- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
865

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MOrkO.

.HSroer.

est märkes den s. k. Gumskyrkan (se detta ord),

björnö, Hamsö, Do/lskär, Ekö och Oxenö.
Dessutom finnas en stor mängd mer eller mindre
skog-beväxte holmar. Spridda klippor eller skär anträffas
äfven till ett betydligt antal. De kallas ofta
"klab-bar", med tillägg af den holmens, eller det
hemmans namn, till hvilket de böra. De
märkvärdigaste bergen äro Axoiksbergel, Fruberget,
Sless-hagsberget, Väggberget, Vårdkasberget och Berghus,
på hvilket senares spets ligger en mycket stor, i
flere rigtningar brusten klippa, under hvilken
finnas tvenne något från hvarandra skilda ingångar
från östra sidan. Den ena af dessa har liksom en
förstuga, tillskapad af något flata berghällar, hvilka
rest sig inot nämnde klippa. Ingångarne äro
mycket hopträngda af tid efter annan nedrasade
stenar; men då man intränger blott några steg,
böjer sig öppningen så betydligt, alt rummet på ett
ställe är något öfver 3 alnar högt. Hålan är
invändigt nästan rund och bar omkring 35 alnars
diameter. På södra sidan är en annan mörk håla,
omkring 2 alnar hög och 10 alnar bred, uti
hvilken alltid finnes stillastående vatten. Enligt en
sägen bland allmogen, skall en konungadotter, af
okända orsaker, varit inneslulen och omkommit uti
endera af dessa hålor. I taket af den senare
hålan hänga några klippstycken, som hota hvarje
ögonblick att nedfalla, och som göra ett rysligt
intryck på åskådaren, emedan det matta ljus,
hvilket afbryter hålans mörker, nedskimrar endast
emellan dem. Bland märkvärdigare brunnar och källor,
som finnas på ön, anmärkes den s. k. Jutbrunnen,
belägen i en flygel på Hörningsholm, uppkommen
genom sprängning i sjelfva klippan och af
betydligt djup, samt Oxkrogen, nära Hörningsholm, den
enda källa på ön, som bar förträffligt vatten.
Ehuru inga särdeles märkvärdiga fornlemningar finnas
inom församlingen, upptäckas likväl ättehögar,
stenläggningar, runstenar, m. m., hvilka nogsamt
vittna, att dessa klippor äfven i uråldriga tider varit
besökta. Jättegrytor finnas äfven på åtskilliga
ställen i sluttningar af bergen. De kallas af allmogen
härstädes "jättekällor." Bland mindre bestämbara
minnesmärken räknas Jung frukullen, en med stenar
och jord planerad och afkullrad spets af samma
klippa, på hvilken Hörningsholm (se dessa begge
ord) är beläget. Vid hemmanet Tokvik finnes en
visthusbod, i det afseendet märkvärdig, alt den är
det enda hus, som fanns öfrigt pà ön efter
Ryssarnes härjningar 1719. Ännu synes invändigt vid
dörren en bränd fläck, som bevisar att den varit
påtänd, men icke brunnit. För omkring 70 år
sedan, då nämnde hemman genom en uppkommen
skogseld itändes, var denna bod det enda hus, som
icke angreps af elden, oaktadt den är belägen
endast 12 alnar från sätesstugorna, hvilka, tillika med
de öfriga husen, lades i aska. Denna händelse, i
förening med husets höga ålder, har gifvit boden ett
sådant anseende bland allmogen, att ingen af
hemmanets åboer vågat nedrifva den, ehuru förfallen
den är. Kyrkan är uppbyggd till större delen af
gråsten och var i förra tider betydligt mindre;
men åren 1788—90 blef den ansenligt tillbyggd

och tillika förändrad till korskyrka. Här märkas
Banérska och Bondeska grafvarne. Uti ekonomiskt
afseende är socknen delad i sex rotar, benämnda
efter läget eller något större bemman inom roteu.
Inom hvar och en af dessa rotar finnes en s. k.
sexman, som väljes bland hemmansbrukarne och
årligen ombytes. Uti ecklesiastikt afseende är
församlingen delad i tio läsrotar, inrättade efter
folkmängden. Är 1813 inrättades af kammarherren
grefve N. Bonde och dess husfru A. C. Fleming,
en sockenskola för allmogens ungdom inom Mörkö
församling, samt för de bönders och torpares barn
frän Näs hemman i Grödinge socken, som höra
nnder Hörningsbolms fideikommiss. De många
fiendtliga ströfverier, som under fordna tider öfvergått
denna socken, härleda sig både från dess läge och
granskap med Hörningsholm, hvars rikedomar och
prakt, isynnerhet under de barbariska tiderna,
voro en lockbeta för fiendens roflystnad, och hvars
ägare dessutom voro ett mål för det enskildta
hatet under Christian II grymma regering. Den
sista af de förödelser, som öfvergått socknen, var
Ryssarnes härjning 1719. Namnet "Vargar",
hvilket än i dag tillägges Mörköns invånare, var
fordom ett namn pä vikingarne. — Socknen består
af 37 | mtl. och har 1,071 invånare. Dess areal
utgör 9,465 tunnl., af hvilka 80 äro sjö och kärr.
Adr. Södertelge.

mUrtliig, La th* född 1630, åtföljde år 1655,
såsom kassör, den stora Svenska beskickningen till
Moskwa, och måste der dela den bårda fångenskap,
hvari tsaren, ända till 1658, lät hålla de
Svenska sändebuden. Återkommen derifrån blef han
aktuarie i Svea hofrätt, advokatfiskal,
revisionssekreterare, ledamot af lagkommissionen och
använd i flere kommittéer; upphöjd i adligt stånd
16S8, hvarvid ban bibehöll silt namn, men dog
redan följande året. Ätten utgick med hans son.

MOrluutla, en socken med Tveta, belägen i
Aspelands härad och kontrakt af Kalmar län och
Linköpings stift, 3 J mil S. från Wimmerby.
Kyrkan, byggd dels af sten, dels af träd, är mycket
gammal. Den afbrändes 1567 af Danskarne; men
blef sedan åter uppbyggd. I socknen märkes:
Kyngsnäs, i jordhöckerna kalladt Östra och Weslra
Näs, 3 mtl. frälse-säteri och 3 £ mtl. ladugård,
är väl bebygdt och bar en särdeles vacker
belägenhet, vid den här förbiflytande vackra Emån, hvars
stränder äro betäckta med lummiga alar. Här finnes
den herrligaste utsigt åt sjön Rygnen. Före
reduktionen tillhörde egendomen friberrliga slägten
Skytte. På Stora Åby ägor har man anmärkt ett
berg, med underjordiska gångar; det har blifvit
kalladt Wäringe eller Näringe kyrka. På Morebo
ägor är ett annat märkvärdigt berg, Möre Kastell;
More-dn löper härunder. I berget skola finnas
åtskilliga rum. Socknen utgör ett konsist,
pastorat af 2 kl. Den består af 47 ^ mtl. och bar
3,680 invånare. Dess areal utgör 64,800 tunnl.,
af hvilka 5,380 äro sjöar och kärr. Adr.
Wimmerby och Stora Åby.

JlVrner. Med detta namn finnas på riddarhuset
fem ätter, tvä grefliga, två friberrliga och en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0865.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free