upptagit. Magisterpromotioner fortfara emellertid att
bållas hvart tredje år, och vanligen promoveras då
ett större antal, sextio till sjuttio, stundom ännu
flere kandidater. Promotionen i Upsala 1848, var
den 77:de från universitetets stiftelse, då 85
magistrar promoverades af professor Elias Fries,
såsom promotor.
Haglatrat kollas den myndighet, som utgör
städernas närmaste styrelse och förvaltande
embets-verk. Den fanns, redan enligt de äldsta
stadslagarne, under namn af städernes råd, och bestod af
ledamöter, dem statsboerne valde. Ordföranden
kallades borgmästare och ledamölerne rådmän. 1
början fanns, jemte rådet, en fogde, såsom
konungens ombud; i senare tider har detta blifvit
förändradt sålunda, alt konungen icke bar någon
ser-skildt fogde, men deremot utnämner borgmästaren.
Likväl äger borgerskapet i hvarje siad, att, vid
inträffande ledighet, föreslå konungen tre personer,
ibland hvilka en utnämnes till borgmästare.
Rådmännen valdes årligen, efter de gamla lagarne och
det afträdande rådet ägde alt utse sina
efterträdare; nu äro de stadigvarande i sina tjenster och
väljas vid ledighet af borgerskapet. Dessa
förändringar infördes i 17:de århundradet. Magistraten
bade frän början en lagstiftande magt för staden,
men utan att den fick göra intrång på den
allmänna lagstiftningen; nu mera äger den blott att
utfärda polilie-föreskrifler. Den var äfven domstol,
och delta är den ännu under namn af rådbus-rätt.
Den lägre stadsdomstolen, kämnersrätten, fanns i
äldre tider, såsom en afdelning af rådbus-rällen.
Den blef närmast bestämd genom 1619 års stadga
om städernas styrelse. Magistraten i Stockholm
är talrikare än i de öfriga städerna, och delad
i vissa s. k. kollegier, nemligen justitie-kollegium,
handels-kollegium, politie- embets- och
byggnings-kollegium. Dessa kollegier utgjorde ända till år
1845 egna instanser; men blefvo då förklarade för
afdelningar af magistraten. Rådmännen i
Stockholm utses ej af borgerskapet, utan nämnas af
konungen efter upprättade förslag, likasom
borg-mästarne. Samma förhållande äger äfven rum med
magistrats-sekreteraren.
Haglarp, annex till Trelleborg, beläget i Skytts
härad af Malmöhus län, 2J mil S. från Malmö,
vid hafvet. Denna socken, som först år 1632
blef anslagen som annex till Trelleborg, bar,
enligt 1569 års landehok, förut utgjort ett pastorat
och moderkyrka till Kämpinge, hvilken by
sedermera blifvit förenad med Rengs pastorat, då
kyrkan der blifvit nedrifven. Inom socknen ligger
Skåre Gskläge, som äger en alldeles ypperlig hamn,
så djup att de största fartyg kunna löpa nära
intill landet, hvarest på något afstånd finnes en hög
sten upprest till minne af konung Carl XII:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
