Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
842 Musikaliska akademien.
musikskolor»
att det berättas, alt musikanter införskrefvos frän
Tyskland vid konung Birgers kröning år 1302,
och begäfvades med dyrbara skänker, såsom
baiter, kläde och silfver. Både Gastaf I och Erik
XIV hade sinne för musik; den förre spelade lula
och den senare ackompanjerade sjelf sina andeliga
sångstycken samt böll ett bofkapell. Joban III
hade till och med ett sådant, bestående af
Italienare. Redan 1584 trycktes koralböcker till
begagnande i kyrkorna, men en fullständig
utgafs i Upsala först 1620. Carl IX hade till
kapellmästare en Småländning vid namn Torstenius. Både
Joban och Olof Rudbeck gynnade spridandet af
denna konst. På den förres föranstaltande
bemta-des både instrumenter och noter från Tyskland.
Den senare, Olof, var en utmärkt kompositör och
skref musiken vid Carl Xl:s kröning. Dübenska
ättens stamfader (se: Dliben, Anders) var
Svensk kapellmästare. Från och med 1700-talet
började likväl först konsten med mera värma
omfattas och allmännare öfvas, särdeles af Roman
(se detta ord). Ulländningar voro dock de som
företrädesvis anlitades, och sålunda inkallades
efter hvarandra Uttini, Naumann, Vogler, Kraus,
Walther, Hæffner, m. fl. Ålström var den förste
Svenske tonsättare på den tiden af någon
utmärktare rang. Närmare vår tid förtjena som
kompositörer anmärkas: Crusell, Lambert, Nordblom,
Lindblad, Otto och Adolf Fredrik, Berwald, Johan
och Franz, Struve, Arrhén von Kapfelmann, Randel,
Ahlström, Brendler, van Boom, Gille, Mankell, m.
fl., och som exekutörer: Miiller, Crusell, Norman,
Bervald, Johan och August, Randel, van Boom,
Adner, m. fl. De flesta exekutörer af någon
betydligare rang hafva varit utländningar. På
sångare och sångerskor har Sverige under de sista
70 åren varit jemförelsevis rikare, än de flesta
andra Europeiska länder, hvilket förhållande visar,
det folket, långt ifrån att sakna musikaliska
anlag, tvertom äger dem i högre grad, än de flesta
andra nationer. Bland dem må nämnas: fru Olin,
Karsten, Stenborg, Lindström, Sawenius, Sofie
Wesselius och hennes syster fru Casagli, Henriette
Widerberg, fru Sewelin, fru Enbom, Günther,
Strandberg, fru Fröslind, Jenny Lind, Henriette
Nissen, fröken von Schultz, och bland dilletanter:
Collin, fru Fredenheim, mamsell Ekman, fru
Lidbeck, m. fl.
musikaliska akademien. (Se: Akademien,
Musikaliska.
musikfUrbnd. Att anställa musik sä väl inom
som utom hus, vid serskildta högtidliga tillfällen,
bar ännu för hundra år sedan varit helt och
hållet förbudet. En kungörelse af kongl.
slotts-kan-sliet d. 28 Febr. 1749 innehåller härom, att
"alldenstund den oseden numera tagit öfverhanden,
att trumslagare och pipare vid garnisonen i
Stockholm, jemväl ock andra, som lärt sig att spela
på instrumenter, vid nyårs- och andra högtider,
samt namns-, födelse- och bröllops-dagar och
flera tillfällen, under namn af hedersbevisning,
anställa musik för porlar och fönster, eller inom
busen, både sent och bittida, och mången derigenom
i sin ro förstöres, hvarförutan ett slikt
förhållande i sig sjelf är oanständigt, och föga annorlunda
än ett lastbart tiggeri kan anses, hvarmedelst
vederbörande, i anseende till den deraf flytande
fordel, ofelbart drages ifrån omtanken pä annor
nyttigare och mera anständig lefnadsart; fördenskull
blef, uppå Kongl. Maj:ts befallning, kungjordt, att
allt sådant trumslag och musicerande i Stockholm
och på malmarne, skall alldeles vara förbudet och
afskaffade"
musikprocessen i Upsala. Denna händelse, hvilken
på siu tid väckte mycken uppmärksamhet, bade
föl–jande sammanhang: Då Gustaf IV Adolfs kröning
skulle firas i Upsala, och musik dervid skulle
uppföras, anlitade man, såsom vanligt, några enskildta
personer om biträde dervid. Till dem hörde dessa
dagars brushufvuden, magistrarne Gustaf Abraham
Silfverstolpe och Marcus Wallenberg, m. fl. Desse
hade förmått sin korttänkte kapellmästare, alt
dertill inöfva den bekanta kompositionen Balaitle de
Fleury, hvaruti Marseiller-marscben ingår, hvilken
under denna tid betraktades såsom ytterst
revolutionär. Rektor, härom underrättad kort före
festens början, förbjöd kapellmästaren att nppföra
denna musik, hvaremot deltagarne nekade att
biträda vid någon annan än den de inöfvat.
Silfverstolpe och Wallenberg aflägsnade sig från
orkestern, samt åtföljdes af flere andra. Den
uppförda musiken blef eländig; de som vägrat att
spela förde dervid oljud och anställde oordningar.
Då detta blef inberättadt bos regeringen,
anbefal-tes åtal emot de trätsjuke och bullrande. F.buru
docenter och graduerade blefvo Silfverstolpe och
Wallenberg dömde efter de akademiska
konstitutionerna. Hans Järta var deras juridiska ombud i
den ryktbara processen. Slutligen dömdes
Silfverstolpe till afbön, skrapa och relegation för alltid
från lärosätet; Wallenberg relegerades på tre år;
Ilullbin sattes i carcer; o. s. v.
m||Kis Amici, ett vitterhets-sällskap som stiftades
i Upsala 1807, hvilket bland sina ledamöter räknade
Atterbom, Elgström, Hedborn, Palmblad, m. fl.
Sällskapet antog sedermera namnet
Aurora-förbundet, med bestämmelse att ombilda Svenska
litteraturen, och för att befordra delta ändamål köpte
tvenne af ledamöterne, numera professor Palmblad
samt studeranden Axel Stenhammar, akademiska
boktryckeriet i Upsala. Själen i detta förbund
utgjordes af de fyra förstnämnde. Då det 1810
upphörde att såsom formligt samfund hålla
sammankomster, trädde i stället, såsom en föreningspunkt
för sällskapets verksamhet, tidskriften Phosphotos,
i hvars häften upptogos, utom många nya, de
flesta poetiska stycken, som förut varit införda i
förbundets handskrifna handlingar.
musikskolor. Egentligen finnes i Sverige blott
en enda sådan offentlig, neml. musikaliska
akademiens, hvarest, enligt kongl. resolutionen af d. 29
Mars 1773, examen borde anställas med dem, som
ämna sig till orgelbyggare och orgelnister i
församlingarna. kr 1814 förändrades akademiska
reglementet och undervisningen utvidgades något,
så att deri lemnas sådan i musiktheori, violin- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
