Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
772
Mark.
Markaryd.
StenSture d. ä. U80 räknades 1 M:k löd. for 111 M:k.
Christian II.. 1520 d:o 1 d:o „ 12 „
Densamme. . . 1521 d:o 1 d:o „ 51,69
Gustaf I .... 1527 d:o 1 d:o „ 24 M:k.
Densamme. . . 1537 slogs af 1 d:o 25,6 „
Densamme... 1542 d:o 1 d:o 35 „
Johan III ... 1585 räknades 1 d:o för 128 „
Sigismund ... 1592 d:o 1 d:o „ 32 „
Gust. II Adolf 1625 d:o 1 d:o „ 48 „
Carl XI .... 1664 slogs af 1 d:o 53,274
Densamme . . 1675 d:o 1 d:o 76,8 „
Carl XII ... 1715 d:o 1 d:o 96 „
Adolf Fredrik 1752 räknades I d:o för 98.66 ,>
Densamme .. 1764 d:o I d:o „ 256 „
Gustaf III ... 1777 d:o 1 d:o ,,192 „
Gust. IV Adolf 1800 d:o 1 d:o ,,288 „
Carl Johan . . 1830 d:o 1 d:o „ 524,555-
Märkligt nog bibehåller sig markräkningen ännu i
vissa trakter af vestra Sverige, t. ex. Halland.
Marken beräknas der efter 8 styfver eller 2 sk.
r:gs. Således får man der böra nämnas 3, 9, 15
och 20 mark, o. s. v. Tre mark är det minsta
och 20 det högsta i denna räkning. För mindre
eller större summor begagnas benämningarne
styfver, daler, riksdaler och skillingar.
Mark, ett härad af Elfsborgs län, öfverlemnades
it hertig Erik, son af konung Waldemar och hans
svägerska, klosterjungfrun Jutha, för hans anspråk
på Svenska kronan. År 1388 erhöll drottning
Margaretha detta härad, genom Bo Jonssons
testamentsexekutör Algot Månsson Sture, som innehade
det för hans räkning. År 1569 gjorde Danskarne
ett inbrott i delta bärad. Konung Johan III
ryckte derföre emot dem, för att försöka ett slag; men
när han kom ^ mil nära fiendens läger, flydde
Danskarne om natten i tysthet öfver gränsen.
Svenskarne förföljde dem i två dagar. — Linodlingen
skötes här i stort och med omsorg och tillverkas
deraf väfnader till betydligt afsalu; denna
tillverkning bar drifvit* isynnerhet sedan år 1700, och
kallas den i landsorterne, af dem som handla
dermed Marbo-làrft. Valkar och vadmals-stampar
finnas flere bär, hvaraf några större årligen stampa
omkring 200,000 alnar vadmal. Dessutom drifves
här betydlig bomullsväfnad, synnerligast vid
Hyd-boholms mekaniska konstväfveri (se detta ord).
Häradet innefattar följande socknar, neml.: Seglora,
Fritsla, Kinnarumma, Skepphult, Örby, Kinna,
Tbo-restorp, Oxabäck, Ellekulla, Kungsäter, Gunnarsjö,
Grimmared, Skedeskamma, Islorp, Öxnevalla,
Horred, Sätila, Ilysna, Berghem, llajom, Surteby,
Katlunga, Fotskäl och Tostared, hvilka tillsammans
utgöra 502 g mtl. med 27,6i2 invånare. Häradets
areal utgör 258,833 tunnl., af hvilka 27,926 äro
sjöar och kärr. Jemte Wedens och Bollebygds
härader utgör detta härad en domsaga och ett
fögderi.
Marka, annex till Gökhem, beläget i Wilske
härad af Skaraborgs län, -J- mil V. från Falköping.
Kyrkan är mycket gammal. Socknen består af 19^
mtl. och bar 501 invånare. Dess areal utgör 4,536
tunnl., af hvilka 360 äro sjöar och kärr. Adr.
Falköping.
Marka drüog, dalers skada, ett gammalt
Svenskt ordspråk, hvarmed betecknas, att en
dålig tjenare gör ofta mer skada än bans lön är värd.
Markaryd, en socken med Hinneryd, belägen i
Sunnerbo härad och kontrakt af Kronobergs län
och Wexjö stift, 10 j mil S.V. från Wexjö.
Kyrkan af sten, är uppförd på 1400-talet, sakristian
tillhjggd 1722 och tornet, af sten, 1795. Från
päfviska tiden finnes bar en gammal altartafla,
föreställande ett skåp med åtskilliga bilder, såsoms
S:t Dorothea, S:t Steflan, S:t Brigitta, S:t
Johannes, Kung Björn pä Håga, Jungfru Maria, S:t Olof,
S:t Catharina, S:t Barbara, S:t Sigfrid och S:t
Johannes Baptista. Markaryd bar fått sitt namn af
märke och ryd, gränsmärket mellan Svenska och
Danska landskaper i fordna tider. Laga-ån, som
upprinner från Dumbemosse i Mo bärad, går 1 mil
genom socknen, och gör vid gården Torp ett djupt
fall, kalladt Jlajen[ors, samt infaller der i
Knäreds socken. Flere smärre sjöar finnas, utan
någon betydenhet. I denna socken märkes: Ul/sback,
J mil från kyrkan, vid Laga-ån med vacker
omgifning af löfträd, bördiga ängar och sädesfält.
Var förut kungsgård med en skans vid hemmanet
Hvite, kallad Hylle skans, hvilken skans, på Carl
Xl:s befallning förstördes af Sunnerbo härads
allmoge 1686. Ulfsbäck blef väl prestgård; men
likväl så, alt konungen bodde der, dä ban uppehöll
sig i denna gränsort. Ären 1613, 1619 och 1624,
vid mötet emellan de Svenska och Danska
fullmäg-tige i Knäreds socken i Halland, vistades konung
Gustaf II Adolf i Ulfsbäck. Ar 1629 bade
konungen här ett sammanträde med konung Christian
IV af Danmark. Till minne af delta sammanträde
finnes på gården upprest en sten, kallad
liunga-stenen, och uti en mindre byggnad äro dessa
konungars bilder förvarade, hvartill nuvarande
k>rkoher-den, prosten Tbeolander, förenat Carl XIV Johans
porträtt. Stenen, som är 6£ aln lång, 3^ aln
bred, samt ^ aln tjock, bar blifvit upprest, sedan
den förut undergått huggning och slipning, samt
är försedd med inskFift. Under året 1678 var
konung Carl XI tvenne gånger på Ulfsbäck. — Vid
Bråthult ligger Thims[ors spikbruk, med
tobaksfabrik och qvarnar, tillhörigt löjtnant J. J Thim
och bruksinspektören A. Löfqvist. Nära Ulfsbäck
märkes en backe, som kallas Slottsbacken; utanför
kvrkodörren ligger en runsten. — De s. k.
kron-brüllopen, som |ordom voro öflige öfver bela
Sunnerbo, äro nu här afskaffade, sedan
nykterhetsföreningar uppstått. I Markaryd nyttjas af
qvinfolken samma enkla drägt, som för ett århundrade
tillbaka; men karlarne, som vandra omkring med
väfskedar, hafva urartat från sina förfäder, så väl
i afseende på klädedrägten, som äfven på
dialekten. Markarydsbon är af fromt sinnelag, och ledes
af kärlek till sin hembygd. Sällan ske giftermål
från utsocknar. Skåningar hafva i senare tider
inflyttat inom denna socken. Väfskeds-arbete och
försäljning deraf utgör Markarydsbons förnämsta
sysselsättning och säkraste födkrok. Med
väfskedar utvandrar sockenbon och besöker landet från
Haparanda till Ystad, genomvandrar Norrige, Fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
