Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Messenius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Morlanda.
Morot.
825
större antal sjöfarande och fiskare, an som finnas
1 någon af de öfrige socknarne i riket.
Folkmängden utgöres af omkring 6,000 personer, hvaraf
öfver en tredjedel uteslutande lifnärer sig af fisket
och nära en tredjedel af fraktsegling och annan
sjöfart. I pastoratets skärgård finnas icke mindre
än 75 seglande fartyg, af nära 3,000 lästers
sammanräknad drägtighet. Ibland fiskarena, hvilkas
vanskliga yrke gör dem liknöjde och oordentlige,
råder stor fattigdom, hvarföre ock socknen, ehuru
förgäfves, sökt erhålla bidrag af staten till sin
fattigvård. Den seglande och jordbrukande delen
af befolkningen åter står sig godt, och utmärker
sig i hyfsning framrör de öfrige Oroustboernc.
Den landfasta delen af Morlanda, eller såsom den
fordom kallades, Molönds-socken, utgöres af den
2 mils långa, föga breda bergsbyggd, uti hvilken
Orousls ö-land uppskjuter ät vester. Längs
socknen går den milslänga, natursköna Morlanda-dalen,
hvilken i öster begränsas af en tvärt afskuren
fjällvägg, med trädfyllda remnor och skogrik fot,
samt i vester af lägre kullar. Uti densamma
hafva 15 hemman sina bördiga inägor. Socknens
öfriga 47 hemman ligga kringspridda i den s. k.
skogsbygden, i några mindre dalar, som från
Morlanda-dalen grenar sig ut inot hafvet, samt på
öarne. Med undantag af skogshemmanen, äga
gårdarne en jord med de utmärktaste
produktionsanlag; men af föga vidd. Medelutsädet är omkring
24 tunnor, mest korn, per mantal. Endast några
hemman äga skog. Utom sjöfart och fiske utgör
båtbyggnad och andra slöjder det idoga folkets
binäringar. Den förnämsta gården i socknen är
säteriet Morlanda, Bildtska slägtens stamgods,
sedan medlet af 1500-talet; förut tillhörde det
Lun-ge-slägten. Det är en mindre, men behållen
egendom, med vackert läge, god skogstillgång, samt
qvarn- och andra anläggningar. Socknens öfriga
gårdar äro i allmänhet ovanligt väl bebyggda;
2:ne garfverier och 16 salteriverk linnas spridda
kring stränderna. Kyrkan, gammal, men i senare
tider förändrad, äger intet anmärkningsvärdt, utom
ett mindre orgelverk. Till henne och pastoratet
äger Bildtska slägten jus patronatus, sedan år 1648.
Patronats-rättigbeten sträcker sig äfven till
tillsättandet af komminister. Inom Morlanda socken
trädas icke mindre än trenne lemningar efter
forntida borgar, nemligen i Kastskogeo, på
Geesber-get och på Dufvekärrsberget; men hvilka rudera
inskränka sig till några kallmurar. Nära Morlanda
säteri och uti Kårebagens kohage ligga större
samlingar af ättehögar. En och annan stensättning
varseblifver man ock på de stora sandmoar, som
bär förekomma, och som sannolikt gifvit socknen
sitt namn. Jättealtaret vid Torebo är ortens
vackraste fornlemning. Det är ett s. k. Dyrhus,
ned-bäddadt i en allång jordhög, som står kringsatt
med stora uppresta stenhällar. Ett mindre dylikt
ligger der bredvid, och efter ännu ett har man
lemningar på Slätthults utmark. En belig källa,
Korskälla, med stark mineralhalt, ligger på
Morlanda ägor. Nära härintill upptäcktes för några
år sedan en hel verkstad för flint- och stenred-
skap. Ibland märkvärdigheterna må ock nämnas
Harfvedraget (se delta ord), och fyndet af en med
brändt tegel fylld tegelugn, hvilken för några är
sedan uppgräfdes ur en kulle, och hvilken troddes
hafva stått i detta skick sedan Digerdödeo. Adr.
Oroust.
Morinan. En Dansk adelig ätt, som hade gods
i Skåne, naturaliserades 1732 med Anton Jolian
och dess söner, Jolian Holger och Isak.
Anton Joban hade varit major vid Gyllenstjerna)
Skånska regemente, och blef i slaget vid
Helsingborg så illa sårad, att han måste taga afsked. Han
var redan död 1737 och hans söner
introducerades 1743. En ättling af denna familj, Holger
Ludvig, öfverste-löjtnant och major vid
konungens regemente, förklarades 1815 förlustig S. O.
riddare-värdigheten till följd af någon vid
spelbordet begången förseelse.
Morniessa, upptages i vår almanak under d. 8
Sept. och utgjorde fordom en af våra större
kyr-ko-fester, såsom jungfru Mariæ födelsedag,
hvarföre den äfven kallades Warra fru födila dagh.
Äfven efter Lutherska lärans införande hölls
gudstjenst denna dag, hvarvid predikades om Mariæ
slägtregister, ur Malb. 1 kap. Vid Mormessan
hållas marknader i Lommaryd, Neder Kalix,
Skenninge, Skoga, Umeå, Westervik, Örebro,
Östersund, m. fl. ställen.
Moruay. Carl de, af en ansedd Skottsk ätt,
men född i Frankrike, trädde i Gustaf I:s tjenst
och användes isynnerhet af Erik XIV under hans
krig mot Danskarne, samt äfven pä en
friarebe-skickning till Maria Stuart, blef slottsherre på
Warberg, hvilket han tappert försvarade, och chef
för krigsfolket i Småland och Westergötland. År
1566 nedgjorde han på Alingsås-skogen 1,500
Danskar, och eröfrade 600 trossvagnar. Äfven
Joban III gynnade bonom, och anförtrodde honom
först Gullbergs och sedan Elfsborgs fästen. Han
började likväl 1574 misstänka honom, och afsatte
honom från hans län. Dels förbittringen häröfver,
dels gammal tillgifvenhet för den fångne Erik XIV,
förmådde honom ingå en stämpling inot Johan, i
afsigt, att, vid en Skottsk vapendans på hofvet,
mörda konungen och befria Erik. Han var
bär-vid i förbund med öfverstarne Archibald af
Ruth-wen och Gilbert Balfvur. Då stämplingen
upptäcktes ställdes han inför en domstol, sammansatt
af 24 riddare och väpnare, hvilka, d. 21 Aug. 1574,
dömde honom till döden. Han ballshöggs d. 4
Sept. och begrofs i Riddarholmskyrkan. Med sin
fru, riksrådet Thure Trolles dotter, hade han en
son, Jolian, som afled 1608, i en ålder af 37
år, hvarmed den adliga ätt utgick, hvilken ban
stiftat i Sverige. Axel Oxenstjerna lät öfver
dem i ofvannämnda kyrka uppsätta en präktig
minnesvård af marmor, men hvilken nu är
flyttad på sidoväggen, midt för sakristian öfver
Bjelke-grafven.
Morosam, Malungs dialekt, betyder: vara rolig
och glad.
Morot, barkenrötter, fogelbo (Daucns carota), en
två-årig växt, som förekommer på öppna ställen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
