Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
748
Mal uitt.
nalmlt.
drik III, ander hvars regering Skåne m. fi.
landskap blefvo Sveriges krona evärdeligen tillerkände
genom freden i Roeskilde, hvarefter äfven Malmö
stad d. °26 Febr. 1658 frigjordes från dess ed och
trohet mot Danska kronan, och grefve Claes Thott
d. 2 derpåföljande Mars emottog stadens nycklar
och Svensk garnison inrymdes i staden. År 1524
hölls i Malmö ett konungamöte i och för
biläg-gandet af stridiga anspråk å Sveriges och
Danmarks sida. Gustaf I och Fredrik I
sammanträdde för detta ändamål uti S:t Petri kyrka och pä
Malmö rädbus. År 1529 var Malmö redan en
Luthersk stad, och tillika den första stad i
Danmark, som föregick de öfriga med detta
exempel. Evangelium predikades här af Claus
Tönne-binder, tbeologie lektor vid Malmö evangeliska
gymnasium, hvilket slutligen blef ett seminarium
för reformationen i Danmark. Munkarne
utdref-vos nr sina kloster, onödiga andlige byggnader,
jordar och inkomster indrogos och användes till
ett gymnasium och ett hospital. Sistnämnde år
inrättades här först ett boktryckeri, och 1549
fick staden, för sitt religionsnit, nya privilegier
och rättighet att sjelf välja sin kyrkoherde,
samt erhöll 1564 Sallerups församling anslagen
såsom tillökning på lönen åt pastor. År 1806
frånskiljdes äter denna socken och erhölls i
ersättning Bunkeflods och Hyllie socknar, £ mil
från staden. — Under Danska tiden uthärdade
Malmö fästning Derå svåra belägringar, hvaraf
synnerligen må nämnas: år 1523 och
efterföljande ären, då Malmö belägrades af Skånska adeln,
af den orsak, att staden icke ville hylla konung
Fredrik I af Danmark, utan förblef tillgifven den
afvikne konung Christian ll.s parti. År 16^3
belägrades staden åter af Svenska bären, då
Christian IV slutligen gjorde ett utfall och slog den
vid Fosie Borror, en höjd mil från staden.
Konungen benådade derefter staden 1645, för sin
tapperhet och lidna förluster genom belägringen, med
10 års skattefrihet. Sedan Malmö kommit under
Svensk lydnad, belägrades den af Danskarne 1677,
då den d. 26 Juni om natten stormades af
fienden, som med stor förlust måste draga sig
tillbaka och upphäfva belägringen, den sista som
öfvergått Malmö. Denna fästning, som aldrig blifvit
intagen med magt, hvartill de omkringliggande,
men nu mera alldeles uttorkade kärr och moras
mycket bidragit, och hvarförutan den långs utåt
sjösidan varit skyddad med en långgrund strand,
är nu mera alldeles raserad och utjemnad, så att
deraf icke finnes ringaste spår, och en stor del af
de fordna igenfyllda grafvarne och utkastade
vallarne äro bebyggde eller ock planterade till
trädgårdar, de utjemnade planerna indelade till torg,
qvarter och gator för nya staden, hvaraf en
betydlig del redan är uppbyggd. Malmö räknas till
2.dra klassens städer och är efter städernes
nummer den 5:te i ordningen. Gamla staden är mera
regelbundet byggd än de flesta gamla städer; den
har 2:ne stora torg, af hvilka Stortorget anlades
1546. På detta torg, innehållande omkring 3:ne
tunnlands rymd och ett af de största och vackraste
i någon Svensk stad, äro alla sidor planterade med
väl tuktade och frodiga träd. när märkes en
vattensamlare, till hvilken det färska vattnet staden
behöfver, ledes genom rännor ander jorden från
den s. k. Pildammen, £ mil S. från staden. Den
omtalas i gamla handlingar redan 1587; men året
då den först anlades är obekant. Slottet, som
fordom kallades Malmöbus, uppbyggdes 1434 af
Erik XIII och befästades så väl af honom, som af
flere bans efterträdare. Det har äfven varit
biott-stäldt för flera vidriga öden, såsom att det
af-brann 1528. Det återuppbyggdes af Fredrik 1; men
blef 1534 åter af slädens borgerskap nedbrutet
och i grund förstördt, under förebärande, att
detsamma var uppbygtit t vert emot konungens
försäkran. Då konung Christian III, för att hämnas
detta våld, inqvarterade en mängd krigsfolk i
staden, samtyckte borgerskapet slutligen till slottets
uppbyggande, mot befrielse frän inqvarteringen.
Malmö slott var residens för Fredrik II, medan
ban ännu var kronprins, och öppnade sina hvalf
till fängelse för grefve ßothwell, Maria Sluarts
tredje man, hvilken så olycksbringande ingrep i den
tragiska utvecklingen af en förtjusande furstinnas
lefnadsöden. År 1537 lades grunden till
nuvarande stora slottsbyggnad, sedermera uppbyggd till
större delen sådan den nu befinnes. Uti nedersta
våningen äro arrestrum öfverallt inredde; i den
andra en kyrka, och i öfversta våningen
arbets-salar, att begagnas för dervarande korrektionister.
De öfriga trenne sidorna af borggården bestå
äfven af grundmurade byggnader, hvilka användas
dels till arrestrum, dels till arbetssalar, sedan detta
ställe nu mera skall utgöra en
korrektions-inrättning, dit förbrytare från alla orter i riket
insättas. Denna anstalt, kallad Malinö
korrektions-inrättning, är bestämd att inrymma 1,000 personer.
Bland offentliga byggnader märkas: S:t Petri kyrka,
hvars byggnad skall hafva börjat redan 1319; Caroli
eller Tyska kyrkan, hvilken skall blifvit färdig till
invigning 1693, och vara bekostad dels genom
kol-lekter från Tyska orter, dels genom församlingens
egna sammanskott. År 1778 tilläts att omvexla
der med Tysk och Svensk predikan. Begge dessa
församlingar äro regalt privilegierade, sålunda, att
församlingen kallar pastor utan föregående
förslag, och äger jus præsentandi. S:t Petri
församling har Bunkeflod och Hyllie socknar till annexer.
Dessutom finnas trenne andra församlingar:
hospitals-, slotts- och garnisons-församlingarne.
Rådhuset, vid Stortorget, anlades 1546. Denna
byggning bade under katholska tiden varit
Helgeands-kloster, men blef år 1529 skänkt till staden. I
öfra våningen märkes den för sin skönhet och
storlek kända Knuts-salen (se: Knuts Gille, S:t).
Bland välgörande inrättningar och
undervisningsverk må nämnas: dårhuset eller
central-bospita-let; bandtverks-societetens välgörenhets-inrättning,
bildad för omkring 30 år sedan, till
grundläggande af en pensions-anstalt ål ålderstigna och
afsigkomne handtverkare och deras enkor,
sammanslagen med Möllerska gubbbuset och dess
pensioner, med en kapitalfond af omkring 8,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
