Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8f>() Mörner.
adlig, och, hvad som är ön sällsamhet, blott en af
dem är utgången. Mörnerska slägten härstammar
från Marck-Brandenburg (der den funnits i 600
år). Den inkom till Sverige år 1596 med Otto
Heimer M. (se nedanföre), hvilken blef
stamfader för Tunagrenen, samt med Stellan Otto M.,
som inflyttade tre år senare, och blef stamfader
för Morlanda-grenen.
Mörner, Otto Helmer von, född på
familjens stamgods Zellin, d. 8 Maj 1569, var i
ungdomen af ett bårdsindt och otygladt lynne, men
bättrade sig vid äldre år, ehuru en viss häftighet
alltid vidlådde bonom. Ban var emellertid
läraktig, bade goda natursgåfvor och gjorde således
framsteg i sina studier. När han var 24 år
gammal afled hans fader, hvilken, för sitt stora
förstånd och många insigter, fått tillnamnet "den
vise", men bland hvars egenskaper likväl icke
fanns bushållsanda och ekonomisk
beräkningsför-mäga. Han bade således intrasslat sig i skulder,
hvilka, efter bans död, bade till följd att barnen
måste försälja fädernegodset. Bland anledningarna
till bans obestånd var äfven en kaution å 14,000
R:dr, för en viss Georg Eckhardt, hvilken då
vistades i Sverige, der ban, för några fordringar
hos kronan, fått flera gods såsom säkerhet. Den
vise Mörner bade redan 158? skickat sin son
Otto Heimer till Sverige, för att indrifva denna
fordran, men hvilket ej lyckades för den 18-årige
ynglingen. Han tog nu med sig sin broder Berndt
Dielricbt, och begaf sig år 1594 åter till Sverige,
i hopp om bättre lycka. Här blef han visserligen
väl emottagen af hertig Carl, hvilken gjorde honom
till sin hofmarskalk och äfven gaf honom de
bästa löften om betalning, samt till och med lät
fängsla Eckhardt; men denne säges hafva förstått
så väl ställa sig bos riksråderna, dem han till och
ined beskylldes att hafva mutat, att ban undgick
betalningen och, utsläppt ur fängelset, begaf sig
från riket. I Mörnerska ättens stamtafla säges,
att slägten fick intet af sin fordran bos Eckhardt,
utan att dennes gods, efter hans afvikande,
indrogos till kronan; men i Stjernmans höfdingaminne
försäkras, att han erhållit Ortala och Vedevåg i pant
för sin fordran. Emellertid följde M. hertig Carl
i flera af hans fälttåg, och bivistade äfven slaget
vid Kerkholm, användes af honom i åtskilliga
beskickningar till Danmark och några Tyska bof,
samt förordnades 1606 till ståthållare på Åbo
slott, och 1611 till kammarråd. Afled år 1612.
Hans son,
Mörner, Carl, född i Stockholm, den 21 Mars
1605, gjorde i ungdomen en utländsk resa lill
Holland och Frankrike, hvilken han sjelf beskrifvit,
blef, efter återkomsten, anställd i Gustaf Adolfs
tjenst såsom hofjunkare, och naturaliserades 1625
som Svensk adelsman; följde honom till Tyskland
och hemskickades efter slaget vid Leipzig, att till
rådet öfverlemna de tagna fanorna; var sedan
äfven ined vid Lutzen, säg konungen intränga bland
fienderna och försvinna, vakade sedan vid hans
lik när det återfanns och följde det hem till
Sverige. Nu lemnade ban krigstjensten och blef
Mörner.
1635 assessor i Götha hofrätt. Härifrån tog ban
afsked året derefter till följd af någon
misshällighet med vice presidenten Månesköld. Ingick om
hösten 1636 i kammar-revisionen och blef
kammarråd 1639. Denna befattning tyckes dock icke
rätt hafva öfverensstämt med hans lynne,
hvarföre ban 1641 sökte och erhöll ståthållarskapet
i Wiborg. Hans lycka påskyndades nu, ty fyra
år derefter blef ban general-guveruör öfver
Ingermanland, så president i Dorpts hofrätt,
friherre 1652, riksråd året derefter, 1661 bofrätts-råd
i Götha hofrätt — ett bevis på den tidens
sällsamma befordrings-ordning — och president i
samma hofrätt. Afled d. 25 Maj 1665. Hans son,
Herendt Uiilrik, född på Tuna d. 26 Sept.
1639, blef kapiten vid Jönköpings regemente,
sedan öfverste för detsamma och deltog med det
i Carl XI:s krig. Blef 1700 landshöfding i
Blekinge och dog 1710.
Mörner, Stellan Otto, en kusin lill Otto
Helmer, och son af Baltzar Joakim Mörner, som
kallas kejserlig fält-ötverste mot Turkarne, inkom
till Sverige 1597. Ilan omtalas likväl först 1609,
såsom Carl IX:s kammardräng, blef tvenne år
derefter ståthållare öfver Westerbotten och
Lappmarken, 1622 ståthållare på Åland, dä ban, till
sin förra penningelön, fick "foder och mål pä 4
bästar och kost på 3 personer, efter
herreordningen och 5 personer efter svenneordningen"; 1634
landshöfding öfver Södermanland och 1638 öfver
Westerbotten. Hvarken födelse- eller döds-år äro
uppgifna. Han naturaliserades 1628, dä ban fick
sin släglings namn, och blef, enligt Stjernmans
uppgift i dess höfdingaminne, Del. I, sid. 118,
stamfader för de nu i Sverige florerande grefliga,
friberrliga och adeliga Mörnerska slägterna, saml,
genom dottern Hedvig Mörner, äfven stamfader för
allen Douglas. Detta är likväl icke rigtigt, efter
hvad som ofvan är visadt, vid början af artikeln
Mörner. Hans son,
Mörner, Han» <>eorg, var född
midsommars-dagen 1623, blef 1644 ryttare vid ett Tyskt
regemente, men samma höst kornett och följande
året ryttmästare, befordrades snart, så att han
1651 var öfverste-löjtnant och kammarherre bos
Carl Gustaf, hvilken han sedan följde i dess
Polska krig och bidrog betydligt till Warschaus
eröfring. Blef öfverste-löjtnant vid lifgardet af
Smålands kavalleri, men under förmyndare-regeringen
stod hans lycka slilla, liksom många andra den
aflidne konungens gunstlingars. Sedan Carl XI
uppstigit pä Ibronen blef ban 1672 general-major
och landshöfding öfver Jönköpings län. År 1674
upphöjdes ban i friberrligt stånd, då ban började
skrifva sig friherre till Morlanda. Blef
generallöjtnant, guvernör öfver Kalmar och Kronobergs
län, sedan öfver Kronobergs och Jönköpings, saml
dog i staden Jönköping d. 11 Aug. 1685. llans
son,
Mörner, Carl »uatar, född i Malmö 1658,
blef, 15 år gammal, ryttare vid lifregementet, men
var redan vid 17 år ryttmästare, gick 1680 i
Fransk tjenst, och bivistade Franska härens fält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
