Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrtengren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lMtfrtlittrnberget.
ntttciplatser, nrinècasi 871
längre än den nndre; iris samt buk- och’
stjertfenorna röda; de senare med 12 strålar. Lefver
i sjöar, floder och bäckar, nästan öfverallt i de
södra och mellersta landskaperna. Han leker
vårtiden, då al-löfven börja ntspricka, i stora
stimmar, antingen på slenig botten, eller ock vid
vassar, ris och kring verkar, äfven i strömmar. I
små sjöar leker han både dag och natt, i de
större endast Dattetid, men vanligen endast
några dagar, lian fångas dels på krok med
hvetebröd eller metmask till bete, men nappar endast
morgnar och aftnar, dels med skottnät eller not
invid vassar, samt äfven mjärdar, i hvars
ingångar man fästat granris. Köttet är ej särdeles
vär-deradt, men bäst tidigt på våreo.
JHUrtkü rnberget» i Norrberkes socken af Stora
Kopparbergs län, vid landsvägen emellan Bomarsbo
och Smedjebacken, är 742 fot högt och bland de
högsta af de flera norr om sjön Barken belägna
aDsenliga bergsryggar. Det häller en ljusgrå
glim-merskilfer, som brytes för kringliggande masugnars
behof till ställsten och pipsten, och är ganska
beständig mot elden.
mus» eller mösslika djur (Murina), utgöra en
familj af gnagarnes ordning, innefattande 2:ne
slägter, neml. Buskinusslägtet (Sminthus), samt
Rått-sldgtet (Mus). Af det förra förekommer hos oss
en art, neml. Långsvansade Buskmusen (S.
betnli-nus), af 2^ tums längd, med tums lång svans;
till färgen ofvan gråbrun eller rostgrå, med ett
smalt svart streck längs åt ryggen från bogarne
till svansroten; under hvitgrå; öronen ^ af
hufvudets längd; morrhåren talrika. Funnen endast
på elt enda ställe i riket, neml. vid Rönneberga
gård nära Landskrona, af v. Duben 1834,
förekommer annars blott i Siberien. Dess lefnadssätt
och födoämnen äro icke här iaktlagua. Af
rålt-slägtet förekomma deremot flere arter. (Se: Råtta.’)
misseberg, ligger till hälften i Gudhems och
till hälften i Wilske härad i Westergötland, på
alla sidor omgifvet af Gökhems, Klefva, Gudhems
samt Falköpings församlingar. Berget är £ mil
långt och £ mil bredt, enligt de så kallade
vapenhallar, och en på gränsen af Gökhem upprest sten
af år 1690; omkretsen är 2 mil. På berget
finnas stora marker bevuxna med enbuskar och hög
ljung, samt äfven betydliga mossar. Ofantliga
hällar och branta klippor, uppstaplade likt höga
pelare, göra uppgången på de flesta ställen
omöjlig. På berget finnes en liten sjö, hvars botten är
betäckt med rötter.
Mtissor. Se: Hattar och Mössor.
Mtitespassevolans kallas den afgift, som
rost-och rotehållare erlägga till kronan, i stället för
underhåll in natura ät krigsfolket under möten.
Passevolans vid de värfvade trupperne brukades
sedan lång tid tillbaka; men betydde dervid något
belt annat, nemligen icke någon afgift till kronan,
utan tvertom den enlreprenadsumma, som
kompanicheferna erhöllo, emot förbindelse att hålla
truppen i tjenstbart skick. Vissa summor lemnades åt
regementet dessutom till beklädnad, hvilken
anskaffades genom vissa deputerade, och medlen, som
dertill anslogos, utgjorde en serskildt
regements-kassa. Indeldta regementer ingingo efter, band i
passevolans med kronan, i och för soldatens
underhåll, hvilket ålåg dem; men först år 1812
antogo rikets ständer passevolansen, såsom en
allmän förbindelse, i och för hela indeldta
infanteriet. Den bestämdes då till 8 R:dr B.ko för
hvarje nummer, i stället för matsäckar,
drickspenningar och skjuts. Beslutet fattades för en tid af
femton år, och förnyades 1830, genom nytt
riksdagsbeslut för ytterligare femton år.
Passevolansen erlades dock icke alltid i penningar; den
kunde, om anmälan skedde hos landshöfdingen före
Thomæ dag, få erläggas in natura, medelst vissa
persedlar; men kronan bestridde i begge
händelserna möteskostnaden emot betalning af den till
visst belopp bestämda passevolansen. Detta belopp
var för kavalleriet 7 R:dr B:ko, samt serskildt för
hästen 1 tunna bafra, 25 lisp:d hö och 5 lisp:d
råghalm; för infanteriet åter utgjorde det 7 R:dr
för hvarje nummer. Den kassa som uppkommit
genom passevolans-medlen är icke kronans utan
rust- och rotehållarnes egendom, och dess
räkenskaper granskas af rikets ständers revisorer.
Denna kassa utgör en fond för bärens nnderbåll ander
möten, marscher och mönstringar, får icke
användas till något annat ändamål, och dess besparingar
böra begagnas till nedsättning af
passevolans-sum-man vid blifvande regleringar. Vid 1840—41 årens
riksdag ändrades 1830 års beslut, så att
passevolansen upphörde och en viss summa anslogs pä
riksstaten i dess ställe.
Mötesplatser, arméens» Dessa äro, för: Svea
och andra lifgardet samt lifbevärings-regementet
Ladugårdsgärdet vid Stockholm; lifregementets
gre-nadier-korps Utnäs Löt i Westmanland; förslå och
andra lifgrenadier-regemenlerne Malmsheden i
Ö-stergöthland; Westgötha och Skaraborgs
regementen Axevalla hed i Skaraborgs län; Smålands
grenadier-bataljon Ränneslätt i Jönköpings län;
Uplands regemente Polacksbacken vid Upsala;
Södermanlands regemente Malma slätt i Södermanland;
Kronobergs regemente Kronobergs hed i Kronobergs
län; Jönköpings regemente Skillingaryd i Jönköpings
län; Dalregementet Romme bed i St. Kopparbergs
län; Ilelsinge regemente Mo bed eller Momyskie i
Gefleborgs; Elfsborgs regemente Frista bed i
Elfsborgs län; Westgötba-Dals regemente
Nygårdsängen i Elfsborgs län; Bobasläns regemente Backamo
i Götbeborgs län; Westmanlands regemente Salbo
hed i Westmanland; Norrbottens fältjägare-korps
Pilholms hed i Norrbottens län; Westerbottens
fältjägare-korps Gumboda bed i Westerbottens län;
Kalmar regemente Hullsfred i Kalmar län; Nerikes
regemente Sanna hed i Örebro län; Wermlands
regemente och Wermlands fältjägare-regemente
Trossnäsfältet i Wermland; Jemtlands
fältjägare-regemente Frösön i Jemtland; norra Skånska
infanteriregementet Ljungby hed i Christianslads län; södra
Skånska infanteri-regementet Tvedörra i Malmöhus
län; Gottlands nationalbeväring Wisby i Wisby län;
Hallands infanteri-bataljon Halmstad i Halland;
lifgardet till bäst, lifregementets dragon-korps och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
