Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mariestads llin.
Mark.
771
bro privatbank härstädes har ett afdelningskontor.
Mariestads församling ntgör ett regalt pastorat af
1 kl., med socknarne Ullerfva och Ek till annexer.
Nära kyrkan, men utom staden, ligger det vackra
fastställdt Carlsholm med sin, p& tvenne sidor, af
Wenern kringflutne park, och i söder, längs
stränderne af Tida-ån, finner man Carlsfors qvarnar,
Calhrinefors pappersbruk samt flere välbyggda
gärdar och landtställen, mellan hvilka bördiga
sädesfält , ängar och skogslundar utbreda sig öfver de
vackra och trefliga omgifningarne. I staden hälles
marknad i Januari, Juni och September månader.
Mariestads län. Se: Skaraborgs hin.
Marin, Fredrik, född på Kårebergs gård i
Halland d. 27 Febr. 1772, tjenstgjorde på
örlogsflottan 1790, promoverades i Luud 1797, blef
la-sarettsläkare i Strömstad 1806, sedan
provincialläkare i Uddevalla och intendent vid Gustafsbergs
brunns- och bad-inrättning, hvilken han satt i sitt
närvarande goda stånd. Professor, R. af W. O.
Död d. 13 Okt. 183 V. Har utgifvit åtskilliga
skrifter i läkarevetenskapen, till det mesta tryckta i
Svenska läkare-sällskapets handlingar. Hans son,
Marin, Otto, född i Strömstad 1805 d. 2 Dec.
och förklarad för medicine doktor, utan promotion,
1834, blef samma år garnisons- och
sjukhus-läkare på Carlsborg, der ban, angripen af en
långvarig sjuklighet, har blifvit bekant genom en
skriftvexling i tidningarna, hvari ban beklagar sig
öfver den mindre grannlaga behandling ban erfarit
af befälet. Död 1847.
Marina, dotter af Erik, Waldemars son,
förmäldes 1285 med Rudolf, grefve af Diepholt.
Marin-regementet. Genom kongl. brefvet af
d. 28 Nov. 1845 förändrades det dittills varande
sjöartilleri-regementet sålunda, att det erhöll
benämningen marin-regemente, dock med bibehållande
af sin rang och tur inom flottan och armén. Både
under-officerare och soldater befriades från
skyldigheten att kanna artilleri-exercisen och
examineras deri, samt att förrätta artilleri- och
labo-ratorii-arbeten vid stationen. De under-officerare
som förut kallades konstaplar, fingo titel af
sergeanter och under-konstaplarne af furirer.
Regementet består af 1 öfverste och sekundchef, 1
öfverste-löjtnant, som är förste bataljonschef, 2
majorer som äro befälhafvare för andra och tredje
bataljonerna, 9 kapitener med öfrigt befäl för
kompanierna och 800 man soldater.
Marinns de Fregeno, en af Romerska stolens
tjenare, som på 1460-talet besökte Sverige, för
aflatskrämeri. Ban vistades äfven på Gottland,
derifrån ban utfärdade aflatsbref åt abbedissan i
Askeby kloster, år 1462, samt åt abbedissan i
Wreta kloster, med alla dess priorinnor och
nunnor till ett antal af 32. Det sigill ban
begagnade upphittades i medlet af förra århundradet, på
vägen emellan Roma kloster och Wisby. Han
ansågs för "et omäteligt Slukop, den argaste
girig-buk och folkskinnare"; men allt hvad ban skrapat
ihop, det tappade han till en del bort, en del
blef bortstulen, och äfven konungar och furstar
återtogo en del. Marinus blef biskop i Camin,
gjorde sig s& hatad, att Greifswaldarne förföljde
honom ända in i kyrkan och kastade sten och
smuts på honom. Han for till Rom alt klaga och
väntade sig en kardinalshatt, för sina utståndna
lidanden; men "blef bedragen, död af sorg och
snöpligen begrafven."
Mark är en i några länder änna bruklig, och
fordom allmänt antagen, vigtsenhet, hvaraf dock
finnes tvenne olika slag, neml. Kölnisk och Tioisk,
af hvilka den förra, som är tyngre än den
senare, användes hos oss, äfvensom i Danmark och
Tyskland, såsom mynt- och guldvigt, den senare
deremot fordom i Italien, Frankrike, Holland,
Brabant och Flandern. Den Ko|niska marken
motsvarar eller nära skålp.d viktualievigt. I
dagligt tal kallas dock detta senare ofta mark, och i
det af vetenskaps-akademien föreslagna nya
vigtsystemet är viktualie-skålpundet, under namn af
mark, antaget såsom enhet. Marken utgjorde
fordom äfven enheten uti flere länders myntsystem,
och dermed förstods då en mark fint silfver eller
s. k. lödig mark; man beräknade metallens värde
efter vigt och betalade med silfverstycken.
Egentlig myntning känner man icke med visshet i
Sverige före Folkunga-perioden. Mähånda lät dock
Olof Skötkonung slå mynt. Marken indelades i ore;
detta återigen i öringar och örlugen i penningar.
En mark var åtta öre, ett öre tre örlugar, en
örtug sexton penningar i Gölhaland och åtta i
Svealand; ty landskaperna bade olika beräkning.
Man får dock icke tro att markens värde
beständigt svarade emot ett silfverstycke om en marks
vigt. Långt derifrån var det stor skillnad
emellan en mark lödig, eller verklig silfvermark, och en
mark räknad, eller sådan som den förekom i
allmänna lifvet. Myntförsämringar och försök att
återställa myntets rätta bält och värde voro icke
ovanliga under medeltiden, till hvilken period
denna mynträkning egentligen hörer, sä att detta
värde i alla länder snart blef endast nominelt och
nedgick i olika länder ganska olika, ty då det
uti den Engelska marken, pund sterling,
bibehållit sig vid omkring hälften, enär den
motsvarar 4 R:dr 3 sk. 4 r:st specie, eller nära 8 lod
fint silfver, så har det i Ilamburger-marken
(kurant) nedgått till 12 sk. 10 r:st specie, eller
vid pass j- lod fint silfver, samt utgjorde hos oss
vid upphörandet af markräkningen, endast 2 sk.
eller nära j. qvintin fint silfver, d. v. s. TJT
af det ursprungliga, och om jemförelsen fortsättes
intill den sista realisationen, så befinnes den
räknade markens värde hafva nedgått ända till -j-^
af det ursprungliga. Buru denna myntförsämring
hos oss småningom fortgått inhemtas af följande
tabell :
Under År
01. Skötkonung 1000 räknades 1 M:k löd. för 1 M:k.
Sverker.....1140 d:o 1 d:o „ „
Waldemar ... 1260 d:o 1 d:o „ 2 „
Magn. Ladulås 1282 d:o 1 d:o „ 3 „
Magnus Smek 1350 d:o 1 d o „ H „
Erik XIII ... 1403 d o 1 d o „ 6 „
Densamme... 1424 d:o 1 d:o „ 8 „
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
