Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Michaelis.
mickhaka.
dast hufvudena, öfverlemnande det andra åt sina
elever. Åtskilliga kännare hafva likväl salt
bonom under sin fader, med hvad skäl är svårt att
afgöra. Han var äfven af en aktningsvärd enskild
karakter, och man kan beskylla bonom blott för
en enda svaghet: benägenheten för alkymien, på
hvilken han bortslöste en betydlig del af den
ansenliga förmögenhet ban förvärfvat,
michaelis. Med detta namn bar Svenska kyrkan
baft fyra biskopar: 1) Laurentius m., blef
biskop i Wexjö 1440. Det omtalas till hans
beröm, att ban icke deltagit i erkebiskop Jöns
Bengtsson Oxenstjernas uppresning emot Carl Knutsson,
utan bållit sig stilla. Lärer hafva dött omkring
år 1470. 2) Nikolaus m., sockenprest i Stora
Tuna i Dalarne orh kanik i Upsala, valdes af
domkapitlet i Westerås till biskop derstädes, emot
drottning Margaretbas och Erik Xlll:s vilja, hvarföre
också dessa sägas hafva hatat och förföljt bonom
sä mycket de kunnat. Han dog år 1401. 3)
Laurentius m., född Finne och med tillnamnet
Suu-ripaa (storhufvud), hvaraf slutas att ban varit af
en adlig slägt, var domprost i Åbo, då han år
1500 valdes till biskop derstädes. En from och’
saktmodig man, hvilken dog under en
visitations-resa på Åland d. 28 Sept. 1507. 4) Petrus
m., var lärd och poet; utgaf i Rostock är 1571
ett poem: De Ange/is. Efter biskop Martinis
afsättning blef ban af konung Johan utnämnd
till bans efterträdare på Linköpings biskopsstol,
hvartill ban lärer banat sig vägen genom sin
med-görlighet och tillgifvenhet för liturgien, och ett
sammandrag af Davids psalmer, lämpade till vissa
trosartiklar, hvilket han tillegnade drottning
Catharina Jagellonica. Han fick likväl icke tillträda
embetet, emedan han dog samma år 1580. Af
skriften på hans grafsten synes, som om ban skulle
varit 80 är. Hans förfarande tyckes således
hafva härrört af ålderdomssvaghet,
michaelis. Den namnkunnige Tyske theologen och
professorn i Göttingen Johan David Michaelis bok:
Compendium Theoloyiæ dog mattar, ansågs af Svenska
presterskapet för kättersk och irrlärig, samt förbjöds
år 1763 af kansli-kollegium icke blott att säljas
utan äfven atl läsas, ja, brändes till och med,
såsom gudahädande. De förnuftige i landet voro
likväl af en annan tanke, och Gustaf III lät
sedermera , både för att upprätta den Svenska
lärdomens anseende och för att på något sätt godtgöra
den berömde författaren för hans lidna oförrätt,
på riksrådet llöpkens föreställning, pryda bonom
med Nordstjerne-ordcn, "hvarmed", säger Thomaeus,
"då ännu icke slösades."
michaels dag eller michaelsinessan firades
under påfviska lidén i Sverige d. 29 Sept.,
hvilken dag ännu bibehåller namnet Michael i vår
almanacka. Åren 1571, 1686 och 1741
stadfästa-des den äfven, och räknades bland de stora
bög-tidsdagarne; men skall nu mera enligt kongl.
förordningen af d. 4 Nov. 1772 firas på en söndag.
I den evangeliska församlingen blir denna dag
ännu firad, "att vi skole underrättas om de beliga
englars natur, embete och välgerningar emot oss,
påminnas, burn vi oss skicka bore, om vi vilje
njuta deras beskydd, tröstas emot satans magt och
list, samt uppmuntras till Guds lof, som
bevärdi-gar oss sin englavärd." Vid denna messa hålles
marknader i Mariestad, vid Lilla Edet, Ljungby,
Marbult, på Oinbergsheden, i Säby, Unnaryd och
Wadstena.
michaels Sst, kyrka i Wisby, skall blifvit
opp-byggd år 1090, och tillika med sydöstra delen af
staden, från slottet skjuten i brand af Erik XIII,
då ban 1449 nödgades öfvergifva landet. Efter
denna kyrka finnes nu mera alls intet spår.
IHichaelssou, Joen, till Nederby af Trögden,
riddare, omtalas som en af dem, hvilka kommo
upp till Dalarne att söka den der undangömde
Gustaf Wasa, af hvilken man hoppades landets
räddning. Han bidrog också icke lilet att befordra
bans sak, genom sina berättelser om Cbrislierns
våld och grymheter, hvilka berättelser fyllde
allmogens sinnen med afsky och hämndlust,
michel i Tlieiiliul», en skogvaktare, som gjort
sig ryktbar under Danska fiendlligheterna år 1611,
då en del af den, under Danske generalen Gaddes
befäl, vid Dunkahallar, i Småland och Jönköpings
län, stående bär gjorde ett infall i Rogberga
socken af nämnde län; men mötte ett oväntadt
kraftigt motstånd af ortens manbara befolkning,
hvilken samlat sig under denne skogvaktares anförande;
och skall den fiendtliga ströfkorpsen blifvit helt
och hållet nedgjord. Genom medel, insamlade i
orten, restes iir 1842 en minnesvård, till
hågkomst af denna fäktning. Vården består af en i
ett kummel upprest stor granitsten, med inskrift:
"År 1611 y blef i denna trakt en Dansk
Krigshär slagen af Tveta härads allmoge, anförd af
Skogvaktaren Micbel i Tbenhult. Denna
minnesvård restes år 1842. Nebem. 4 K. 14 v."
michelessi t Dominica, en Italiensk abbé, som
vistades i Sverige, var väl hemmastadd i Svenska
språket, dog i Stockholm d. 1 April 1773 och
begrofs på Jakobs kyrkogård. Var ledamot af
vetenskaps-akademien och har utgifvit en Svensk
öfversättning af Musoei Skaldedikt och Uvidii Bref om
Leander och Hero. De utkommo året fore bans
död, tryckta tillsammans med hans inträdestal i
akademien.
michels-<»ille, ett af de under medeltiden i
Stockholm iurättade gillen (se detta ord), som fått sitt
namn efter engeln Michael,
micliielsdorp, Kristoffer, sannolikt en af de
många Tyskar, som inkommo under Albrekts
regering. Var här riksråd 1371.
mickelsson, <»., löjtnant vid Gustaf II Adolfs
här, har utgifvit: Een ny Klaghe-Vtjsa öffuer m. m.
Gustavi then Andre och Stores dödeliye alfgång.
Denna visa tryckte han år 1635, och skänkte den it
sin dåvarande cbef, öfverste Kristofler Ekeblad,
mickhaka kallades fordom en art mindre
artilleri-pjeser, som ej voro nog starka alt begagnas
såsom murbräckor, ulan hörde till det lättare
artilleriet eller s. k. faltskyttet ’ jemte falkoneter,
fal-knner, fältslangor, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
