Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mo ra t Ii.
Morgongåfva.
823
hafva ron-inskrifter. En inskrift inom boset npptager
alla de konungars namn, hvilka^bär blifvit hyllade.
Väggarne äro fulltecknade så väl med Svenskars
som utländningars namn, hvilka besökt stället.
MorastTorsen, jernbruk i Wermland. Se:
Char-lotlenberg.
Morath, Alexander HeresvvetolT, af en
gammal Rysk adelig ätt, var öfverste för kavalleriet
och kommendant i Nyen, adlades 1652, "så väl
för des faders trogna och tappra krigstienster,
som ock alt han sielf vist sig villig och
oför-truten att tiena Oss och riket." Fadern bade
varit ryttmästare i Gustaf Adolfs härar. En ättling
af samma slägt, major Morath, utgaf år 1800 i
Stralsund: Pasigrafie eller allmänt skriftspråk.
Morberget, utgör en del af den bergshöjd, som
gränsar intill Billsjön i Söderberkes socken af
Stora Kopparbergs län, å den ena eller vestra och
intill Moréns by i Vestanfors socken i
Westman-lands län, å den andra eller östra sidan. Berget
är märkvärdigt af den der befintliga s. k.
tenn-grufvan, i hvilken svartbrunt granatberg och
granater blifvit brutne, hvilka i smält prof gifvit 12
till 15 procent jern, hvarutur man sedan utbragt
4 till 5 procent tenn. Denna tennmalm har uti
stöpslef med kol allena, för stark bläster, uti en
klensmcdshärd gifvit ett temligen smidigt hvitt
korn, nästan som tenn; men drages af magneten,
och derjemte blir stöpslefven deraf starkt
förtennad både utan- och innanpå. Hellearten är
glim-merskilfer och kalk. Gångarten, granalberg med
små körtlar af qvarts.
Morbygden, förmodas förut blifvit kallad Dalen,
hvarest år 1598 bodde fogden Håkan på Dalen
(se detta ord). Är belägen i Stora Kopparbergs
socken och består numera af trenne egendomar.
Mord. Då under senare åren tidningarna börjat
redogöra för märkeligare brottmål, särdeles för
mord, allmänna uppmärksamheten derpå blifvit
fästad och sinnena uppskrämda, har den tanken
begynt sprida sig, att missgerningar af detta slag
numera äro allmännare än fordom. Sådant är likväl
icke fallet; tvertom begås numera mindre antal
mord än förut, isynnerhet om man jemför detta
antal med folkmängden. Denna var t. ex. år 1830
i bela riket 2,888,082 och hade 1845 stigit till
ungefär 3,300,000. Under dessa 16 år voro
likväl mord och dråp begångna till följande belopp:
66, 56, 51 , 44, 43, 33, 31, 37, 24, 35, 43,
27, 27, 44, 46, 55. De första 5 åren göra i
medeltal nära 52, hvilka förhålla sig till
folkmängden 1830 som 1 till 55,540; medeltalet af
de 5 sista årens, då de likväl voro flera, än det
sist föregående qvinqvenniets, är 40, hvilket
förhåller sig till folkmängden som 1 till 82,500.
Man kan således säga, att ungefär en tredjedel
mindre mord begås nu än för 20 år sedan.
Mordbrand straffas, likasom mord, med döden.
Så länge de s. k. qvalificerade dödsstraffen
fortforo, var mordbrand i vissa fall belagd med
sådant straff. Mordbrand å offentliga hus,
konungens hus, slott och fäste, o. s. v. straffades med
halshuggning och högra bandens förlast; och sam-
ma straff väntade ej blott den egentliga
verkställarna utan äfven deltagarne i gerningen. Vid
mordbrand bos enskildte personer var äfven dödsstraff
stadgadt; men högra bandens förlust var endast
tillagd i det fall att menniskor inbrändes. Numera
ar bögra handens afbaggande afskaffadt; men
dödsstraffet qvarstår. Sker mordbrand å uthus,
straffas den med högsta kroppstraff. Under de sednare
10 åren har bögsla antalet af mordbrand varit 11
och lägsta 2.
Morell, Johan Carl, theol. doktor,
kyrkoherde i Carlshamn, död 1818 i en ålder af 64 år,
har utgifvit åtskilliga predikningar och i
bandskrifter efterlemnat: Anmärkningar öfver
Handboken; Enc/iiridion Homileticum, m. m.
Morell, Johan Peter, öfversmedsmästare,
berömligt känd genom den förbättrade smidesprocess
ban infört och hvarför han erhållit jernkontorets
belöningsmedalj, föddes på Warnäs bruk i Nerike,
d. 4 Aug. 1793, promoverades 1821 till magister
i Upsala; hade förut deltagit i 1814 års fälttåg i
Norrige, dels som soldat, dels som underläkare,
men ådrog sig vid Frcdriksball en svår sjukdom,
hvars följd blef en försvagad hörsel, hvilken
olägenhet på senare åren så förvärrats, att
fremmande personer endast skriftligen kunna kommunicera
sig med honom; ingick lb23 såsom elev vid Falu
bergsskola, utnämndes 1825 till geschworner i
Westernorrlands och Jemtlands län, samt 1834 till
öfversmedsmästare.
Morén, Thorb]urn, född i Ekshärads
församling af Carlstads stift 1781, slottspastor vid
krigsakademien på Carlberg, kyrkoherde i Carlskoga
församling, theol. doktor, professor och prost samt
ledamot af N. O. Död 1841. Var en verksam
riksdagsman och en lycklig andelig talare, äfven
utmärkt genom sin sköna, uttrycksfulla figur.
Moretus, Olaus Erie|, var född 1592 på
Wax-ängs gård i Södermanland. Fadern var
befalloiogs-man på Gripsholms slott. Blef konrektor vid
Strengnäs skola endast 22 år gammal, vann Axel
Oxenstjernas uppmärksamhet, hvilken lät bonom
göra en utländsk resa, efter återkomsten
hvarifrån han blef hofpredikant hos Carl lX:s
enkedrottning, reste åter nt till Tyskland och blef
magister i Jena, sedan tbeol. lektor i Strengnäs och
1616 log. et metaph. professor i Upsala. Den 7
Nov. 1628 skulle han fara ifrån Waxäng till
Stockholm, för att besörja om anstalter till sitt
andra bröllop, då en svår storm omkullkastade
båten och han omkom i vågorna endast 36 år
gammal. Var en lärd man och har utgifvit flera
disputationer.
Morgondags-konung, eller Rex crastinus,
ett spenamn, som Polackarne tillade Sigismund
för hans tröghet och obeslutsambet, emedan han,
vid hvarje vigtigt ärende som förekom, sökte
vinna uppskof åtmiustone till morgondagen.
Morgongåfva kallas den egendom, som mannen
skall utfästa åt hustrun, såsom blifvande bennes
egen tillhörighet. Morgongåfvan skall bestämmas
före vigseln; den kan bestå i lös eller fast
egendom, men ej i båda. Meningen med morgongåf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
