Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motala mekaniska verkstad - Motioner - Mott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verket skulle sättas i ett skick, som i allo
motsvarade en nyare tids fordringar, hvartill hörde,
utom införskrifvandet från England af nya
maschiner till kompletterande af den gamla anläggningen,
äfven uppförandet af vals- och puddelverk, samt
smedja för gröfre pjeser. Arbetet sattes ock
genast i verkställighet och utfördes med stor
kostnad, så att vid 1844 års början det s. k. mindre
valsverket samt puddelverket voro i full gång.
Filialverkstaden i Norrköping, nu mera kallad Motala
varf, skulle äfven sättas i fulländadt skick; och
uppfördes der således till en början en större
verkstad, för så väl ångpannor, som andra
plåtarbeten. Denna verkstad har sedermera blifvit försedd
med flere slags maschiner, så att man blifvit i
tillfälle, att äfven här verkställa reparationer af
ångmaschiner, m. m. Utom det att, då behofvet så
fordrar, flere maschinerier ytterligare komma att
här anbringas, har man varit betänkt på
anläggandet af upphalningsbäddar och andra nödiga
byggnader. För att härtill erhålla behöfligt utrymme
inköptes ytterligare, år 1843, den näst intill
gamla anläggningen gränsande s. k. Fiskalsängen. Vid
denna tid antogos äfven verkmästare och ständige
arbetare. År 1844 den 30 Maj, erhölls
kommerse-kollegii tillståndsbref, att här få anlägga
skeppsvarf, för byggnad och reparering af fartyg, så
väl af jern som träd, samt att få anlägga och
drifva fabrik för åstadkommande af maschiner och
andra mekaniska inrättningar. Den financiella och
ekonomiska delen af verkstadsstyrelsen ombesörja
tvenne af och inom bolaget valde kommitterade.
Såsom biträde härvid äro vid verkstaden
anställde en kamrerare, bokhållare, materialförvaltare och
kontrollör. Den mekaniska detaljen deremot
skötes helt och hållet af verkets mekanikus och
arbetschef, med biträde af verkmästare.
Arbetspersonalen, som år 1822 utgjorde 22 man,
tjenstemän och verkmästare inberäknade, uppgår för
närvarande till 270. Arbetarnes aflöning är
beräknad per timma från 1 till och med 5 sk. B:ko,
hvarjemte ständige arbetare erhålla fria husrum
och vedpenningar. Arbetstiden är om vintern 10,
höst och vår 11, samt sommaren 12 timmar
dagligen. Vid verkstaden är anställd läkare, hvilken
bolaget lemnar aflöning och fria husrum. Här finnes
ock kyrka samt egen predikant, som kallas af
bolaget. Äfven sparbank är inrättad för
arbetspersonalen. Jernkontoret har anslagit en summa af
800 R:dr B:ko, att årligen utdelas till 4 af dess vid
verkstaden anställde elever. Desse, som af herrar
fullmägtige i jernkontoret utnämnas för 3:ne år,
erhålla hvardera vid tillträdet 6 R:dr 32 sk. B:ko
till ett ritbestick, samt sedermera 200 R:dr B:ko
årligen, hvilken summa hålles eleverne tillhanda å
verkstadskontoret. Hvar och en elev är skyldig att
arbeta minst 200 timmar i månaden, så vida icke
sjukdom eller andra giltiga orsaker lägga hinder
härför, samt att hvarje halfår till jernkontoret
insända rapport, upptagande så väl arbetstiden, som
i hvilken afdelning eleven varit använd.
Motioner kallas de riksdagsfrågor, som väckas
af enskildte riksdagsmän, till skillnad ifrån dem,
som uppkomma genom propositioner från konungen.
Motionsrätten är ganska vidsträckt. Hvar och en
riksdagsman äger rättighet att väcka så många
motioner han vill, och i hvad ämne som helst,
så snart det angår rikets allmänna ärender. Han
är inskränkt blott till en viss tid; men äfven från
denna regel finnas undantag. Lagen är i
allmänhet den, att inga motioner få väckas senare än
en månad efter den dag, då konungen öfverlemnat
sin proposition om statsverkets tillstånd och behof,
på hvilken dag riksdagen egentligen anses hafva
tagit sin början. Men det gifves tvenne slag af
motioner, som, oberoende af denna inskränkning,
kunna väckas under hela riksdagens lopp; dessa
äro frågor om förändring af grundlagarne och
anmärkningar emot konungens rådgifvare. Dessutom
får en riksdagsman väcka motioner i hvad ämne
som helst efter motionstidens slut, så vida
motionen är föranledd af någon händelse, hvilken inträffat
under riksdagens lopp, eller har sin grund i
något beslut, som ständerna fattat vid samma
riksdag, eller i någon annan fråga, som är under
öfverläggning. För öfrigt får motionen naturligtvis
icke vara stridande emot grundlagen, således icke
väckas på annat sätt än denna föreskrifver. Den
måste framställas i ståndets plenum, icke hos
utskotten, med undantag af grundlagsförändringar,
hvilka alltid måste föreslås hos
konstitutions-utskottet direkte. Den får icke röra flera olika
saker, och icke framställas af flera personer
gemensamt. Hvar och en som vill, kan instämma uti
en väckt motion; men en enda person måste alltid
framstå såsom motionär. Derifrån undantagas
återigen de motioner, som angå någon viss ort och
dess angelägenheter; dessa kunna gemensamt
väckas af riksdagsmännen från det stift, den stad
eller det län, som frågan rörer. När motionen är
väckt inlemnas tvenne skrifna exemplar, det ena
för ståndets protokoll, det andra för att afsändas
till utskott. Ty ingen motion får afgöras utan
att först behandlas af utskott, och en hvar
grundlagsenlig motion måste remitteras till utskott.
Endast i det fall, att den är grundlagsstridig kan
talmannen vägra proposition på remiss, och om
ståndet icke erkänner att motionen är
grundlagsstridig, afgöres denna fråga af
konstitutions-utskottet.
Mott (Pyralis), ett slägte af insekternas fjerde
ordning, fjärilar, med fina borstlika antenner, smärt
underlif, tunna fina vingar, som bilda en triangel
när de hopläggas; långa bakfötter med långa
taggar, hvaraf tvenne arter hos oss äro utmärkta
genom den skada de förorsaka, nemligen:
Hvitaxmasken eller Hvitaxmottet (se det förra ordet), samt
Mjölmottet (P. farina), som har kroppen brungul,
ögonen svartbruna, palplerna stora tillbakaböjda;
framvingarne vid begge ändarne gulbruna, i
midten grågula med kroklinjer; bakvingarne hvita med
brunaktig anstrykning; kroppslängden 3 linjer och
bredden mellan vingspetsarne 1 tum. Förekommer
i matbodar och lägger sina ägg i unkna matvaror,
såsom mjöl, gryn, bröd o. dyl., hvarur
framkläckas smutsigt hvita larver med små bruna vårtor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
